Kulturhistoriska vandringar i Nacka

Kulturhistoriska vandringar i Nacka

I Nacka finns sex kulturhistoriska vandringar. Här hittar du lärarmaterial med lektionsförslag till varje vandring. Bokning längst ner på sidan.
Nacka

Boka en vandring för din klass

Besök Nacka kommuns webbplats för kontaktuppgifter till Kulturhuset Diselverkstaden: Kulturhistoriska vandringar

Näset – Ellas barndom i Tyresö

Näset – Ellas barndom i Tyresö

Ella Andersson föddes 1909 och bodde en stor del av sin barndom hos sin morfar och mormor i Tyresö. Hör henne själv berätta om livet, arbetet och Tyresö.
Tema: Om du hade levt förr Tyresö
Visa tillhörande Lärarmaterial
Svartvit bild av en liten stuga.

Näset, på en bild som ska ha tillhört Ellas bonusbror Karl-Gustav som bodde med hennes morföräldrar på Näset år 1911-1919.

En intervju från 1998

I ljudklippen här kan du höra Ella Andersson berätta om livet på gården Näset vid Drevviken. Gården ligger i Trollbäcken på det som idag kallas Persudde. Näset syns tydligt på kartan från slutet av 1800-talet. I det första klippet berättar Ella om var Näset låg och vilka som bodde där. Åke Sandin på Tyresöradion intervjuar:

Ella Andersson i Tyresöradion 1
Karta

På häradskartan från 1900-taltets första år ser du sjön Drevviken, Näset och Trångsunds herrgård till vänster. Vilka andra stora gårdar och mindre torp ser du i nuvarande Trollbäcken?

Jordbruk, djur och tvätt

I nästa klipp berättar Ella om djuren på gården och arbetet där. Vi får veta mer om det lilla jordbruket på landet, lite utanför stan, för lite mer än hundra år sedan. Många gårdar och torp i närheten av stan kombinerade odling och djur med andra sätt att tjäna pengar.

Ella Andersson i Tyresöradion 2

Ella berättar också hur hon fick en kompis att leka med och vad de gjorde.

Ella Andersson i Tyresöradion 3

Vad hände med Näset?

Ellas morföräldrar dog omkring år 1920. Det fanns ingen i släkten som kunde ta över gården eller köpa den, som ägarna på Trångsunds gård föreslog. Ella återvände till stan, men kom ändå tillbaka till Tyresö när hennes föräldrar köpte en tomt och byggde en sommarstuga på Berganäsvägen.

När radioprogrammet med intervjun spelades in (1998) så hade bostadshuset Näset monterats ner. Tomtens ägare ville bygga en modern villa på platsen, men några tyresöbor ville spara huset. De planerade att sätta upp den i närheten av Tyresö kyrka men så blev det aldrig. I en repris av programmet i Tyresöradion berättar programledarna att stugan försvann, och nämner att ryktet säger att den blev sommarstuga i Norrland någonstans. 

Huset med igenbommade fönsterluckor.

Näset fotograferat innan huset flyttades till okänd plats i slutet av 1990-talet.

Fundera och samtala

  1. Finns det några upplevelser ur Ellas berättelse som du tror delas av många från samma tid?
  2. Vad tror du skulle vara den största skillnaden för dig om du skulle leva på 1910-talet istället för idag?

Quiz

Vad vet du om Näset?

Starta quizet

Källmaterial från Tyresö

Tyresö
Fyra kvinnor och en man i badkälder står i vattnet och två barn sitter på stranden.
Tyresö 1930
En skylt i en skogsbacke med namnet BOLLMORA i stora bokstäver. Under så står det "ett bilvänligt samhälle i vacker Tyresö-natur". Kartor och mer information i mindre bokstäver kan inte uskiljas i detalj på bilden.
Tyresö 1959 – 1960
Tyresö
Svartvitt foto av en man i hatt, väst och mustasch. Han håller en hink i ena handen och en hacka i den andra. I bakgrunden syns ladugård och en ålderdomlig lastbil.
Tyresö 1959
En svartvit bild av en kvinna vid ett skrivbord. På bordet syns ålderdomlig elektronisk apparatur och i bakgrunden syns fyra stora skåpdörrar.
1959
En tidningaartikel med rubrik, ett porträtt med bildtext och en kort notistext. En avskrift av texten finns i materialet.
Tyresö 1920
Svartvitt fotografi, stort trähus, i bakgrunden vy över vatten.
Tyresö 1940

