Om fönsterbeslag
När fönster började göras öppningsbara behövde fönsterbågarna förstärkas med hörnjärn och förses med gångjärn och stängnings- och uppställningsbeslag.
Från handsmidda till formpressade beslag
Beslagens utseende har varierat genom tiderna och är en viktig del av fönstrets karaktär. Under 1700-talet förekom fönsterbeslag i de mer påkostade husen. I övriga byggnader var bara något fönster öppningsbart och bruket med igenspikade fönster levde kvar ända in på 1900-talet. På 1700-talet var gångjärnsbeslagen formrika och hade en dekorativ funktion. De målades i samma färg som bågen.
Till en början var fönsterbeslagen smidda och fram till slutet av 1800-talet fastsatta i bågen med smidd spik. Hörnjärnen och gångjärnens övre del var ofta tillverkade i ett stycke. Vid mitten av 1800-talet kommer hörnjärn som stansats ur plåt. Så småningom introducerades också gjutna och formpressade beslag.
Kopplade fönster
När de kopplade fönstren introducerades medförde detta koppelhakar mellan ytter- och innerbåge. Spanjolettstången blev mer vanligt förekommande från 1900-talets början, i och med att de kopplade inåtgående fönstren utan mittpost sattes in i allt fler hus.
De gamla stängningsbeslagen var ända in på 1900-talet en hasp och en stjärthake inslagen i karmen. I början av 1900-talet kom en gjuten modell med en ögla på haspen.