1920-talsklassicismen, ofta kallad “Swedish Grace” i internationella sammanhang, är en arkitekturstil som växte fram efter första världskriget och präglade det svenska byggandet under 1920-talet.
Stilen hämtade sin främsta inspiration från den svenska empiren 100 år tidigare samt från 1700- och 1800-talens nyklassicism. Den kom som en reaktion mot den nationalromantiska arkitekturen och utmärks av symmetri, tydliga proportioner och en harmonisk, lågmäld ornamentik. Stilen innebar en återgång till antikens ideal men på ett fritt tolkat sätt. Kolonner och pelare är till exempel främst dekorativa inslag utan någon bärande funktion. Stilen balanserar mellan tradition och enkel saklighet, på väg mot funktionalismen. Materialbehandlingen från nationalromantiken dröjer sig kvar vilket är unikt för den svenska stilen.
De två utställningarna Göteborgsutställningen 1923 och Exposition Internationale des Arts Décoratifs et Industriels Modernes i Paris 1925 var avgörande för utvecklingen av Swedish Grace.
Bild saknas. Text: Svenska paviljongen i Paris 1925 inspirerad av Haga slott.
Göteborgsutställningen blev startpunkten, där svenska arkitekter började skapa en enklare och mer modern form av klassicism inspirerad av antiken men utan tunga dekorationer. Två år senare, i Paris, mötte denna stil internationella influenser, särskilt från Art Deco, vilket gjorde den mer elegant och genomarbetad.
Tillsammans gjorde utställningarna att Swedish Grace först växte fram i Sverige och sedan förfinades till en stil med både enkelhet och internationell elegans.
Vid Göteborgsutställningen började svenska arkitekter utveckla en ny typ av klassicism där man förenklade de traditionella formerna och anpassade dem till sin samtid. När Sverige deltog i utställningen i Paris två år senare mötte denna stil internationella influenser, särskilt från Art Deco, vilket bidrog till att göra uttrycket mer elegant och genomarbetat. Det var i detta sammanhang som stilen fick sitt internationella namn, Swedish Grace.
Stilen bygger på klassiska principer som symmetri, tydliga proportioner och ibland användning av kolonner, men dessa element förenklas kraftigt. Arkitekter som Gunnar Asplund använde klassiska motiv utan att kopiera dem exakt, vilket gav byggnaderna ett stilrent och balanserat uttryck istället för ett tungt och monumentalt.
Samtidigt fungerar stilen som en övergång mellan äldre arkitektur och modernismen. Den behåller ett tydligt historiskt arv, men visar också en strävan mot förenkling och funktion. Detta leder vidare till funktionalismen, som får sitt genombrott efter Stockholmsutställningen 1930.
Folkhemmet och egnahemsrörelsen
Under denna tid växte också egnahemsrörelsen snabbt. Genom statliga bostadssubventioner och låneprogram via Statens byggnadsbyrå (grundad 1917) kunde fler familjer bygga egna hus. För medelklassen blev kataloghus vanliga, och för de mer välbärgade växte trädgårdsstäder fram med exklusiva villor i klassicistisk stil.
Så känner du igen stilen
Fönstren utgör en tydlig del av stilens uttryck. Nationalromantikens vita, småspröjsade fönster ersattes av tvådelade fönster med tre rutor i varje båge, målade i klassiska kulörer som grönt, brunt eller rödbrunt. Lunettformade, krysspröjsade och runda fönster förekommer också, som en återkoppling till 1700-talets formspråk. Det är under denna period som man fortfarande ser handblåsta glas i fönsterbågarna. Taken är vanligen flacka sadeltak täckta med tegel eller plåt.
Arkitekturen kännetecknas av symmetriska fasader med slätputsade eller slamfärgade ytor i mustiga och mättade kulörer som rostrött, ockragult, grönt och grått. Ofta finns ett markerat gavelparti som fondmotiv, utformat som trappgavel eller med former inspirerade av barocken och klassicismen. Dekorativa element används sparsamt men med stor precision: pilastrar, medaljonger, festonger och små burspråk framhävs ofta i kontrasterande kulörer.
Ornamentik och balusterdockor i en färgsättning med kraftig kontrast. Foto: Stockholms läns museum
Runda fönster förekommer också, som en återkoppling till 1700-talets formspråk. Foto: Stockholms läns museum
1920-talsklassicism i Stockholms län
Mer om bebyggelse
Arkitekturstilar i Stockholms län
Här kan du bekanta dig med de olika arkitektoniska stilarna i Stockholms län. Läs mer om bakgrund, färger och historik.
Se alla arkitekturstilar
Bygge och bo
Utställningen Bygge och bo kom till genom en tävling på 1920-talet. Området, bestående av 20-talsklassicistiska byggnader, är en del av Lidingö villastad.
Läs mer om Bygge och bo