Stockholms läns museum
Stockholms läns museum
Sök

Karls kyrkoruin

Karls kyrkoruin

Tillkomstår: 1200-talet


Kommun: Norrtälje

Adress: 76 Riksväg

Närmaste SL-hållplats: Karls kyrkoruin

Hitta hit
Visa på medeltida kyrkor kartan
En stenbyggnad.

Karls kyrkoruin. Fotograf Alf Nordström.

Karls kyrkoruin är det som finns kvar av en medeltida kyrka som byggdes i slutet av 1200-talet. Kyrkan sägs ha varit tillägnad Roslagens skyddshelgon Sankt Karlung. Enligt sägnen fanns det först ett kapell här, byggt på platsen där Sankt Karlung begravdes.

Precis som i många andra helgonberättelser ska kistan inte ha gått att flytta vidare – den blev för tung eller välte och en källa sprang fram på platsen. Där byggdes sedan kyrkan.

Kyrkan hade två heliga källor, en inne i byggnaden och en utanför som kallades Karls källa. Många människor reste hit under medeltiden och långt efter reformationen för att dricka av vattnet eller använda det för att bli botade från sjukdomar.

Idag finns bara murarna kvar samt en liten klockstapel som ibland används vid friluftsgudstjänster. I ruinens sydvästra hörn finns fortfarande en djup brunn som täcks av ett trälock.

Omgivning

Vid Karls kyrkoruin finns två delar av en runsten i sandsten. Den består egentligen av fyra små bitar som satts ihop. På stenen står bara fragment av texten: ”… denna sten efter …”. Det är okänt hur gammal runstenen är, vem som ristade den eller varifrån den kommer.

Kyrkan

Karls kyrka byggdes under andra hälften av 1200-talet. Idag finns bara en ruin kvar, och den restaurerades på 1930-talet för att inte rasa helt.

Den medeltida kyrkan hade ett rektangulärt långhus där församlingen satt, ett smalare kor längst fram, en sakristia på korets norra sida och ett vapenhus i söder.

Det fanns också ett västtorn, men idag återstår bara själva grunden. Tornets form liknade tornet i Lohärads kyrka.

Murarna var byggda av natursten, och i hörnen användes huggen sandsten för att göra dem stabila och snyggt utformade.

På 1400-talet byggdes tegelvalv i långhuset. Vapenhuset byggdes senare ut åt väster under senmedeltiden. Den övre delen av tornet rasade någon gång på 1500- eller 1600-talet och revs helt 1785.

När Karls socken slogs ihop med Söderby år 1796 övergavs kyrkan. Den började då förfalla. Koret rasade på 1860-talet och långhuset revs på 1880-talet eftersom det riskerade att rasa.

Vid restaureringen 1934–1935 rensades ruinen från växtlighet och förstärktes så att den kunde bevaras som en historisk plats.