Renässansarkitekturen dominerade i Europa mellan cirka 1500 och 1650 och markerar en tydlig övergång från medeltidens byggnadstraditioner till ett nytt formspråk präglat av symmetri, proportion och klassiska ideal.
Begreppet renässans kommer från franskans renaissance och betyder ”pånyttfödelse”. Det syftar på återupptäckten av antikens konst, filosofi och arkitektur.
Så känner du igen renässansstil
Renässansens arkitektur kännetecknas av en strävan efter harmoni och tydlig geometri. Byggnadernas proportioner baserades ofta på matematiska principer. Det antika templet var en förebild. Härifrån kom den symmetriska fasaden med kolonner, pilastrar, rundbågar och trekantiga fält, så kallade frontoner. Men renässansens arkitekter sammanfogade de olika delarna på ett nytt sätt.
Arkitekturen skulle förmedla balans mellan det bärande och det burna, och även de dekorativa inslagen fick gärna en funktionell inramning. Inspirationen hämtades framför allt från den antika romerska arkitekturen, med återkommande inslag som regelbundna rader av kolonner och pilastrar, rundbågar, arkader och små portiker. Längs takfoten fördes antika motiv in i form av gesimser, friser, tandsnitt och modiljonger. Byggnaden uppfattades som en solid volym, med en tydlig uppdelning av murytan. Helheten var viktigare än delarna och djupverkan hölls tillbaka till förmån för ett stramt, harmoniskt uttryck.
Här kan det ligga en bi.dtext.
Renässansen i Sverige
Renässansarkitekturen i Sverige är starkt förknippad med Vasatiden (1521–1654), och även om många av dess mest framstående exempel är slottsanläggningar, har stilen haft stor betydelse för utvecklingen av svensk arkitektur.
Vasaborgarna omvandlades under 1500-talet från medeltida borgar till representativa renässansslott. Gripsholm, Vadstena, Kalmar och Uppsala slott är bland de mest kända exemplen. Dessa byggnader förenar medeltida drag, som kraftiga murar och hörntorn med renässansens dekorativa utsmyckningar i sten och tegel.
Ytterligare en utveckling var den holländska manierismen, en senrenässansstil i övergången mot barocken. Manierismen bröt med renässansens återhållna symmetri genom att införa överdrivna former, oväntade element och dekorativa trick som försköt fokus från det bärande till det prydande.
Renässansen rymmer otaliga underkategorier och variationer, från italiensk manierism till fransk och tysk renässans. I Sverige blev dock det holländska inflytandet helt avgörande.
En annan riktning som fick stark spridning i början av 1600-talet var den nordeuropeiska gavelrenässansen, ofta kallad holländsk gavelrenässans. Stilen nådde Sverige via Danmark och utmärktes av de påkostade, böljande gavlarna som pryddes med spiror, balustrader och rik skulptural utsmyckning. Byggnaderna var ofta uppförda i rött tegel med hörnkedjor och ornament i ljus sandsten.
Ett exempel på en sådan byggnad är Louis de Geers palats på Götgatan, nuvarande nederländska ambassaden. Här finns flera typiska stildrag. Kollosalpilastrar löper från sockeln upp till taket och frontoner är placerade över fönstren. Girlanger under fönstren så kallade festonger. Sammantaget ger detta byggnaden en fasad med en elegant och regelbunden karaktär. Ännu ett stildrag från Holland fick vi med de höga gavlarna som är rikligt utsmyckade med ornamentik. Ett exempel är de båda husen vid Stortorget i Gamla stan.
Färgsättningen under renässansen varierade beroende på region och material. I Italien användes ofta naturliga stenmaterial som ljus sandsten och marmor i vitt eller grått. Putsade fasader målades i dova jordtoner, ockra, terrakotta, beige och varma gula nyanser, medan palats och stadshus kunde ha ljusa pasteller som rosa, ljusblått och grönt. Vit puts användes för att efterlikna klassisk marmor och skapa ett rent, harmoniskt uttryck.
Dekorativ målning i form av sgraffito eller fresker var vanligt, med illusionistiska mönster eller figurscener i svart, vitt eller färg. Dörr- och fönsteromfattningar markerades ofta med mörk sten, exempelvis pietra serena i Florens, vilket skapade starka kontraster mot ljusa fasader. I Sverige var det populärt att måla putsade väggar med orange-röd färg så att det liknade tegel på håll. Schantzska palatset vid Stortorget i Gamla stan är ett exempel på det.
Renässansbyggnader i Stockholms län
Mer om bebyggelse
Arkitekturstilar i Stockholms län
Här kan du bekanta dig med de olika arkitektoniska stilarna i Stockholms län. Läs mer om bakgrund, färger och historik.
Se alla arkitekturstilar
Fler slott och herrgårdar i Stockholms län
I länet finns en mängs slott och herrgårdar. På vår besöksmålskarta kan du se ett urval.
Till besöksmålskartan