Trollbäcken 1936

Trollbäcken 1936

För nästan 100 år sedan flög Ahrenbergsflyg AB över Hanviksviken och tog ett foto. Här syns torp och gårdar, skog, åkrar och ängar men ännu fanns faktiskt inte Trollbäcken. Området hette Kumla efter herrgården som ägde marken. Några modernare byggnader har just uppförts och finns kvar idag, liksom vägarna. Och badberget förstås. Känner du igen dig?
Tema: Industrialisering Tyresö
Visa tillhörande Lärarmaterial
Svartvitt flygfoto.

Hanviken.

Jordbruksbygd blev småhusområde

Dagens Tyresö kommun var i början av 1900-talet uppdelat mellan två stora gods, Tyresö och Kumla. Godsen var stora jordbruk som ägde flera mindre gårdar och torp. Men jordbruket blev allt mindre lönsamt. Kumlas ägare sålde istället marken till företaget Mellersta Sveriges Egnahem AB. De delade upp marken i mindre tomter och sålde till folk som byggde sommarstugor. Men också till trångbodda stockholmare som nu kunde få billiga lån från staten för att kunna bygga sig ett eget hus på landet.

Trollbäcken växte

En busslinje startade år 1919 och det gick också att resa hit med ångbåt på Drevviken. Man tog då tåget till Farsta först. År 1947 fick området namnet Trollbäcken och på 1950-talet byggdes ett centrum. Kedjehusområdet Hanvikens by kom till på 1960-talet och Tyresö växte på flera håll till en modern förort. Kommunförvaltningen flyttade från Trollbäcken till Bollmora centrum som invigdes år 1965. Området fortsatte förändras genom att sommarstugor byggdes om till åretruntbostäder och nya hus byggdes bland de gamla.

Utforska bilden

Klicka på bilden för att ta reda på mer om platserna som syns.

Fundera och samtala

  1. Vilka samhällsförändringar ligger bakom att Trollbäcken förändrats så mycket?
  2. Trollbäcken är ett ganska ovanligt ortnamn, som gör det lätt att skilja platsen från andra. Vad skulle orten ha hetat om man valt att använda ett äldre namn som påminner om platsens historia?

Quiz

Vad vet du om Trollbäcken?

Starta quizet

Källmaterial från Tyresö

Tyresö
Fyra kvinnor och en man i badkälder står i vattnet och två barn sitter på stranden.
Tyresö 1930
En skylt i en skogsbacke med namnet BOLLMORA i stora bokstäver. Under så står det "ett bilvänligt samhälle i vacker Tyresö-natur". Kartor och mer information i mindre bokstäver kan inte uskiljas i detalj på bilden.
Tyresö 1959 – 1960
Tyresö
Svartvitt foto av en man i hatt, väst och mustasch. Han håller en hink i ena handen och en hacka i den andra. I bakgrunden syns ladugård och en ålderdomlig lastbil.
Tyresö 1959
En svartvit bild av en kvinna vid ett skrivbord. På bordet syns ålderdomlig elektronisk apparatur och i bakgrunden syns fyra stora skåpdörrar.
1959
En tidningaartikel med rubrik, ett porträtt med bildtext och en kort notistext. En avskrift av texten finns i materialet.
Tyresö 1920
Svartvitt fotografi, stort trähus, i bakgrunden vy över vatten.
Tyresö 1940

Strutsar i Råsunda

Strutsar i Råsunda

Strutsar lever naturligt på savannen i Afrika. Men på 1910-talet kunde du se dem i Råsunda där de spelade en kortvarig roll inom modeindustrin.


Tema: Industrialisering


Solna


Visa tillhörande Lärarmaterial

En man med händerna på ryggen bredvid en meter högre struts.

Strutsfarmen blev ingen ekonomisk succé men de exotiska djuren väckte mycket uppmärksamhet och blev en stor attraktion.

Strutsar i nordligt klimat

Strutsen är världens största fågel. De kan inte flyga men springa 60 km/h och sparka ihjäl ett lejon – eller en människa. Strutsarna i Råsunda bodde i världens nordligaste strutsfarm. Tyvärr mådde de inte så bra av det kalla klimatet. Därför blev det inga strutsungar och alltså dålig framgång för Aktiebolaget Strutskompaniet.

