Publicerad: 9 december 2024
Författare: Mats Nilsson
Roslagsbanan
Publicerad: 9 december 2024
Roslagsbanan
Om du någon gång har klivit på tåget vid Östra station så har du antagligen hoppat av i Täby, Vallentuna, Djursholm eller Åkersberga. Men visste du att förr hade du kunnat komma mycket längre med Roslagsbanan?
Fotografen som tog den här bilden stod 1924 på Birger Jarlsgatan. Roslagsbanan slutar vid en stolpe och Humlegården ligger till höger.
Ett stort nät av järnvägar
Idag åker pendlare mellan Stockholm och förorterna med Roslagsbanan men kartan från visar hur stor järnvägen var år 1936. Stockholm-Roslagens järnvägsnät, som det hette sträckte sig från Stockholm till Norrtälje, Uppsala, Hallstavik och ändå upp till gruvan i Dannemora och Lövstabruk. Det var inte pendlare som var orsaken till att de flesta banorna byggdes. Järnvägarna byggdes oftast för att frakta varor under industrialiseringen.
Roslagsbanornas olika linjer skilde sig från de statliga järnvägarna genom att de hade ett smalare avstånd mellan skenorna men också genom att det var privatpersoner som ägde och lät bygga banan.
Roslagsbanans järnvägsnät 1936.
Årtal
1885: Järnvägen Stockholm-Rimbo öppnar.
1890: Djursholmsbanan öppnar.
1901: Kustbanan Näsby-Åkersberga öppnar.
1911: Långsängslinjen Stocksund-Långängstorp öppnar.
1960: Östra station blir slutstation istället för Engelbrektsplan.
1971: SL tar över Roslagsbanan. De planerade att lägga ner den när Täby fick tunnelbana.
1980: Folkomröstningar om Roslagsbanan i Täby och Vallentuna.
1981: Tågen till Rimbo slutar gå och Kårsta blir sista stationen på linjen.
Ekonomiska förändringar
I slutet av 1800-talet blev jordbruket mer effektivt. På många håll fanns ett överskott av produkter som kunde säljas. Samtidigt uppstod fabriker och verkstäder, främst i Stockholm. De efterfrågade varor av olika slag. På så sätt blev det lönsamt att investera i en järnväg. Järnvägarna i Roslagen knöt ihop gruvor, fabriker, städer och hamnar.
För de godsägare som fick en järnvägsstation på sin mark uppstod ett helt nytt sätt att tjäna pengar på. Det var att stycka sin mark till tomter och sälja. Stockholmare och andra som inte hittade en bostad eller ville bo i staden byggde hus runt stationerna och tog tåget till stan. På det sättet uppstod nya orter. Från början växte orterna långsamt till små samhällen. Men efter 1950 växte de till förorter som blev en del av storstaden.
Slutstationen i Stockholm
Före 1960 kunde du också åka längre med Roslagsbanan åt andra hållet. Passagerartågen till Stockholm fortsatte nämligen vidare mot stan efter Östra station och stannade på Engelsbrektsplan, nära Stureplan.
Roslagsbanan blev kortare men överlevde
På 1960-talet blev bilarna, bussarna och motorvägarna fler. SJ, som då ägde roslagsnätet börjad lägga ner linjer och spåren togs bort. Det var nära att även de delar som finns idag försvann. År 1980 var det folkomröstningar om Roslagsbanan i Täby och Vallentuna. En majoritet röstade för att behålla och rusta upp järnvägen.
Idag finns planer på att bygga ut Roslagsbanan igen. Med bara 15 km extra järnväg så skulle banan nå fram till Arlanda. Vid flygplatsen skulle det då bli möjligt att resa vidare med både flyg och pendeltåg. Om allt går enligt planerna så kommer du också att kunna åka Roslagsbana ända till T-centralen år 2038.
Näsby slott var ett av de gods som satsade på att locka stadsbor till naturen. Broschyr från 1926.
Fundera och samtala
- Hur hade det påverkat dig om Roslagsbanan inte fanns?
- Vilken betydelse hade det att det gick att tjäna pengar på att bygga nya järnvägar?
