Stockholms läns museum
Stockholms läns museum
Sök

Om väggar kunde tala

Väggar kan tala – åtminstone nästan. Genom att studera ett hus och spåren i det, som tapeterna, går det att förstå mycket om husets historia. Så här blir du byggnadsarkeolog i ditt eget hus.

Kunskap om hur huset har förändrats med tiden är inte bara intressant utan också värdefull när det är dags att underhålla eller renovera.

Det finns två huvudsakliga sätt att närma sig husets historia. Det ena är att undersöka byggnaden på plats. Det andra är att söka information i arkiv. Här ligger fokus på det förstnämnda, det som ibland kallas byggnadsarkeologi. Ofta är det givande att kombinera båda.

Spåren i byggnaden

Genom att studera utformning, slitage, färger och byggnadsteknik går det att identifiera olika skeden i husets utveckling.

Börja med helheten. Byggnadens volym, antal våningar, takform, fönstersättning och skorstenarnas placering kan ge en första uppfattning om ålder och funktion. Många hus följer etablerade typer, till exempel enkelstugor, parstugor eller egnahem. Där ger planlösningen ledtrådar om både tid och sociala förhållanden.

En gammal och trasig tapet.
Äldre tapet. Bild från Österåkers hembygds- och fornminnesförening.

Detaljer som berättar

Det är ofta i interiören som de mest tydliga spåren finns. Profiler på lister och paneler, dörrarnas konstruktion, beslag, spik och golvbrädor kan hjälpa till att datera olika delar av huset.

En tumregel är att ju äldre något är, desto svårare är det att exakt tidsbestämma. Samtidigt kan många detaljer ge relativt precisa ledtrådar om man vet vad man ska leta efter.

Lager av förändring

Ombyggnader lämnar tydliga avlagringar. Tapeter och färgskikt är särskilt värdefulla eftersom de ofta speglar stilideal och förändringar. Genom att ta fram flera lager går det ibland att följa utvecklingen steg för steg.

Även material kan hjälpa till med datering. Träfiberskivor som masonit och tretex började tillverkas i Sverige kring 1930, vilket gör att sådana inslag kan placeras i tid. Installationer som el och rördragningar ger också viktiga ledtrådar. Kök och eldstäder fungerar ofta som tydliga tidsspeglar.

Saker kan ha bytts ut

Att identifiera olika byggnadsskeden är en sak, att datera dem mer exakt är en annan. Det kräver ofta jämförelser med kända exempel och ibland kompletterande uppgifter från arkiv.

Det är också viktigt att vara uppmärksam på att detaljer kan ha flyttats. Dörrar, beslag och andra byggnadsdelar kan ha återanvänts från andra delar av huset eller från andra byggnader.

Helhetsintrycket behöver därför alltid vägas in. I vissa fall har hela interiörer bytts ut. Även det är en del av husets historia, men det kan göra det svårare att följa de äldre spåren.

Så tar du fram äldre tapeter

Så här kan du göra om du vill undersöka tapetlager:

  • Skär ut en bit av tapetlagren från en undanskymd plats.
  • Fukta biten med vatten och låt den ligga i en plastpåse över natten.
  • Lossa försiktigt lagren från varandra.
  • Pressa tapeterna så att de blir släta.
  • Håll ordning på lagrens följd och jämför med kända mönster.
  • Spara proverna som dokumentation.
En man i hatt och rock river en bit tapet från en vägg.
Harry Runqvist säkrar tapetprover i Kalvsviks parstuga, Österhaninge. Bild från Haninge Hembygdsgille.

Ett slags tidsresa

Att undersöka ett hus kan liknas vid en resa i tiden. Planlösningen fungerar som en karta och de olika lagren som hållpunkter längs vägen. Varje detalj bidrar till förståelsen av hur människor har levt och använt byggnaden. Att lyssna till husets berättelse kräver tid och nyfikenhet, men ger också en djupare förståelse för både byggnaden och dess historia.