En fjäder i hatten

Idag finns flera strutsfarmar runt om i Sverige som säljer strutskött. Men strutsarna i Råsunda skulle inte bli mat, i stället var det fjädrarna som behövdes. Det var nämligen högsta mode med stora hattar smyckade med stora vackra fjädrar.

Strutsnamn

Strutsarna hette Anna, Anders och Amanda. Strutskomaniet hoppades nog på många nya kullar duniga strutsungar som skulle få namn på B och senare hela alfabetet.

Teckning av sex personer utanför staketet och fyra strutsar innanför.

Strutskompaniets vykort visar damer med tidens stora hattar och plymer.

Från strutsfjädrar till kalkonrullar

När modet förändrades och det inte behövdes lika många hattfjädrar så försvann också förutsättningarna för strutsfarmen. Men då hade Råsunda strutsfarm redan lagt ner. År 1919 köpte Svensk filmindustri marken och började bygga filmstaden – som skulle bli Sveriges Hollywood.

Fundera och samtala

  1. Vad tycker du att berättelsen om strutsfarmen avslöjar om sin tid?
  2. Skulle en strutsfarm kunna finnas i Råsunda idag?

Quiz

Vad vet du om Råsunda strutsfarm?


Starta quizet

Djur i källmaterialet

En man rider på en struts.


Solna


1910 –
1922

Svartvitt fotografi, en pojke och två män står och håller i en ko respektive en tjur i grimma.


Nynäshamn


1920

Tre herrar med hatt i en vagn som körs av en kusk och dras av två hästar.


Nynäshamn


1901 –
1922


Norrtälje

Sjutton rallare står uppställda bakom en häst som spänts för ett litet tåg med tre vagnar fullastade med jord och sten. En av rallarna, en ung pojke står på den främsta vagnen och håller hästens tömmar.


Nynäshamn


1901


1908

Bakom trästaketet i förgrunden syns en åker där några personer och en häst arbetar. I bakgrunden syns Danvikshems pampiga sjukhusbyggnad på ett berg.


Nacka


1937

Svartvitt fotografi, en kvinna mjölkar en ko på stranden, i bakgrunden ligger en uppdragen roddbåt.


Nynäshamn


1890

Nacka kvarn

Nacka kvarn

Vid Nacka ström fanns flera industrier långt före den period i historien som vi kallar industrialiseringen. Kvarnen vid strömmen använde vattenkraft redan för 500 år sedan, innan elektricitet och ångmaskiner.


Nacka


Visa tillhörande Lärarmaterial

Svartvitt foto. Strömmande vatten och natur timmerbjälkar håller upp träakvedukt.

Vattenrännor vid Nacka ström 1886.

Vad berättar fotot?

Fotografierna från kvarnen i Nacka ström togs 1886, för omkring 140 år sedan. Vi kan se hur man har byggt dammar i strömmen och hur vattnet leds i olika rännilar och akvedukter, konstruerade av träbjälkar. Det gällde att ta tillvara på så mycket som möjligt av den kraft som uppstod då vattnet forsade ner för strömmen.

Svartvitt foto av kvarnmiljön med flera byggnader och strömmande vatten.

Vattenkraft – naturens motor

Nacka ström består av vatten som rinner från Dammtorpssjön till Järlasjön, en fallhöjd på 18 meter. Förr var strömmen betydligt kraftigare än i dag och bestod av flera vattenfall. Redan på 1500-talet började människorna använda vattenkraften för att driva kvarnar och verkstäder i området. Genom vattenhjul omvandlades vattnets rörelse till kraft som kunde sätt tunga kvarnstenar i rörelse eller få stora hammare eller sågar att arbeta. Det var denna tillgång till vattenkraft som gjorde platsen så attraktiv för tidig industri.

handritad karta

Nacka kvarn och arbetet

Nacka kvarn var en mjölkvarn. Här maldes säd till mjöl som sedan transporterades vidare till bagare i Stockholm. Transporterna skedde via sjöar och vintertid även över isarna. Runt kvarnarna växte ett litet samhälle fram. Kvarngården från 1787 är områdets äldsta bevarade hus och där bodde mjölnare och andra arbetare. Arbetet vid kvarnen var fysiskt krävande och beroende av naturen. Vid lågvatten eller torka kunde verksamheten stanna av.