Bilder från Roslagsbanan
Korvlinjen i Tyresö – Stockholms fasta försvar
Publicerad: 6 december 2024
Korvlinjen i Tyresö – Stockholms fasta försvar
På flera platser i Tyresö finns förfallna fort, bunkrar och skyttegravar från första världskrigets tid. De berättar om en orolig tid med snabb teknisk utveckling för ungefär hundra år sedan.
Ett före detta hemligt dokument.
Hemliga dokument berättar
I Riksarkivets krigsarkiv finns kartor som visar hur militären planerade att försvara Stockholm mot en invasion i början av 1900-talet. Som du ser på första bilden var dokumenten hemliga. Senare har någon strukit över ordet hemlig och nu får vem som helst se de historiska dokumenten.
Kartor i arkiven visar massor av skyttevärn och skyttegravar där soldater skulle ta skydd och skjuta med gevär och kanoner mot fiender. En del skyttevärn hade tak av betong andra var öppna.
Ett öppet skyttevärn ger skydd för soldaterna samtidigt som de kan skjuta mot fienden.
En rad av korvar
De här anläggningarna såg ut som en rad med korvar på kartan och fick därför namnet korvlinjen. Den södra fronten av korvlinjen gick genom Tyresö och Huddinge, en bit söder om huvudstaden. Norr om stan gick den norra fronten genom Österåker, Täby, Upplands Väsby och Sollentuna. Vid de här fronterna skulle soldater ur armén och frivilliga samlas och stoppa armér som försökte invadera Stockholm landvägen.
Oro för en invasion
Början av 1900-talet var en orolig tid. Många länder i Europa byggde upp sina arméer. Idag vet vi att det ledde fram till det första världskriget och att Sverige inte drogs med. Men på den här tiden var många oroliga och ville att även Sverige skulle bygga upp sitt försvar. Några bildade därför föreningen Stockholms fasta försvar. Föreningen köpte in mark, samlade in pengar och betalade för att bygga forten i korvlinjen. Det var alltså en privat finansierad försvarsanläggning. Hela korvlinjen skänktes till staten.
Södra fronten i Tyresö
På kartan ser du ett stort område från Drevviken längs Gudöån och Långsjön. Det färgade området på kartan visar var inkräktare skulle stoppas av skott från kanoner och gevär. De röda strecken visar hur långt kanonerna eld sträckte sig åt olika håll.
Kartan visar hur försvarsanläggningarna stäcker sig genom Tyresö, från Drevviken till vidare förbi Långsjön. De gröna trianglarna visar att forten på uddarna ut i Långsjön hade strålkastare som kunde lysa upp sjön.
Tekniken gick framåt
Under världskriget användes många nya vapen för första gången. I början av kriget förekom fortfarande hästar men i slutet hade de ersatts av stridsvagnar. Andra nyheter var taggtråd, flyg och kulsprutor. Sättet att kriga på förändrades. Nya vapen kunde döda många fler än tidigare. Eftersom många länder hade infört värnplikt så blev antalet soldater större. Aldrig tidigare hade så många dött i ett krig.
Ett fornminne från första världskriget
Korvlinjen berättar om en tid när militära lösningar var populära, när det fanns en stor oro för invasion och om teknikens utveckling. Den förändrade krigföringen gjorde att korvlinjen snabbt blev omodern. Anläggningen var inte gjord för att skydda mot stridsvagnar och flygplan som kunde ta sig förbi försvarslinjen och släppa av soldater, eller släppa bomber. Därför övergav militären forten i slutet av första världskriget. Sedan dess har de växt igen och förfallit.
Nu har korvlinjen fyllt hundra år. Det finns planer på att utnämna korvlinjen till fornminne i Tyresö. Det betyder att den ska bevaras som en del av kommunens historia.
Fundera och samtala
- Om du jämför nutiden med den tid som texten berättar om, vilka likheter och skillnader ser du?
- Tycker du att korvlinjen är ett fornminne som är värt att bevara?
Historiska kartor
Nu & då i Roslags-Näsby
Publicerad: 27 november 2024
Nu & då i Roslags-Näsby
I artikelns fotografier ser du stationen Roslags-Näsby idag och år 1936. På 30-talet bodde färre än 1 000 personer i Näsby. Det fanns inga höghus och stora ängar bredde ut sig bort mot Näsby slott. Men snart började orten förvandlas och blev något av en mittpunkt i Täby.
