Content Source: lanskallan
Dagens Nyheter 28 januari 1920
Läs eller lyssna på tidningsnotisens text här nedanför, eller klicka på bildens informations-ikon tidningsurklippet tydligare.
En bragd som bör belönas
Stockholms länsstyrelse hemställer i skrivelse till civilministern om utverkande av något vedermäle åt gymnastiklärarinnan vid Ateneum för flickor i Stockholm, fröken Maria Palmqvist, för det behjärtansvärda handlingssätt hon ådagalagt genom att söndagen den 16 februari 1919 med fara för eget liv rädda ett par personer från att drunkna i Kyrksundet utanför Älgö i Tyresö socken.
Den räddningsbragd för vilken fröken Palmqvist nu föreslagits till belöning är ett gott bevis på hennes mod och rådighet. Ovannämnda datum var fröken Palmqvist ute på en skridskofärd utanför Älgö, då plötsligt isen brast under ett par personer, en herre och en dam, som åkte sparkstötting i närheten. På deras förtvivlade rop på hjälp skyndade fröken Palmqvist till undsättning och krypande på isen tog hon sig fram till vaken samt lyckades efter en stunds arbete få de båda nödställda upp ur vattnet.
På grund av den starka strömmen i Kyrksundet var isen synnerligen svag i närheten av olycksplatsen, varför stor fara förelåg att den även kunnat brista under den modiga räddarinnan. Räddningsbragden är således väl värd att belönas.
Notis i Dagens Nyheter januari år 1920.
Gymnastikdirektör Maria Palmqvist. Foto ur Dagens Nyheters notis på sidan 6, 28 januari 1920.
Nu & då i Finntorp
Publicerad: 24 maj 2023
Nu & då i Finntorp
Fyravåningshusen på Gamla Värmdövägen i Finntorp är sig ganska lika 70 år efter att de byggdes. Men livet man lever där verkar ha förändrats en hel del. Häng med och se vad bilderna berättar!
Laddar bildjämförelse…
Husen i backen var nybyggda när fotot togs 1954. De är sig ganska lika 2022 men till höger i bilden har staketet mot skogen försvunnit. Där byggdes några år senare Bergåsens fyra höghus med bostäder, affärer, kontor och garage. Kommunen byggde stora hus så att invånarna skulle ha nära till både arbetsplatser, affärer och nöjen. Finntorp kunde ha blivit hela Nackas centrum. Men planera ändrades på 1980-talet och centrum flyttades längre österut.
…nya levnadsvanor
Det är ganska lätt att se att människorna på den svartvita bilden är från en annan tid. På 1950-talet hade nästan alla män hatt. Det fanns inga färglada dunjackor. För vuxna var det rock eller kappa som gällde. Pojken i förgrunden har mössa med öronlappar, stickade vantar och en fin ryggsäck i läder.
Personerna på bilden verkar inte vara så bekymrade över att stå på vägbanan. År 1954 fanns det ungefär 60 000 personbilar i hela Stockholms län. År 2022 var antalet mer än 16 gånger så många: 965 722 bilar. Inte en enda bil och ingen trafikskylt har fastnat på den äldre bilden. Hur många ser du på nutidsbilden?
Den äldre bilden visar också fyra skyltar som var typiska för den tiden. Ofta lyste de av neon på kvällarna.
Butiker och service nu och då
Här kan du se hur utbudet i fyrvåningshuset har förändrats under åren.
År 1954
Stadsbibliotek, post, Ragnarssons möbler, fiskaffär och en fruktaffär.
År 2022
Blomsterhandel, skönhetssalong, thaimassage och sushibar.
Fundera och samtala
- Vad tror du skulle vara mest annorlunda i ditt liv om du levde 1958?
- Var stadsmiljön i Finntorp bättre på 1950-talet än i dag tycker du?
- Vilka fler skillnader kan du hitta mellan bilderna i artikeln?
Lärarmaterial
Nu & då – lärarhandledning
Artiklarna i serien "Nu & då" bygger på fotografier tagna på samma plats vid olika tidpunkter. Lärarhandledningen ger förslag på hur artiklarna kan användas i undervisningen.
