Estuna kyrka, som ligger norr om Norrtälje, är en av de äldsta kyrkorna i Uppland. En inskrift i triumfbågen visar att kyrkan kan spåras tillbaka till år 1163.
Kyrkan består av ett rektangulärt långhus och ett smalare, rakavslutat kor, vilket är typiskt för medeltida kyrkor i Uppland. Koret har sitt ursprungliga tunnvalv av gråsten och mycket kraftiga murar. Det kan ha varit tänkt som ett försvarstorn eller som en kyrka med ett torn över koret, vilket tyder på att byggnaden haft en speciell funktion.
Kyrkan har kalkmålningar från 1200-talet och målade bårder i koret som visar övergången mellan romansk och gotisk stil. Kyrkan ligger vid en stor kyrkogård och intill finns ett gravfält från yngre järnåldern. Det tyder på att platsen var viktig långt innan kyrkan byggdes. Under kyrkgolvet har man hittat äldre gravar, vilket kan betyda att det tidigare funnits en träkyrka på platsen.
Omgivning
Kyrkogården är ovanligt stor och har troligen utvidgats flera gånger. Den omges av en kallmurad gråstensmur från mitten av 1800-talet. Längs muren växer hamlade lövträd i olika storlekar, och i den östra delen kantas gångarna av fler träd. Norr om kyrkogården, på en höjd, står klockstapeln och det gamla sockenmagasinet.
Kyrkobyggnaden
Kyrkans ursprungliga långhus hade ett trätak i form av ett treklövervalv. På väggarna och på vinden ovanför de nuvarande valven finns målningar från omkring 1270. Koret dekorerades med målningar av slingrande bladrankor. Sakristian på norra sidan byggdes troligen kort efter långhuset och koret, vilket syns på hur murarna är uppförda.
Under 1290-talet byggdes kyrkan ut västerut. Den nya delen har väggar med kvaderritsning och saknar äldre målningar, vilket tyder på att den tillkom efter 1270-talet. Kyrkan återinvigdes år 1298, enligt ett dokument som hittades vid en senare renovering. Spår av den ursprungliga västväggen syns fortfarande i en äldre portal och i murverket under orgelläktaren.
På 1400-talet byggdes ett vapenhus på södra sidan. Tegeldekorationerna är typiska för den tiden, då tegel blev vanligare i kyrkobyggnader. Under samma period slogs tegelvalv i långhuset och målades i en stil som liknar Strängnässkolans måleri.
På 1700-talet förändrades kyrkans inre. Den västra ingången öppnades, väggar och valv blev vitmålade och ny inredning sattes in. Bänkar installerades 1732 och en orgelläktare byggdes 1764. Under 1840-talet förstärktes grunden, och långhusets fönster gjordes större.
Vid en restaurering 1929 lyftes kyrkans medeltida karaktär fram. De äldre målningarna restaurerades och bänkarna målades med marmorimitation. I dag har kyrkan ett yttre som påminner om medeltiden, medan interiören visar både äldre detaljer och inslag från 1700-talet.
mer om medeltiden
Utställning: Medeltida kyrkor
Följ med på en resa från det tidiga kristnandet till medeltidens bildkonst och byggande i vår utställning om medeltida kyrkor.
Till utställningen
Medeltida kyrkor i länet
I Stockholms län finns fler än 90 medeltida kyrkor och kyrkoruiner. På vår karta kan du se var de finns och läsa mer om dem.
Se kyrkokartan
Mer om medeltiden
I vår utställning Tidslinjen – från stenåldern till AI, kan du läsa mer om medeltidens platser, personer och berättelser i Stockholms län.
Till medeltiden