Laddar bildjämförelse…
Näsby blev Täbys nya centrum
Carl Robert Lamm ägde Näsby slott. När han blev ordförande i kommunalstämman så brukade politikerna ha sina möten i Täby Kyrkby (som bara kallades Täby då). Det som heter Täby centrum idag var bondgården Tibble. Herr Lamm ville göra Näsby till ett kommunalt centrum. I början av 1900-talet hade stationssamhället Täby (kyrkby) växt mycket. Det var här som flest nya tomter såldes.
Men när Roslagsbanans gren till Åkersberga byggdes så flyttade fler människor till Näsby och Viggbyholm. I Näsby byggdes en stor lanthandel med post och telefonstation, en ångkvarn och ångsåg, Ytterbyskolan och fler villor. Då började kommunalstämman hålla sina möten i skolan istället. Till slut blev det som Carl Robert Lamm ville. Näsby blev kommunens nya centrum, i alla fall den plats där det första kommunhuset byggdes 1950.
Kommunen hade många problem att ta tag i
Mitt i fotografiet från 2024 ligger ett skogsparti. Vägen som går till vänster om skogspartiet heter Kanalvägen. På fotografiet från 1936 kan du se varför. Bredvid vägen går ett dike som tyvärr luktade ganska illa. Det berodde på att husen inte hade några avlopp. Det här var ett av de många problem som diskuterades på kommunmötena under första delen av 1900-talet. Sjukdomar spreds, folk var fattiga, arbetslösa det hälsosamma, lantliga Täby som fanns i reklamen kändes avlägset för många. De två världskrigen gjorde inte läget lättare.
Höet torkar på sina hässjor i Roslags-Näsbys centrum. Det stora huset i mitten var affär. Affären syns även på flygfotot från 1936, längst ner till vänster.
Expansion efter kriget
Under 40-talen och 50-talen byggdes det massor i Roslags-Näsby och orten var kommunens centrum. Då byggdes de fem 10-våningshusen med centrumanläggning, kommunhus och motorväg.
När Täby Centrum i Tibble invigdes så började en ny era där centrum återigen flyttade. Idag finns både kommunhuset och de flesta affärer i just Täby Centrum.
Området runt Roslags-Näsby station fortsätter att utvecklas idag. Men nu finns inte någon ledig mark till salu längre. Istället rivs hus för att ge plats åt nyare och större.
Planerna som inte blev av
Det planerades länge för en kyrka i Roslags-Näsby. På tomten som var tänkt för kyrkan invigdes år 1986 Vår Frus Katolska Kyrka. På 1970-talet revs flera villor för att ge plats till tunnelbanan, men till slut sa Täby kommun nej till projektet.
Stationsmiljöer
Skolan i Beateberg
Publicerad: 4 november 2024
Skolan i Beateberg
I början av 1900-talet var östra Huddinge fortfarande rena landet. Barnen som bodde på de utspridda gårdarna och torpen tog sig varje morgon till skolan i Beateberg. Skolan låg så att barn från både Trångsund, Stortorp, Fållan och Länna skulle kunna gå där. Därför låg den ensligt och ingen hade direkt nära till skolan.
Skolan från 1909 är 103 år gammal på bilden. Den hann bli 114 år innan den brann ner 4 november 2023.
Skolan
På bilden här nedanför ser du två skolbyggnader. Den vita byggnaden är den första skolan i Beateberg från år 1886. Innan den fanns fick eleverna gå hem till en lärarinna på Länna gård. Hon höll skola i sitt kök och i ett rum på övervåningen i torpet där hon bodde. Fröken själv bodde i rummet intill köket. Det stora skolhuset till vänster i bild är från 1909.
Det vita huset användes som skolbyggnad i Beateberg under åren 1886–1944. Det mörka (röda) skolhuset användes under 1909–2020.
