Tre byggnader berättar

Tre industribyggnader i Nynäshamn berättar om livet för 100 år sedan och hur det utvecklades genom industrialiseringen. Här får du veta varifrån de första Nynäshamnsborna fick sin el, hur Alfred Nobel byggde en jättemotor och varför fabriker ser annorlunda ut idag.

Tema: Industrialisering Nynäshamn

En stor grupp män och en häst. Några personer på taket. En del av huset oavslutat.

Holmers mekaniska var inte riktigt färdigbyggt på bilden från invigningen år 1904.

Kraftstationen

Huset på bilden nedan hade en viktig funktion när det byggdes år 1907. Där inne fanns nämligen en dieselmotor på 90 hästkrafter och en generator som producerade elström. Det var alltså med hjälp av dieselolja som villaägarna i den nyetablerade staden kunde ha lampor tända på kvällarna. Två år senare fick Nynäshamn gatubelysning. Strömmen kom från en lika stor motor till, som också fick plats i huset.

Kraftstationen år 1964. Då var elproduktionen nedlagd sedan länge.

Kyrka eller elskåp? Kraftstationen 2025. Foto: Emma Palmér.

Idag tar vi för givet att det ska finns ström i alla hus. Det finns anställda i kommunen som planerar för elledningar och försörjning med ström i god tid innan byggarna reser husen i ett nytt bostadsområde. Men i Nynäshamn 1907 var det i stället ett privat företag, villabolaget som byggde ut elnätet. Även järnvägen mellan Nynäshamn och Stockholm var privat, precis som hela idén om att bygga Nynäshamn.

Det här förändrades under 1900-talet. Det blev vanligare att staten och kommunerna bestämde om nya vägar, järnvägar och städer. År 1963 köpte Nynäshamns kommun hela villabolaget. Då användes inte kraftstationen längre, den var viktigast fram till 1918. 1963 drog det statliga bolaget Vattenfall en elledning från Södertälje till Nynäshamn. Kraftstationen användes som reservkraft fram till slutet av 1950-talet. Idag är det en restaurang i huset.

Holmers mekaniska

Den här pampiga industribyggnaden (se första fotografiet i artikeln) är från år 1904 och är en av Nynäshamns första industrier. Företaget som byggde huset hette I O Holmers mekaniska verkstäder. De tillverkade maskiner som bearbetade trävaror på olika sätt, till exempel sågverksmaskiner. De exporterade maskinerna till Ryssland, Finland och Norge. Senare tog företaget Stathmos över huset. De tillverkade bland annat vågar.

Alfred Nobel

Alfred Nobel – han med sitt världsberömda pris, har också varit i Nynäshamn. År 1918 tog hans företag Nobel Diesel över. Nobel jobbade i Ryssland med att bygga en enorm dieselmotor, men när revolutionen där bröt ut fick han fly. Tyvärr fick han inte med sig ritningarna på utan tvingades börja om. En enda motor på 1 600 hästkrafter tillverkade Nobel. Prislappen var en miljon kronor.

Idag är Stathmos-fabriken en del av Nynäs raffinaderi. Raffinaderiet tog över 1940 och ända sedan dess har de varit Nynäshamns största industri.

Nobels stora dieselmotor år 1922.

Dieselmotorn fanns kvar i kraftstationen år 1960 då fotografiet är taget.

Televerkstad i ny stil

Både kraftstationen och Stathmoshuset är exempel på äldre fabriksbyggnader som har många vackra detaljer. Husen har flera utsmyckningar som bara finns för att vara vackra. När en ny fabrik skulle byggas i Nynäshamn år 1911 ritades den efter nya idéer. Arkitekten som ritade Telegrafverkets verkstad brydde sig inte så mycket om att byggnaden skulle vara ståtlig. Istället var det funktionen som var viktigast. Fabrikens var i ett plan med ett tak såg ut som tänderna på en såg. På så sätt var det lättare att få in luft och ljus i lokalerna och att transportera varor.

Vykort med fabriken med vit fasad och sågtandstak.

Exteriör av Telegrafverkets verkstad, Industrivägen, kvarteret Telegrafen.

Senare, på 1930-talet blev sådana idéer ännu mer populära. Funktionalism eller funkis, blev en egen stil. Funktionalisterna ville ta bort alla onödiga detaljer på husen. De tyckte att ett praktiskt hus fick sin skönhet av det var ändamålsenligt.