Kontinuitet och förändring
Använd “Nu & då”-artiklarna för att introducera eller befästa begreppsparet kontinuitet och förändring. Om eleverna har arbetat med begreppen i ett annat historiskt sammanhang så kan förståelsen befästas genom att de får använda dem i en ny kontext.
Tvärgruppsarbete
Ett sätt att lägga upp arbetet är att olika elever, arbetar med olika artiklar, antingen i grupp eller enskilt. Efter undersökningen redovisar de sina resultat för någon som undersökt en annan artikel.
Förslag till elevinstruktioner:
- Läs eller lyssna på artikeln med hjälp av uppläsningsfunktionen.
- Bekräfta att du har förstått genom att besvara quiz-frågorna.
- Samtala om frågorna längst ner i artikeln. (om inte arbetet görs enskilt).
- Notera så många observationer du kan av historisk kontinuitet och förändring. Det kan vara sådant som nämns i texten men också annat som du kan se i bilderna.
- Förbered en muntlig presentation där du visar bilderna och berättar om kontinuitet och förändring.
- Redovisa för varandra i nya konstellationer där ni läst olika artiklar.
Lärarmaterial
Anna Johansson-Visborg och semesterbyn
Lärarmaterialet, som grundar sig på artikeln "Anna Johansson-Visborg och semesterbyn", innehåller tre oberoende lektionsupplägg och förslag på fördjupande läsning.
Lektionsförslag 1
Källans tendens. Hur värderas Johansson-Visborg i efterhand?
- Läs igenom DN-artikeln om semesterbyn Visborgs minne från 1978.
- Är artikeln positiv, neutral eller negativ när den beskriver Anna Johansson-Visborgs aktivism och kampen för kvinnliga arbetares rättigheter?
- Hitta ett citat i texten för att stödja ditt påstående!
Lektionsförslag 2
Källans närhet och beroende.
Använd arbetsbladet. Där finns en kort text som förklarar vad som menas med källans närhet och fyra frågeställningar att arbeta med.
Lektionsförslag 3
Argumentationsövning: Svåra prioriteringar.
Dela upp klassen i grupper som får komma på för- respektive motargument till följande frågor:
- Var det rätt prioritering att satsa på en semesterby för kvinnor samtidigt som kvinnorna tjänade mindre än männen på bryggeriet? Motivera ditt svar!
- Var det rätt prioritering att ge bara kvinnor rätt att boka stugorna? Manliga arbetare hade lika kort semester. Motivera!
Läs mer
Anna Sofia Johansson-Visborg (skbl.se)
Artikel i Dagens Nyheter 14 juni 1978.
Artikel i Dagens Nyheter Sydost, 14 juni 1978.
Lärarmaterial
Jämför historiska personer
Låt eleverna ta del av tre artiklar och jämföra historiska personer – Maria Palmqvist, Gerda Bergh och Oscar Sjölander – och de källor som berättar om dem.
Studera tre historiska personer
De tre personerna porträtteras i de tre artiklarna nedan. Artiklarna kan exempelvis studeras genom att:
- eleverna läser in sig på var sin artikel och arbetar i grupper om tre där alla är experter på var sin person,
- klassen studerar de tre artiklarna gemensamt,
- eleverna väljer två personer/artiklar att jämföra.
Maria Palmqvist, en hjälte i Tyresö
Gerda Bergh kämpade utan att synas
Frågeställningar
Utöver de likheter och skillnader som eleverna själva kan komma fram till följer här några förslag till frågeställningar att arbeta med för att jämföra de historiska personerna.
- Under vilken tid levde personerna?
- Vilka samhällsklasser tillhörde personerna?
- Finns det mycket eller lite information om de olika personerna i historiska källor?
- Har personernas ålder, yrke och kön någon betydelse för vad de åstadkom under sina liv?
- Vilken person tycker du stämmer bäst in på definitionen av en “aktivist”?
Film om aktivism
Introduktionsfilmen “Människor som påverkat historien i Stockholms län” till Länskällans tema om aktivism kan användas för att introducera begreppet.
