Lärarmaterial
Industrialisering av jordbruket
Den här lärarguiden ger dig som lärare lite försprång genom tänkbara svar på textens frågor och tips på en text där eleverna kan läsa mer om statare.
Svar på frågorna
Artikeltexten avslutas med tre frågor. Här ges en översikt över rimliga svar.
Vilka exempel ger texten på att Steninge påverkades av industrialiseringen?
- Godset utvecklade sin verksamhet med hönseri och växthus.
- Keramik tillverkades vid godset.
- En av ägarna byggde kexfabriken i Märsta.
- En stenlada byggdes 1873.
- Statare anställdes istället för torpare (texten nämner inte uttryckligen att så var fallet just på Steninge).
- Statarfruarna fick gå upp klockan 5 på morgonen för att få fram färsk mjölk via Märsta station till Stockholm.
Statarnas arbete kunde köpas till ganska låg kostnad. Vilken arbetskraft är billig idag?
- Arbetskraft i andra (fattigare) länder.
- Ungdomars arbetskraft är billigare än vuxnas.
- Outbildades arbetskraft är billigare än utbildades.
- Inom den så kallade gig-ekonomin är arbetskraften billigare än inom yrken eftersom arbetsgivaren betala per arbetsinsats instället för att anställa någon permanent.
- Svart arbetskraft är billig eftersom köparen smiter från skatter och avgifter.
Texten ger flera exempel på hur pengar blev viktigare under industrialiseringen, vilka?
- Pengar krävdes för att investera i nya lador och jordbruksredskap.
- Marknaden för mjölk, ägg, grönsaker och trädgårdsvaror ökade.
- Statarlönerna innehöll ibland en del kontanter. (Detta nämns i texten men även i torparkontrakt blev kontant betalning vanligare)
- Lönearbete blev vanligare.
- Inte bara adliga personer kunde köpa ett stort gods. Det räckte med att ha pengarna.
Fördjupande läsning
Läs om Lilly Karlsson och hennes uppväxt i en statarfamilj. Texten kommer från länsmuseets utställning u0022Ett annat livu0022 och finns både som webbsida och PDF för utskrift.