Det vita huset vid Nacka ström byggdes 1872 som kvarn men har senare varit snickeri. Foto: Mattias Ek, Stadsmuseet i Stockholm, 2015. CC BY-NC-ND

Flera industrier före industrialiseringen

Nacka kvarn var bara en del av den verksamhet som fanns längs Nacka ström. Här anlades på 1500-talet även en hammarsmedja på initiativ av Gustav Vasa. Senare tillkom krutkvarnar, mässingsbruk, pappersbruk, valkkvarnar och fler mjölkvarnar. Under lång tid arbetade omkring 50 personer med olika uppgifter i området. Detta visar att Nacka ström fungerade som ett tidigt industriområde, långt innan den industriella revolutionen nådde Sverige.

Ordlista

Ström: vatten som flyter eller forsar fram, till exempel bäckar, forsar och älvar.

Rännil: ett grunt och smalt vattenflöde.

Akvedukt: konstgjord kanal som är byggd för att vatten ska kunna flöda fritt över hinder, som till exempel vägar och dalgångar.

Träbjälke: trädstam som är huggen och formad för att kunna bära tunga bördor, till exempel tak eller broar.

Kvarnsten: tunga, runda stenar som roterar mot varandra för att krossa och mala ner sädeskornen till mjöl.

Transport: förflyttning av varor

Hammarsmedja: en industriverkstad där man bearbetade järn. I hammarsmedjan formades järnet till långa stänger – stångjärn – som sedan kunde transporteras vidare.

Krutkvarn: Kvarn där man malde och blandade salpeter, kol och svavel – de tre huvudingredienserna i krut.

Mässingsbruk: en industriverkstad där man bearbetade mässing (en legering av grundämnena koppar och zink).

Valkkvarn: kvarn där man bearbetade tyget med såpa och slog (valkade) ylletyg med stora klappträn. På så sätt blev tyget tätt och starkt.

Fundera och samtala

  1. När industrier började drivas av elektricitet och fossila bränslen avtog vattenkraftens betydelse för industrierna. Varför då, tror du?
  2. På vilka sätt används vattenkraft än idag?
  3. Vilka fördelar och nackdelar kan det ha varit att arbeta vid Nacka kvarn?
  4. Tycker du att man kan kalla verksamheten vid Nacka ström för industri, trots att den är äldre än industrisamhället? Varför? Varför inte?

Quiz

Vad vet du om Nacka ström?


Starta quizet

Relaterat källmaterial

Svartvitt foto av en träkyrka utan utsmyckning.


Nacka


1890 –
1899

Ett svartvitt flygfoto där en lång industribyggnad med hög skorsten dominerar bilden.


Nacka


1936

En karta


1901 –
1906

En herrgårdsbyggnad med förspikade fönster


Nacka


1977

Becksvart i Finnboda

Becksvart i Finnboda

På 1640-talet tillverkades beck i Finnboda. Beck är en trögflytande massa som används för att täta träbåtar.


Tema: Industrialisering


Nacka


Visa tillhörande Lärarmaterial

Två båtar på land, uppstagade med träpålar.

Båtbygge på Finnboda varv på 1890-talet.

Att koka beck

Beck tillverkas av kåda från gran och tall. Kådan kokas först till tjära som blir som en sorts målarfärg. Tjäran kan i sin tur kokas tills den bli beck. Beck är en svart, trögflytande massa. Kåda, tjära och beck brinner lätt. Därför var det vanligt att becktillverkningen låg utanför, eller i utkanten av städer. 

Vad användes beck och tjära till?

Tjära skyddar virke och trä från att ruttna om det blir blött. Det var vanligt att smeta tjära på bryggor för att de skulle hålla längre. Tjäran har en speciell, lite rökig lukt. Beck fungerar på samma sätt som tjära, men användes framför allt för att täta båtar av trä. Om du hade ett hål eller en spricka i din träbåt så kunde du stoppa in lite beck så att båten inte tog in vatten.

Beck och båtar tillverkades i Finnboda

I Finnboda fanns ett beckbruk som kokade tjära till beck mellan 1642 och 1873. Sedan tog ett skeppsvarv över, som började bygga båtar i järnplåt istället. När fartygens skrov var gjorda i metall istället för trä behövde man inte tillverka lika mycket beck längre.

