Riala kyrka

Riala kyrka

Tillkomstår: 1200-talet


Kommun: Norrtälje

Adress: Riala kyrka, 761 13 Riala

Närmaste SL-hållplats: Riala kyrka

En stenkyrka.

Riala kyrka. Fotograf Elisabeth Boogh.

Riala kyrka byggdes i slutet av 1200-talet och är en typisk medeltida sockenkyrka. Den ligger mitt i byn och är byggd av gråsten. Fasaderna är putsade, vilket är ganska ovanligt i Roslagen.

På 1400-talet fick kyrkan sina valv och väggmålningar, och mycket av den medeltida karaktären finns kvar. Kyrkan består av ett långhus, en sakristia och ett vapenhus vid den södra ingången, alla med branta spåntäckta tak.

Under 1890-talet förändrades kyrkans utsida. Då putsades fasaderna och man satte in tre rundbågiga fönster i grupp samt ett runt fönster. Stilideal hämtade från nygotiken, en stil som inspireras av medeltida gotik.

Omgivning

Kyrkogården består av en äldre del runt kyrkan och en yngre del väster om den, anlagd 1929.

På den äldre kyrkogårdens södra sida finns en medeltida stiglucka, som fungerade som port in till området. Den är byggd i samma stenförband som muren och har en övervåning som nås via en trappa inbyggd i muren.

Det finns ytterligare två öppningar i kyrkogårdsmuren. En i väster som leder till den nya kyrkogården och en i norr, öppnad 1939.

Den nyare kyrkogården är också omgiven av en mur och kantad av björkar. De öppningar som finns där har järngrindar ritade av arkitekten Ragnar Hjort.

Klockstapeln stod tidigare utanför muren men flyttades till den nya kyrkogården 1929. Den har en träspira med en väderflöjel formad som ett drakhuvud och märkt med årtalet 1730.

Kyrkan

Den nuvarande stenkyrkan byggdes i slutet av 1200-talet. Det är möjligt att sakristian, vars valv är byggt av gråstensskärv, är äldre och kan ha hört till en tidigare träkyrka.

Långhuset hade troligen ursprungligen ett tunnvalv av trä. Fönstren var grupperade tre och tre, vilket var vanligt under medeltiden.

Under åren 1460–1470 byggdes valven av tegel och dekorerades med kalkmålningar. Kyrkorummet fick tre valv: två stjärnvalv och ett ribbvalv längst i väster.

Vapenhuset byggdes i början av 1400-talet och utvidgades mot väster mot slutet av århundradet. Det fick då också sitt valv. Vid dess östra vägg finns ett tegelaltare med en rundbågig nisch.

I kyrkan kan man fortfarande se ursprungliga kvaderristningar, mönster i murverket som härmar stora huggenstenar, både på vinden ovanför långhuset och i vapenhuset.

Under 1700-talet gjordes kyrkans fönster större, och de medeltida målningarna målades över 1749.

Vid en restaurering 1893, ledd av arkitekt J. Laurentz, infördes bland annat öppna bänkar, nya fönstergrupper i medeltida stil, rundfönstret i koret och målningarna togs fram igen. Den nuvarande interiören kom till vid restaureringen 1939 under ledning av Erik Lundberg.