Historiebruk
Låt eleverna träna på att resonera om historiebruk på ett omvänt sätt. Vilken av personerna tror de skulle kunna användas i ett modernt sammanhang och av vem? Skulle det vara realistiskt att Maria Palmqvist eller de andra skulle bli staty, vykort eller film i Livräddningssällskapets regi?
Nu & då på torget i Finntorp
Publicerad: 24 maj 2023
Nu & då på torget i Finntorp
Det lilla torget i Finntorp är sig ganska likt men bostäderna runt omkring är nya precis som människornas sätt att leva.
Laddar bildjämförelse…
Nya hus med plats för fler
Det röda huset längst till höger i bild gör att vi kan se att bilden är tagen på samma plats. Bänkarna, planteringarna i sandsten och ett gjutjänsstaket längst bort på torget verkar också ha överlevt årtiondena. De tre trähusen i bakgrunden har rivits. De nya husen i betong byggdes 1965 och gav plats för många fler boende i stora moderna lägenheter. De nya husen har också plats för fler butiker än ”Skor och läder”.
Hemmafruar och snabbmat
När bilden 1958 togs var det sommar och fler barn och mammor med barnvagnar fastnade på bilden. Sådana barnvagnar hittar du bara i antikaffärer idag! Då var det fortfarande vanligt att kvinnor var hemma med barnen på dagtid istället för att lönearbeta. På den moderna bilden är det tomt på folk, men så är det också vinter.
Snabbmat kan du få både på 1950-talet och idag. Den lilla korvkiosken har växt lite och övergått till wok, mat som var helt okänd i Sverige före 1980-talet.
Fundera och samtala
- Vad tror du att kommer att säljas på torget om 60 år? Wok, korv eller något annat?
- Vilka drivkrafter kan ha legat bakom förändringarna i Finntorp?
Maria Palmqvist, en hjälte i Tyresö
Publicerad: 24 maj 2023
Maria Palmqvist, en hjälte i Tyresö
Vad gör du när du ser två främmande personer gå igenom isen och hamna i vattnet? Om isen är så svag är ju risken stor att du själv trillar i det iskalla vattnet om du försöker ta dig ut dit. Kanske riskerar du att dö själv. Men om du låter bli kanske två personer dör istället. Ett moraliskt dilemma.
Civilkurage
Kurage betyder mod. Om du civilkurage är du en modig samhällsmedborgare. Du vågar säga din åsikt eller agera, även om det leder till svårigheter för dig själv. Du tänker mer på vad som är rätt än på att skydda dig själv.
Isen sprack!
Maria Palmqvist visste också hur svaga isar fungerar. Den 16 februari 1919 var hon ute på Kyrkviken i Tyresö och åkte skridskor. En bit längre bort åkte ett par personer spark ute på isen. Plötsligt sprack isen under dem och det bildades en vak. Mannen och kvinnan på sparken hamnade i det iskalla vattnet.
Riskera livet för andra?
Maria Palmqvist såg och hörde vad som hände. Hon var gymnastiklärare och visste garanterat hur svaga isar fungerar. När isen har brustit en gång är det stor risk att den fortsätter att spricka om man närmar sig kanten. Så, om hon försöker att hjälpa de båda främlingarna som hamnat i vattnet, kan det hända att hon själv råkar illa ut. Och om hon inte gör någonting kommer de båda andra säkert att drunkna.
Som tur är hade Maria Palmqvist civilkurage. Hon vågade att göra det rätta, trots att det innebar en risk för henne själv. Hon hjälpte de båda sparkåkarna upp ur vattnet. Alla tre klarade sig.
Belöning till en hjälte
1920 skriver länsstyrelsen till regeringen om Maria Palmqvists hjältedåd. Länsstyrelsen vill att hennes insats ska belönas av civilministern, speciellt eftersom hon gjorde det med fara för sitt eget liv.
Allt står att läsa i en liten i artikel i Dagens Nyheter, 28 januari 1920.
Maria Palmqvists bild i tidningen Dagens Nyheter 1920.
Fundera och samtala
- Hur hade du tänkt och gjort i Maria Palmqvists situation?
- Varför ville länsstyrelsen belöna Maria Palmqvists mod?