Fundera och samtala

  1. Produkten beck är inte så vanlig längre, men vi använder ordet ändå – i sammansättningar för att förstärka någonting. Vad?
  2. Vilka verksamheter lägger vi utanför eller i utkanten av städer idag, för att de är farliga att ha i tättbebyggda områden?

Quiz

Vad vet du om beck?


Starta quizet

Båtar och varv

Svartvitt foto av elva pojkar i badbyxor som klättrar på en kran intill vattnet.


Ekerö


1920

Ett hundratal män står uppställda på skeppsvarvets. Ett tjugotal pojkar sitter i skräddarställning längst fram. I bakgrunden syns byggnadsställningar av trä och havet.


Nacka


1895

Ett svartivtt foto av båtar vid Skeppsbron. Fyra stora lyftkranar finns på kajen och vattnet är fullt av båtar.


Stockholm


1955

Svartvit bild av fiskeläget med små bodar, träbåtar och bryggor. Två barn leker vid vattnet.


Nynäshamn


1910 –
1934

En pojke i sjömanskostym står med ryggen mot fotografen och tittar på en ångbåt och en segelbåt med hissat segel.


Huddinge


1901


Nynäshamn

Män och kvinnor, varav två med parasoller står i solskenet på bryggan där en ångbåt ligger förtöjd och lastad med varor.


Sigtuna


1906

Ett svartvitt foto av några hus vid vattnet omgivna av högar av trä och virke.


Ekerö


1905

Skogsömonumentet

Skogsömonumentet

I juli 1905 invigde kung Oscar II ett monument på Skogsö, precis intill Baggenstäket där ryska och svenska trupper stred mot varandra år 1719.


Tema: I krigets skugga


Nacka


Visa tillhörande Lärarmaterial

Täckningen faller från stenmonumentet. Militärer med flaggor och kransar. Kungaparet sittande.

Stenen påminner om slaget

På stenen står det:

Till minne af

Stockholms stads tappre räddare

den 13 augusti 1719

Rutger Fuchs och

Johan Henrik v. Essen med

K. Södermanlands Reg:te samt

Baltzar v. Dahlheim med

Östgöta Tremänningar

Aftäcktes denna sten af

H.M. Konung Oscar II den 8 juli 1905

Ryska soldater klev iland vid Stäket

Den 13 augusti 1719 hade de snabba och smidiga ryska galärskeppen nått Stäket utanför Boo i dagens Nacka kommun. Den svenska militären hade spärrat av den större farleden förbi Vaxholm så nu var det trånga sundet mellan Boo och Skogsö bästa vägen mot Stockholm för båtar. Ryska soldater steg i land och det blev skottlossning när svenskarna försvarade sig.

Slaget vid Stäket pågick under kvällen den 13 augusti 1719. När det var över lämnade de ryska trupperna Stockholmstrakten. I Sverige har historieskrivningen berättat om slaget vid Stäket som en stor seger. Det svenska försvaret hindrade ryssarna från att anfalla Stockholm och drev dem tillbaka ut på Östersjön. 

Stockholm räddades! Eller?

Men var det verkligen så att Stockholm räddades från ett ryskt anfall 1719? En del menar att ryssarna aldrig hade planer på att attackera Stockholm. De ville bara skrämma den svenska regeringen genom att visa att de kunde anfalla och gå iland så nära huvudstaden. De ryska härjningarna längs kusten var ett sätt att visa att Sverige inte var säkert, och att Ryssland kunde anfalla var som helst, när de ville. Härjningarna fortsatte ända fram till det blev fred 1721 och var ett sätt att sätta press inför fredsförhandlingarna.

I mer än 200 år beskrevs detta som Sveriges sista stora seger över Ryssland och att den svenska armén hade hindrat ett ryskt anfall mot huvudstaden Stockholm. Den versionen av historien bygger bland annat på Rutger Fuchs och Baltzar von Dalheims berättelser. I slutet av 1900-talet visade militärhistorikern Arne Stade att båda hade överdrivit sina versioner och framhävt sina egna prestationer. Dalheims berättelse verkar dessutom vara skriven långt i efterhand av en släkting till honom.

