Färentuna kyrka hade en framträdande roll bland kyrkorna på Färingsö under medeltiden. Namnet Tuna användes historiskt för att beteckna större och betydelsefulla byar, kungsgårdar eller prästgårdar.
Området kring Färentuna var tidigt ett rikt och centralt område. De tre bevarade storhögarna öster om Färentuna prästgård visar att bygden haft stor betydelse redan under yngre järnåldern. Under medeltiden fanns två kungsgårdar inom socknens gränser, Husby på nuvarande södra Munsö och Kungsberga nordväst om Färentuna kyrka. Dessa visar på kungamakten och kronans starka närvaro i området vid sidan av Adelsö.
Omgivning
Färingsö är en typisk bondebygd med små byar och ensamgårdar. Öster om kyrkan ligger den gamla kantorsbostaden från 1905, och på andra sidan landsvägen finns en nyare skolbyggnad. Längre österut, vid Högby, ligger socknens tidigare fattigstuga.
Söder om kyrkan ligger prästgården, med en timrad mangårdsbyggnad från 1800-talet. Väster om kyrkan finns församlingshemmet, uppfört omkring 1980 efter ritningar av arkitekt Ralph Erskine.
Kyrkan
Färentuna kyrka byggdes omkring år 1175. Den bestod då av ett långhus samt ett kor med en absid.
Kyrkan är byggd i väst–östlig riktning, med ingången i väster och altaret i öster. I söder finns ett vapenhus och i norr en sakristia. Över koret i öster reser sig ett fyrkantigt torn med flera våningar. Eftersom tornet ligger ovanpå koret kallas byggnaden för en östtornskyrka, en ovanlig konstruktion som endast finns i några få exempel i Mälardalen.
Sakristian, uppförd i tegel, byggdes troligen mellan 1200- och 1300-talet. Under 1400-talet genomgick kyrkan omfattande förändringar. Långhus och kor försågs med tegelvalv, och väggar och tak dekorerades med kalkmålningar i starka färger, med bibliska och symboliska motiv. Samtidigt uppfördes vapenhuset, som även det dekorerades med målningar.
På 1400-talet ägdes Färentuna av riksföreståndaren Karl Knutsson Bonde, en av rikets mäktigaste män, som sannolikt hade stort inflytande över kyrkans utveckling under denna tid.
Den medeltida prägeln fanns kvar fram till slutet av 1600-talet, då målningarna täcktes med puts. Absiden revs och ersattes av en rak vägg bakom altaret, och en ny huvudingång byggdes i väster.
År 1735 fick tornet sin nuvarande tornhuv med lanternin och spira. Kyrkans fönster fick sin nuvarande form vid en restaurering 1883.
mer om medeltiden
Utställning: Medeltida kyrkor
Följ med på en resa från det tidiga kristnandet till medeltidens bildkonst och byggande i vår utställning om medeltida kyrkor.
Till utställningen
Medeltida kyrkor i länet
I Stockholms län finns fler än 90 medeltida kyrkor och kyrkoruiner. På vår karta kan du se var de finns och läsa mer om dem.
Se kyrkokartan
Mer om medeltiden
I vår utställning Tidslinjen – från stenåldern till AI, kan du läsa mer om medeltidens platser, personer och berättelser i Stockholms län.
Till medeltiden