- Vad berättar den här korta nyhetsartikeln om människor och samhället 1919–1920?
Arkivmaterial från Tyresö
Anna Johansson-Visborg och semesterbyn
Publicerad: 24 maj 2023
Anna Johansson-Visborg och semesterbyn
En bryggeriarbetares kamp för schyssta arbetsvillkor ledde henne till att starta en hel semesterby i Nacka.
"Arbetarkvinnornas semesterby Visborgs minne har fyllt 50 år". Artikel i Dagens Nyheter, 14 juni 1978.
Tidningen berättade att semesterbyn fyllde 50 år
Den 14 juni 1978 skrev Dagens Nyheter (DN) att “Arbetarkvinnornas semesterby Visborgs minne har fyllt 50 år”.
I tidningsartikeln kan vi läsa att semesterbyn består av enkla stugor som går att hyra några veckor på sommaren. Stugorna ligger vid Skurusundet i Nacka. Det är bara kvinnor med låg lön som får hyra dem. Det bestämde nämligen Anna Johansson-Visborg när hon lät bygga semesterbyn 1928.
Artikel i Dagens Nyheter Sydost, 14 juni 1978.
Bryggeriarbeterskan som kämpade för jämställdhet
DN beskriver Anna Johansson Visborg som ”ett geni på att organisera och entusiasmera alla för sina idéer”. Anna Johansson-Visborg jobbade som bryggeriarbeterska i Stockholm. De kvinnliga arbetarna tjänade mindre än sina manliga kollegor. Bryggeriarbetarnas fackförbund ville inte kämpa för att höja kvinnornas löner. Då startade Anna Johansson-Visborg en egen avdelning, där bara kvinnor fick vara med. På så sätt kunde de kvinnliga arbetarna jobba mot de orättvisa villkoren och för större jämställdhet med männen på arbetsplatsen. 1928 fick arbetarna rätt till en veckas semester vid midsommar.
Fotot på en ung Anna Johansson är taget på 1900-talets första tio år och finns med i "Festskrift tillägnad Anna Johansson-Visborg" som gavs ut 1946.
Fattiga behöver också åka bort på semestern
Så här tänkte Anna Johansson Visborg: Bra att alla får rätt till semester, men ensamstående kvinnor som tjänade dåligt kan ändå inte åka någonstans. Semesterresor kostar ofta ganska mycket pengar. Så hon lät bygga stugor som låg nära Stockholm, hade låg hyra och som bara fattiga arbetarkvinnor fick boka. Anna Johansson-Visborg startade stiftelsen Visborgs minne, en sorts förening som skulle driva semesterbyn och se till att allt fungerar.
I tidningsartikeln står det att ”stugorna och rummen ska hyras ut till kvinnor och deras familjer till lägsta möjliga kostnad”. Det betyder att stiftelsen alltid har dålig ekonomi och att alla som jobbar med semesterbyn gör det gratis. Ordföranden till exempel:
Det är så fint att ha så många vänner omkring sig att jag gärna jobbar gratis.
Harriet Wallbom
Kuriosa om Anna
Anna Johansson gifte sig med Sven Wisborg och tog hans efternamn samtidigt som hon behöll sitt flicknamn. Makarna stavade det gemensamma namnet olika resten av sina liv, han med det dubbla W och hon med det enkla V.
Anna Johansson-Visborg var också känd som Bryggar-Anna.
Fundera och samtala
- Anna Johansson-Visborg såg att många av de kvinnliga bryggeriarbetarna inte kunde åka på semester, trots att de fick rätt till det 1928. Därför byggde hon semesterbyn och bestämde uthyrningsregler som skulle hjälpa just de kvinnorna. Vilka andra saker kan hjälpa fattiga och lågavlönade kvinnor att åka bort på semestern?
- Stiftelsen Visborgs minne och semesterbyn vid Skurusundet i Nacka finns fortfarande kvar. Behövs den fortfarande? Varför i så fall?
- Källkritik: Vilka nackdelar kan du se med att använda en tidningsartikel från 1978 för att berätta historien om semesterbyn Visborgs minne? Vilka styrkor har tidningsartikeln från 1978?