Fundera och samtala

  1. Vilken version av historien berättar minnesstenen om Slaget vid Stäket?
  2. Hur kan minnesstenen över Slaget vid Stäket hänga samman med unionskrisen 1905?
  3. Minnesstenen handlar om en historia från 1719. Men vad berättar minnesstenen om Sverige 1905?
  4. Skulle du välja att göra ett minnesmonument över Slaget vid Stäket idag, om du fick bestämma? Vad skulle det i så fall stå på det?

Quiz

Vad vet du om Skogsömonumentet?


Starta quizet

Älta skola – från landsort till småstad

Älta skola – från landsort till småstad

Det är inte mycket som är sig likt i Älta om man blickar tillbaka hundra år i tiden. Men redan för hundra år sedan fanns Älta skola och den är fortfarande i bruk. När skolan byggdes var den ett viktigt steg i utvecklingen av Älta som samhälle och för både barn och vuxna betydde den nya skolan en stor förändring i vardagen.


Nacka


Visa tillhörande Lärarmaterial

Innan Älta fick en egen skola

Före 1919 fanns ingen riktig skolbyggnad i Älta. Samhället kretsade kring herrgården Älta gård, ett tegelbruk och en torvtäkt varifrån man hämtade torv till gårdens stall. De yngsta barnen gick i Englunds skola, en så kallad småskola som höll till i en villa, medan de äldre barnen fick gå väldigt långa sträckor för att komma till skolan. Vägen kunde gå genom öde skogsvägar och vara mörk, särskilt under vinterhalvåret, vilket gjorde skolvägen besvärlig. Behovet av en egen skola i Älta växte därför snabbt i takt med att allt fler bosatte sig i området.

En grupp barn står i ring på gräset och tittar in i kameran. En flicka håller i en boll.

Bollek på Älta skola år 1924.

Skolan byggdes under kristid

År 1919 stod den första delen av Älta skola klar. Tomten låg nära Älta gård och köptes för 5 812 kronor. Man beslutade att bygga skolan i sten, trots att det var dyrt. På grund av första världskriget befann sig Sverige i kristider. Byggmaterial var extra kostsamt. För att spara pengar minskade man antalet planerade klassrum. 

Den nya skolan var ändå efterlängtad. Nu fick Ältabarnen en egen skolbyggnad, och de behövde inte längre ta sig till skolor längre bort.

En svartvit bild av skolan med tillbyggnaden med tomma fönstergluggar.

Skolan med den nya delen snart färdig år 1928.

Fler elever och större skola

Älta växte snabbt under 1920-talet, efter första världskriget, bland annat genom elektricitet, bättre vägar och kommunikationer. Redan år 1925 gick omkring 100 elever på Älta skola. Det ledde till att skolan behövde byggas ut.

År 1927 beslutade man om en större tillbyggnad. Skolan fick då fem klassrum i stället för två, samt naturkunnighetssal, gymnastiksal och skolkök.

Barn framför skolans ljusa stora fasad. Flera pojkar verkar slåss. De bär keps, korta byxor och långa strumpor.

Rast på Älta skolan 1930-talet.

Skolvardag för hundra år sedan

I Älta skolas tidiga år såg skoldagen annorlunda ut än i dag. I undervisningen kunde det till exempel ingå trädgårdsskötsel på skolgården. På schemat stod bland annat kristendomskunskap och välskrivning. I skolan fanns också ett bad där det var obligatoriskt för eleverna att regelbundet skrubba varandra rena. Möjligheten att kunna bada hemma var inte en självklarhet för alla barn.

När skolan senare fick en matsal i källaren serverades enkel skolmat, ofta havregrynsgröt och smörgås. Maten var inte gratis utan kostade 25 öre, även om vissa barn slapp betala.

Barn på en lång rad utanför skolan.

Odling på skolgården, Älta skola 1930-talet.

Skolan förändras – men finns kvar

Från 1960-talet till idag så har Älta vuxit snabbt. Fler skolor har tillkommit i området och Älta skola har byggts om flera gånger, men den ursprungliga skolbyggnaden från 1919 står fortfarande kvar.

Älta skola är därmed ett tydligt exempel på hur skolor kan spegla både sin tid och samhällets utveckling – från en ganska isolerad landsort till ett modernt småstadssamhälle. Fast en hel del av skogen kring Älta står fortfarande kvar.