Skolväg utan belysning
Stig som började i Beateberg år 1934 berättar om sin väg till skolan:
Augusti 1934 började jag i Beatebergs folkskola. För att inte behöva gå ensam den nästan halvtimmeslånga vägen hade jag det första året sällskapet med Karl-Åke, som var två år äldre än jag och hans äldre bror Folke. Om jag minns rätt träffades vi tjugo över sju utanför deras hus. På vintern var det en mörk väg att gå; vägbelysning fanns inte. Första biten lyste det från några hus och sedan följde en mörk sträcka genom skogen, därefter två hus, sen mörkt och sen lite ljus från Skattetorp. Därefter var vi ute på Dalarövägen, men där fanns ingen bebyggelse, möjligen till höger en ljusglimt från rättarbostaden vid Solvik. Vid Trångsund lyste det från stationshuset, där stinsen Beckius med familj bodde, och från Larssons affär. Längre fram såg vi några ljus från Derkerts stora hus i Skanstorp och därefter från handelsträdgården vid Lillängen. Det var den sista ljusglimten innan skolan. Skolan låg helt för sig själv. Den enda bebyggelse man såg därifrån var Beatebergs gård på andra sidan det stora gärde vid vars ena kant skolan låg och fortfarande ligger. På skoltomten fanns på den tiden också det gamla, vitrappade skolhuset. Där hade vi träslöjd en eftermiddag i veckan.
Stig E Petterson
Den vita, äldre skolbyggnaden revs år 1944 för att ge plats till en ny större skolbyggnad i sten. Den röda skolbyggnaden från 1909 totalförstördes i en brand år 2020.
Trångsunds station många år före torget och höghusen. Fotot har inget datum men stationen öppnade 1901 och centrumet och de flesta hus byggdes på 60-talet.
Inne i skolan
Stig fortsätter berätta om hur skolan såg ut inomhus.
Skolan hade på nedre botten av en liten farstu och därinnanför kapp- och omklädningsrummet. Där vistades vi på rasterna vid dåligt väder. Där skulle vi på morgonen sitta tyst och vänta på att första lektionen skulle börja. Omklädningsrummet var också vår “lunchmatsal”. Där, bland våta ytterkläder och fotsvettdoftande pjäxor och stövlar, åt vi våra medhavda smörgåsar och drack vår mjölk ur flaska.
Skolsalen var mycket ljus, ena långsidan upptogs av stora fönster som vette ut mot Beatebergs gårds ägor. Den sidan av lokalen var mycket kall på vintern, medan den andra sidan utan fönster var mycket varm; där stod nämligen kaminen som höll hälften av oss varma och hindrade den andra hälften från att frysa ihjäl. De med “förfrysningsskador” blev rikt kompenserade under vår och tidig höst då solen gassade genom de stora fönstren.
Stig E Petterson
Lärarna
På Stigs tid fanns två lärare i skolan. Den ena hette Elsa Engmark och bodde i Hammartorp, ett par hus som låg i nuvarande Trångsunds centrum. Elsa hade hand om ettorna och tvåorna. Så här berättar Stig om den andra läraren, Alrik Sandberg:
Han bodde på övervåningen med sin syster, som var hans hushållerska. Magister Sandberg var en lärare av gamla stammen; han slogs med pekpinnen och en gång boxade han Lasse Pettersson från Fållan i magen så att han svimmade. “Han e vist lite trött”, sa Sandberg.
Stig E Petterson
Läxförhör på lördag och måndag
Vi gick i skola även på lördagar, liksom de vuxna arbetade till omkring klockan 13. Till lördagen skulle vi kunna ämnet för söndagens högmässotext. Vi skulle alltså veta vilket evangelium, vilket kapitel och vilken vers prästerna hade som utgångspunkt för sin predikan. Och visste vi inte det tog det hus i helsike. Läxan till måndagen var alltid en psalm, hela psalmen, antingen den hade fyra eller tio verser. Detta var ett gissel som alltid plågade oss över veckosluten.
Jag kan inte minnas att man någon gång märkte att det lades ned extra ansträngningar på de som hade svårt för sig. De fick vara som de var och fick betyg därefter.
Stig E Petterson
"Skolhus" står det lite ovan och till höger om mitten på kartan. Där låg Beatebergs skola. Som du ser finns inga stora samhällen i närheten.
