Stockholms läns museum
Stockholms läns museum
Sök

Ösmo kyrka

Ösmo kyrka

Tillkomstår: 1100-talet


Kommun: Nynäshamn

Adress: Ösmo Kyrka, 148 91 Ösmo

Närmaste SL-hållplats: Kyrkbacken

Hitta hit
Visa på medeltida kyrkor kartan
En stenkyrka.

Ösmo kyrka. Fotograf Alf Nordström.

Sedan medeltiden har Ösmo kyrka haft nära kopplingar till de stora gårdarna i området, särskilt Hammersta, Djursnäs och Nynäs, som är den största egendomen i socknen.

Ägarna till dessa gårdar var inflytelserika personer med höga ämbeten och har ofta bidragit till kyrkans ombyggnader, reparationer, utsmyckningar och anskaffningen av värdefulla inventarier.

Omgivning

Ösmo socken är en gammal kulturbygd med ett stort antal fornlämningar. Kyrkan ligger på en höjd i det öppna jordbrukslandskapet. Runt kyrkan finns ett tydligt sockencentrum med församlingshem, tidigare kantorsbostad, barnmorskebostad, affär, sockenstuga och pastorsexpedition. Tillsammans utgör de en välbevarad miljö som speglar det historiska sambandet mellan kyrkan och den lokala samhällsorganisationen.

Kyrkan

Ösmo kyrkas äldsta delar är från 1100-talet, men större delen av byggnaden tillkom under 1300- och 1400-talen. Tornet i väster och delar av långhusets norra vägg innehåller rester av den ursprungliga romanska kyrkan. Kyrkan har ett rektangulärt långhus med ett smalare kor i öster som avslutas i fem sidor. Tornet ligger i väster, sakristian i norr och huvudingången med vapenhus i söder.

På vinden ovanför långhuset finns spår av ett äldre och lägre tak samt en del av den ursprungliga takåsen. Under 1300-talet byggdes ett bredare kor med ingång i söder och ett högt, treklöverformat trävalv. Under 1400-talet breddades långhuset ytterligare och vapenhuset tillkom.

År 1600 breddades tornet och fick en ny våning med dekorerade, runda blinderingar inspirerade av Strängnäs domkyrka. Samtidigt uppfördes en gång mellan predikstolen och sakristian. Tornhuven tillkom på 1730-talet. År 1716 byggdes Törnflychtska gravkoret längst i öster, vilket därefter fungerade som kyrkans högkor.

Kyrkans interiör är smyckad med kalkmålningar från 1450- och 1460-talen, utförda av en målare vid namn Peter eller möjligen av Albertus Pictor. År 1770 vitkalkades kyrkorummet och målningarna täcktes över, men de togs fram igen och restaurerades 1872. Kyrkorummet präglas idag av 1900-talets restaureringar, som återställt delar av dess medeltida karaktär.