Fundera och samtala

  1. Finns det något i texten som du inte visste tidigare eller som gjorde dig förvånad?
  2. Vad kan texten berätta om hur globala händelser påverkar lokala?
  3. Hur tror du att Älta skola har förändrats om hundra år?

Quiz

Vad vet du om skolans historia?


Starta quizet

Skolor

Svartivtt foto. En dam står på trappen till huset.


Huddinge


1906 –
1

Flygfoto i svartvitt. Slottslik skolbyggnad.


Botkyrka


1949


Nynäshamn


1883

En skolklass står i ring och håller varandra i händerna. Skolbyggnaden i trä och två våningar syns i bakgrunden.


Nacka


1910

Ett svartvitt foto av en lärarinna i hatt med sina skolbarn framför den lilla skolbyggnaden.


Täby


1905

Svartvitt foto på träbyggnad


Tyresö


1924 –
1926

När järnvägen kom till Upplands-Bro

När järnvägen kom till Upplands-Bro

På 1800-talet förändrade järnvägen Sverige. Rykande och tjutande tåg började rusa fram över ängar och genom skogar i en hastighet som ingen tidigare hade sett. Många centrala platser förlorade sin betydelse när nya centrum uppstod. Människor, bostäder, vägar och affärer möttes vi järnvägens stationer. Några av dem växte till nya städer och centralorter.


Tema: Industrialisering


Upplands-Bro

Ett svartvitt foto av ett stationshus där ett ånglok kommer in på perrongen. En ensam man står på perrongen och i bakgrunden syns ett enda annat hus.

Ett tåg med ånglok kommer in till Bro-Station år 1910. Huset i bakgrunden ser ensamt ut. Orten bestod länge bara av ett fåtal hus.

Stationerna i Upplands-Bro

Kyrkan var centrum i Bro innan järnvägen invigdes år 1876. Men järnvägsstationen hamnade varken där eller vid Bro gård. Istället bestämde man att stationen skulle ligga i byn Härnevi. Den andra stationen, Kungsängen byggdes i ett helt tomt område. Det naturliga hade varit att ha stationen vid det lilla centrum som växt upp vid gården Tibble längs landsvägen mellan Enköping och Stockholm. Att det inte blev så berodde på marken. Det behövdes stabil mark för att bygga en station med dubbla spår, så att två tåg kunde mötas.

Orterna växte långsamt

Stationen i Kungsängen lockade snart till sig några verksamheter till landsbygden. År 1903 startade Ryds Gjuteri sin verksamhet vid stranden strax öster om stationen. På 1910-talet lät prästen bygga några villor som han hyrde ut. Marken tillhörde nämligen prästgården och krångliga regler gjorde det svårt att dela upp den för att sälja som villatomter. Norr om stationen, där Kungsängens torg ligger idag, byggdes de första husen på 1920-talet. År 1952 bodde det ändå bara 270 personer i Kungsängen.

Bro flyttade

Bro station i byn Härnevi växte också långsamt. Långt in på 1900-talet var orten liten. På 1920-talet byggdes några villor. Lokalt blev det ändå så att stationssamhället tog över kyrkans roll som centrum för bygden. Det dröjde till 1950-talet innan stationssamhället Bro började förändras till en tätort.

Kommunen växte

Under 1970-talet växte befolkningen i kommunen Upplands-Bro med omkring 50% och var sedan ganska stabil runt 20 000 personer fram till år 2000. Sedan dess har befolkningen växt med 50% igen och kommunen har under perioder varit en av Sveriges snabbast växande. Allra flest (ca 22 000) bor i de två stationssamhällena Kungsängen och Bro.

Ett svartvitt foto av en stins i uniform som står under en klocka som vilar på en sirlig gjutjärnsarm ut från stationsbyggnaden.

Stinsen i Bro gav tecken åt lokförarna och skötte spårväxlarna.

En svartvit bild där ett rykande ånglok ses komma in på spåret närmast kungsängens stationshus. Fyra personer står på perrongen.

Vykort som visar Kungsängens station år 1915. Stationshuset byggdes efter samma ritningar som i Bro.

Fundera och samtala

  1. Spelar järnvägen någon roll för din familj? Är den fortfarande viktig för kommunen?
  2. Vad hade kunna vara annorlunda idag om andra beslut tagits om var spåren skulle dras och stationerna placeras för 150 år sedan?