Barnaga och skolaga
På 1800-talet var det vanligt att använda aga, alltså lätt våld, i skolan. I början av 1900-talet blev allt fler människor kritiska mot att använda våld för att uppfostra barn.
Aga förbjöds helt år 1957. Året efter skrevs förbudet in i lagen som styrde skolan.
Fundera och samtala
- Vilka fördelar och nackdelar har Stigs berättelse som källa till kunskap om skolan förr?
- Vilka verkar vara de största skillnaderna och likheterna mellan skolan på 1930-talet och idag?
- Vilka slutsatser om skolans förändring kan du dra bara med hjälp av Stigs minnen och dina egna upplevelser?
Arkivmaterial med skolanknytning
Skyddad: Ellen Sundberg och beredskapssjukhuset i Sigtuna
Publicerad: 25 oktober 2024
Dröm om ett eget hem
Publicerad: 21 oktober 2024
Dröm om ett eget hem
Det här är berättelsen om familjen Axelsson och deras dröm om ett friare och självständigare liv. Drömmen tar dem från Halland till Upplands-Bro och berättar också om hur samhället förändrades när Sverige industrialiserades.
Alfred plöjer med sina hästar Stjärna och Olga. Han skaffade aldrig någon traktor men arrenderade mer mark för att få jordbruket att gå ihop.
Statarna
Under 1800-talet blev statare ett vanligt yrke. Statarna var jordbruksarbetare på stora lantgårdar. Som betalning fick de mat från jordbruket. Statarna bodde också på gården, ofta i en egen statarlänga där varje familj hade ett litet rum med spis. Gårdens ägare fick på så sätt mycket arbetskraft för lite pengar. Jordbruket blev effektivt men statarna bodde trångt, styrdes helt av arbetsgivaren och kunde knappt leva på sin lön.
Albert och Hulda
År 1912 bodde Albert Natanael Axelsson och hans fru Hulda Teresia på Menlösa gård i Halland med sina barn Elisabeth, tre år och ettåringen Viola. Albert föddes i Västergötland och Hulda kom från Åland. Båda hade jobb på gården. Hulda arbetade i hushållet och Albert var kusk, han körde alltså hästarna som herrskapet åkte med. Jämfört med de andra statarna på gården hade nog Axelssons ganska hög status, men de drömde ändå om ett annat liv.
Egna hem till salu
Vi vet inte hur det gick till men på något sätt fick Albert och Hulda reda på att det fanns mark till salu i det avlägsna Uppland. De kan ha läst i en lokal tidning som skrev om egnahemsrörelsen som kämpade för att arbetare skulle få hjälp att köpa ett eget litet jordbruk. Kanske fanns det andra familjer i bygden som redan hade tagit steget till ett eget hem. Albert och Hulda lyckades i alla fall köpa en bit jord när gården Mariedal skulle styckas upp och säljas som mindre enheter.
Företaget AB Hem på landet hade år 1912 köpt in både Mariedal i Håbo-Tibble kommun och Kvarnibble i Håtuna kommun för att skapa egna hem. Visionen var att människor skulle få hjälp till ett bättre liv utan att behöva söka sig till de smutsiga och osunda städerna, eller utvandra till Amerika. Med lite hjälp av ett statligt lån så skulle unga och driftiga arbetare kunna bygga upp en egen försörjning på ett mer traditionellt sätt.
Huset som familjen byggde i Mariedal.
Axelssons flyttade till Bro
Hulda och Albert flyttade alltså till det okända Uppland med sina två barn. De är den första familjen som kom till området men snart fick de grannar. I början fick de tränga ihop sig i ett litet torp men efter några år hade Albert byggt både lada och bostadshus. År 1920 kunde familjen flytta in. Huset är det som du ser på bild här. Det finns fortfarande kvar och nya familjer fortsätter att bo i det.
De fyra barnen fick hjälpa till att plocka svamp, bär och blommor. De skötte också mat och hushåll och djuren när mamma var i Stockholm och sålde.
