Nyklassicismen var en dominerande arkitekturstil i västvärlden mellan mitten av 1700-talet och slutet av 1800-talet. Stilen uppstod som en reaktion mot rokokons lekfulla och dekorerade formspråk och sökte inspiration i antikens Grekland och Rom.
Nyklassicismen står för en återgång till antikens ideal med fokus på symmetri, proportioner och klassisk enkelhet. Genom sina ljusa färger, harmoniska former och tydliga arkitektoniska element skiljer den sig från både den lekfulla rokokon som föregick den och den eklektiska stilblandning som kom senare under 1800-talet. Stilen har haft ett stort inflytande på både offentliga byggnader och bostadsarkitektur i Sverige och utgör fortfarande en viktig del av vårt byggda kulturarv.
En stil med flera faser
Stilen utvecklades i olika faser. Den tidiga nyklassicismen, ibland kallad hellenismen, hämtade främst inspiration från den grekiska doriska ordningen och präglades av enkelhet och tydliga proportioner. I samband med franska revolutionen under slutet av 1700-talet blev stilen mer strikt och geometrisk. Under empireperioden i början av 1800-talet inspirerades man i stället av romarriket. Byggnaderna fick då en pampigare och mer monumental karaktär med militära symboler och en känsla av makt.
I Sverige brukar nyklassicismen delas in i tre perioder:
- Höggustaviansk stil (1770–1780-tal)
- Sengustaviansk stil (sent 1700-tal till tidigt 1800-tal)
- Karl Johan-stilen (1810–1840), som motsvarar empirestilen. Den svenska nyklassicismen anpassades till våra material och klimatförhållanden, men behöll samma tydliga symmetri och klassiska formspråk som i övriga Europa.
Så känner du igen stilen
Typiska kännetecken för nyklassicistisk arkitektur är symmetri, proportioner och inspiration från antikens byggnadsdetaljer. Kolonner och pilastrar i dorisk, jonisk eller korintisk ordning är vanliga, liksom trekantiga frontoner ovanför entréer. Monumentala offentliga byggnader, kyrkor och palats fick ofta en storslagen och imposant karaktär. De utmärkande dragen för nyklassicismen har inslag från antiken. Entrén är placerad i mitten av byggnaden. Byggandens mittparti är markerat med ofta kolonner. Antalet fönster är lika på båda sidor om entrén. Bostadshus kunde ha en enklare och mer återhållsam utformning.
Färgsättningen i nyklassicismen präglades av ljusa och naturliga toner, inspirerade av antikens marmortempel. Vanliga färger var vitt och ljusgrått för att efterlikna sten och marmor, liksom sand- och beigenyanser på putsade fasader. I interiörer användes ofta ljusblått, ljusgrönt och milda pastelltoner för att skapa en lugn och harmonisk atmosfär. Guld och brons användes till dekorativa detaljer som listverk, dörrar och ornament för att skapa en känsla av klassisk elegans. I Sverige var färgskalan något dämpad för att passa det nordiska ljuset, ofta med milda blå, gröna och grå toner.
Empirestilen – en senare fas av nyklassicismen
Empirestilen, som är en senare fas av nyklassicismen, kännetecknas av ett stramare formspråk med färre dekorationer och en tydlig betoning på symmetri. Byggnaderna utformades med inspiration från kejsartidens Rom och ibland även från det antika Egypten. I Sverige anpassades empirstilen till träbyggande genom paneltekniker som imiterade stenarkitektur. Fasaderna kunde vara släta och symmetriska med markerade pilastrar, knutkedjor och friser. Taken var ofta sadeltak, men valmade och brutna tak förekom på finare gårdar. Fönstren var symmetriskt placerade, ofta med mörka bågar i brunt, rött eller grönt, och portar målades i samma kulörer.
Under denna tid blev det vanligt att måla panelklädda hus i gul linoljefärg med grå detaljer som efterliknade stenhusens fasader. Denna färgsättning spreds från södra Sverige upp mot landets norra delar under 1700- och 1800-talet.
Mer om bebyggelse
Arkitekturstilar i Stockholms län
Här kan du bekanta dig med de olika arkitektoniska stilarna i Stockholms län. Läs mer om bakgrund, färger och historik.
Se alla arkitekturstilar
Fullersta gård
Fullersta gård är numera ett konstmuseum, öppet för allmänheten. I området finns även Fullersta bio, ett exempel på funktionalism.
Läs mer om Fullersta gård