Porträtt av en fattig man
Publicerad: 24 maj 2023
Porträtt av en fattig man
Porträtt av en fattig man
Många människor på 1800-talet levde fattigt. De som inte kunde arbeta och inte heller hade någon släkt som försörjde dem kunde bo i en fattigstuga. Här får du lära känna fattige Lasse Gobort, ett riktigt "original".
En originell person
Mannen på bilden hette Lasse Gobort och var en person som många i Ösmo kände igen i slutet av 1800-talet. Han vandrade runt mellan gårdarna med sin käpp och säck, som du ser på bilden. Om du tittar noga så kan du också upptäcka vad han har på fötterna. Det är inga riktiga skor, utan ett par breda träbitar med fastspikade läderbitar. De är fastknutna på fötterna med trådar.
”Ett original” kallades ibland sådana personer förr. Ett original är en ovanlig person. De flesta av oss är ganska lika, som kopior, men ett original har ingen kopia – hen är originell. Kunskapen och förståelsen för människor med avvikande beteende var mindre förr. Psykiskt sjuka eller funktionsnedsatta kallades ofta nedlåtande för byfånar.
Fotot är från 1880-talet, fotografens namn står på fotografiet.
Lasse Goborts levnadsöde
Gobort föddes år 1821 och hade inte alltid varit hemlös. 1838-1847 bodde han på torpet Fullbro i Sorunda. Torpet var områdets båtsmanstorp. En båtsman var en soldat som när som helst skulle vara beredd att hoppa in i flottan. Båtsmannen fick ett litet hus att bo i, lite jord att odla och ha djur på och en liten lön.
Ordförklaringar
Socken: En socken var ett område med en gemensam kyrka. Innan det fanns kommuner var Sverige indelat i socknar.
Flotta: Den del av armén som strider i båtar på vattnet kallas flottan.
Vem tog hand om fattiga förr?
Många människor på den här tiden levde fattigt. De flesta bodde på torp eller på gårdar, där man antingen hade sin familj eller bodde och arbetade som dräng eller piga. De som inte kunde arbeta och inte heller hade någon släkt som försörjde dem kunde bo i en fattigstuga. Där samsades gamla och personer med funktionsnedsättning och fick hjälp av byn och kyrkan att överleva. Det var länge kyrkan som hade ansvaret för gamla, funktionshindrade och barn som inte hade någon familj. I mitten av 1800-talet bestämde staten att socknen och senare kommunen skulle ta över ansvaret för de fattiga.
Kringvandrande fattiga
Det fanns också människor som inte hörde hemma någonstans. För Lasse Gobort var det så. Hans tjänst som båtsman försvann. Då tog han tillfälliga jobb i jordbruket i Ösmo. När han blev äldre och svagare vandrade han runt och tiggde. En likhet mellan hemlösa och fattiga idag och på 1800-talet är att det finns en del som inte kan eller vill ta emot den hjälp som staten ger.
Två källor som berättar om Lasse Gobort
Lasse Gobort finns med i flera olika källor. I boken Folklivsskildringar i Ösmotrakten från 1932 berättar författaren Viktor Pettersson att Gobort behandlades illa av många i Ösmo. De söp honom full och spelade honom andra elaka spratt. Ingen satte stopp för pojkar som mobbade honom. ”Råheten och fräckheten florerade mer fritt och öppen förr” står det i boken.
Den kända författaren Ivar Lo-Johansson skriver också i en bok om sin uppväxt på Södertörn att ”Gobert hade dött en ömklig död efter det att pojkarna på Djurnäs kört en vass stör genom grenen på honom.” Vi vet inte om det verkligen var så Gobert dog, enligt andra källor dog han av ålder på ett sjukhem. Men det talar ändå för att det hände att människor som inte passade in behandlas illa.
Fundera och samtala
- Vilka likheter och skillnader ser du mellan att vara fattig på 1800-talet och idag?
- Vad tror du var sanningen om Goborts död? Varför tror du det?
- Det är ganska lätt att bli igenkänd om man inte klär sig och beter sig som alla andra. Är det bra eller dåligt? Är det någon skillnad idag och förr?