Quiz

Vad vet du om järnvägen genom Upplands-Bro?


Starta quizet

Bilder från Upplands-Bro

En bil och flera ålderdomliga bussar uppställda framför ett villa liknande hus med flera garageportar.


Upplands-Bro


1930


Upplands-Bro


1909

Ett svartvitt foto av en ångbåt.


Upplands-Bro


1920


Upplands-Bro


1910 –
1919

En man med keps böjer sig ner för att välta ut innehållet i en stor behållare.


Upplands-Bro


1930 –
1940

En man vid en skottkärra full av tegelstenar.


Upplands-Bro


Upplands-Bro


1930

Balingsnäs

Balingsnäs

Balingsnäs är ett bostadsområde i utkanten av Huddinge. Varför ligger det här? Vad kommer namnet ifrån och vad fanns här innan alla hus?


Huddinge


Visa tillhörande Lärarmaterial

En herrgård bakom en allé av lindar. Snö.

Balingsta gård år 2002. Huset är byggt i slutet av 1700-talet.

Gårdens torp blev bostadsområde

Bostadsomårdet Balingsnäs har fått sitt namn från torpet Balingsnäs som ligger på en udde i sjön Trehörningen. Torpet tillhörde Balingsta gård som har funnits länge. På medeltiden var Balingsta en liten by med tre gårdar. Men på 1600-talet slogs Balingsta ihop med andra gårdar i närheten och blev hem åt en adlig familj. En sådan adelsgård kallades säteri.

Adelsfamiljen på säteriet Balingsta ägde mycket mark. På den marken fanns flera torp, där det bodde familjer som arbetade med Balingstas jordbruk. Torparna hade också lite mark att odla mat på till sig själva. Balingsnäs var ett sådant torp.

Senare blev torpet Balingsnäs en egen gård. Bonden på Balingsnäs ägde då själv sin mark.

Svartvit flygbild

Balingsta gård år 1936. Huset längst upp till höger var skola.

Minnet av torpen lever vidare
Många bostadsområden har fått namn från de torp och små gårdar som fanns när området var landsbygd. Här är några exempel i närheten.

Högmora

Kynäs

Visättra

Segeltorp

Hagsätra

Rågsved

Balingsta skola

Innan järnvägen byggdes år 1866 så var Balingsta ett lika viktigt centrum i Huddinge som Fullersta. Balingsta skola var störst i Huddinge socken. Den första skolan i Balingsta byggdes 1840. Den sista skolan lade ner 1940.

Kommunen köpte marken

I mitten av 1900-talet förändrades samhället mycket. Många av människor flyttade från landet till städerna som växte snabbt. Huddinge växte också och kommunen köpte mark för att bygga nya bostäder. Balingsnäs gård sålde all mark utom tomten runt huset. Kommunen köpte både Balingstas mark men också mark från Fullersta gård.

På den marken byggdes redan på 1940- och 50-talen villorna i östra Balingsnäs. På 1960-talet blev det vanligt att varje familj hade en bil. Då kunde fler bo på platser utan järnväg, men ändå ta sig till arbetet. Radhusen i östra Balingsnäs byggdes vid den tiden, tillsammans med fler villor och radhus i Sörskogen. Husen i Västra Balingsnäs kom till under 2000-talet.

Utforska Balingsnästrakten

Kartan här intill är från åren 1901-1906. Den visar vad som fanns i trakten innan den moderna bebyggelsen kom till. Klicka på kartan för att öppna den i en ny flik och välj olika platser att ta reda på mer om.

Illulstrerad karta över Balinsnäs.

Fundera och samtala

  1. Har du någon gång funderat på vad platsers namn kommer ifrån?
  2. Vad vet du om ditt eget hus historia och platsen där det står?
  3. Hur tror du att det var att bo i Balingsnäs för 100 år sedan, jämfört med idag?

Quiz

Vad vet du om Balingsnäs historia?


Starta quizet

Relaterat källmaterial

Tvätt på tork utanför torpet vid sjön.


Huddinge

Tre personer framför ett trähus med lite snickarglädje.


Huddinge


1900 –
1905

Svartivtt foto. En dam står på trappen till huset.


Huddinge


1906 –
1