Enligt sägnen var Lohärads kyrka den viktigaste kyrkan i hela häradet, alltså det område som flera socknar ingick i. I slutet av 1200-talet byggdes en sakristia vid korets norra vägg, troligen av byggarbetare som kom från Gotland.
Lohärads kyrka är ett tidigt exempel på en kyrka där koret avslutas med en rak vägg i stället för en rundad absid, som var vanligare i äldre kyrkor. Den här typen av rak koravslutning blev senare vanlig i många svenska landsbygdskyrkor.
Kyrkan byggdes lite i taget, och man kan tydligt se att den vuxit fram etappvis under lång tid, precis som många andra kyrkor i liknande bondesocknar.
Omgivning
Kyrkogården har byggts ut åt olika håll under årens lopp: åt söder 1885 och åt väster 1939. Förr låg större delen av kyrkogården på norra sidan, som ansågs vara en ”dålig” plats där man helst inte ville begravas. I slutet av 1700-talet bestämde sig kyrkoherden Elias Gedner för att motbevisa denna fördom och valde själv att begravas i det nordöstra hörnet. Hans gravhög och gravsten finns kvar än idag.
Sydost om kyrkan finns klockstapeln. Under tidigt 1600-tal låg det en gillestuga på samma plats, en sorts blandning av församlingshem och samlingslokal.
Kyrkan
Lohärads kyrka har förändrats mycket genom århundradena. En dramatisk händelse inträffade runt år 1670 när det höga klocktornet rasade åt sydost. Raset förstörde vapenhuset, delar av långhusets västra valv och västgaveln. Reparationerna började direkt, men tornet byggdes aldrig upp igen eftersom det redan fanns en klockstapel som kunde användas.
Kyrkan uppfördes ursprungligen under första hälften av 1200-talet och bestod då av långhus, kor och västtorn. Koret är lägre och smalare än långhuset och avslutas rakt, vilket gör det till ett tidigt exempel på den nya stilen som ersatte de äldre kyrkornas rundade kor.
Långhuset och koret har fortfarande kvar sin ursprungliga form.
Sakristian byggdes senare, i slutet av 1200-talet, vid korets norra sida. Att den är en tillbyggnad märks på att den inte sitter samman med de äldre murarna. Den är byggd på samma sätt som flera andra sakristior i trakten som man vet uppfördes av gotländska hantverkare.
Sakristian har ett enkelt kryssvalv utan ribbor, byggt av flata stenskivor, och väggarna består av gråstensflis.
På 1400-talet byggdes ett vapenhus framför ingången på tornets södra sida. Det förstördes när tornet rasade på 1670-talet. Tornet byggdes inte upp igen, men stenarna från det gamla tornet användes till att bygga det vapenhus som nu finns väster om långhuset. I marken kan man fortfarande se några stenar som visar var det äldre vapenhuset låg.
mer om medeltiden
Utställning: Medeltida kyrkor
Följ med på en resa från det tidiga kristnandet till medeltidens bildkonst och byggande i vår utställning om medeltida kyrkor.
Till utställningen
Medeltida kyrkor i länet
I Stockholms län finns fler än 90 medeltida kyrkor och kyrkoruiner. På vår karta kan du se var de finns och läsa mer om dem.
Se kyrkokartan
Mer om medeltiden
I vår utställning Tidslinjen – från stenåldern till AI, kan du läsa mer om medeltidens platser, personer och berättelser i Stockholms län.
Till medeltiden