Om murade spisar och bakugnar
Även om de gamla köksspisarna med bakugn tar stor plats så är de en stor tillgång i ett gammalt hus. Ugnen utgör dessutom en betydande värmekälla i huset, avsedd för hustypen.
De äldsta bakugnarna i Sverige är från järnåldern och de var enkla rökugnar utan skorsten. Under medeltiden kom skorstenen till Sverige från södra och västra Europa. Det ledde till utvecklingen av det typiskt svenska eldstadskomplexet med bakugn, eldhärd, kåpa och skorsten.
Kupol eller rektangulär
Det finns två huvudtyper av bakugnar i Sverige. Kupolugnen, som har en rund grundform, kom från Sydeuropa och Mellaneuropa. Den andra typen har en rektangulär grundform och ett stickvalv och kom från Östeuropa.
Bakugnens utseende och funktion berodde på hur den användes. Detta påverkades i sin tur av vilka sädesslag som fanns, om man bakade jäst eller ojäst bröd och hur man kunde förvara livsmedel. Bakugnen användes främst till brödbakning men också till matlagning, torkning av säd och kött för konservering samt som värmekälla.
Ugnarna byggdes av de material som fanns tillgängliga, till exempel granit, kalksten, täljsten, tegel, järn, glaskross, lera och sand. De kunde antingen vara placerade inne i bostaden eller i en separat byggnad.
Renovera spisar och bakugnar
Skador på spisar och bakugnar är ofta betydligt lindrigare och ytligare än de ser ut. Det kan vara nedfallen puts, flagnande färg, sprickor i spiskåpan och rostiga luckor. Dessutom finns idag råd och hjälp att hämta från många håll. En första åtgärd är att ta hem en sotare för besiktning och därefter vid behov en bra murare. Om skadorna är begränsade enbart till ytskiktet åtgärdar du det lätt själv, men var noga med att använda traditionella material.