Arbetade hårt för sig själva
När Albert dog år 1934 hade familjen bott och arbetat på sitt egna hem i 22 år. Säkert slet de minst lika mycket som de gjorde i Halland, med jordbruket, med att bygga bostadshus, lada och stall, och med döttrarna som till slut blev fyra stycken. Albert och Hulda var helt beroende av sitt eget arbete, men de behövde inte lyda någon annan och ägde själva allt de byggde upp. I beskrivningen från 1940-talet kan du se vad som ingick i gården ”Hällen”. Där ser vi också att en av döttrarnas män tog över gården, han står som arrendator.
Egna hem – bra eller dåligt?
Egnahemsrörelsen hade velat ge fattiga möjlighet att odla sin egen mat och styra sitt eget arbete men på 1930-talet gav de flesta upp den här idén. Det berodde på att det var för svårt att försörja sig på de små jordbruken. De hade inte råd att effektivisera med hjälp maskiner på samma sätt som de stora jordbruken. Tidigare hade småbönder kunnat tjäna extra pengar med att bygga och förbättra vägar men nu tog staten över det ansvaret. Dessutom blev det allt lättare att få ett jobb i den växande industrin.
Hulda Axelsson reste till Stockholm varje tisdag för att sälja potatis och ärtor på Hötorget. Ofta var hon borta till lördag kväll. Fotona är tagna långt efter flytten till Uppland.
Ur boken "Gods och gårdar" från år 1938.
Fundera och samtala
- Hur ser du på fördelar och nackdelar med alternativen att flytta eller stanna?
- Jobba kvar, skaffa eget jordbruk, flytta till stan eller emigrera? Vad hade du gjort?
- Vilka egenskaper tror du krävdes av familjen Axelsson för försörja sig på sitt lilla jordbruk?
Historiska källor från Upplands-Bro
Barnmorska i Håtuna
Publicerad: 17 oktober 2024
Barnmorska i Håtuna
I Upplands-Bro kommun finns mer än hundra år gamla protokoll från kommunens möten. Här står det om Agnes Gustafsson, en ganska missnöjd barnmorska i Håtuna. Läs själv och gör din egen bedömning: Hade hon rätt att klaga eller var hon en gnällspik?
På ett vykort visas huset med en pil där barnmorskan bodde.
Barnmorskan skrev brev till kommunen
I protokollet som du ser här intill kan du läsa hela Agnes Gustafssons brev till kommunen. Hon skriver att hon vill ha högre lön. Om du har svårt att tyda handstilen kan du få hjälp genom att klicka på ”bildinformation” (eller genom att lyssna på en uppläsning av texten?). Samtidigt som Agnes skriver har första världskriget startat i Europa. Sverige är inte med men det är brist på mat och andra varor. Kommunalnämnden skriver i sitt protokoll att de går med på att höja lönen, men inte så mycket som Agnes föreslår.
Lyssna på texten eller läs den på modernare svenska, se Protokoll från Håtuna kommunalnämnd.
Protokoll från kommunalnämndens sammanträde 1917.
Barnmorskan bad om ledigt
Nästa gång det står om Agnes Gustafsson i kommunalnämndens protokoll är 31 maj 1918. Då ber hon om att få ta ledigt en månad på sommaren. Det får hon, på ett villkor: att hon själv fixar en utbildad vikarie, och betalar vikarielönen. Semester var inte uppfunnet ännu.
Samma höst skriver Agnes igen och ber om högre lön. Minimilönen för barnmorskor har höjts med 100 kronor per år, så Agnes hoppas att kommunen ska höja hennes lön lika mycket. Hon har också synpunkter på sin bostad, som hon får av kommunen. Hon bor i ett hus nära Håtuna kyrka. Om du klarar att läsa utdraget ur protokollet så ser du vad hon föreslår och vilka andra kommunanställda som hon jämför sig med.
Nya barnmorskor i Håtuna
Kommunen gav Agnes en liten löneökning för sista delen av år 1918. Men för nästa år ville de inte ta något beslut. I början av 1919 verkar det som att Agnes har fått nog. Hon sa upp sig och bad att direkt få en vikarie. Det blir Hildur Johansson från Stockholm som tar jobbet. Nu har kommunen höjt lönen lite, till 600 kr. Efter ett tag säger även Hildur upp sig. Hon skriver sitt brev från Stocksund och kanske är det där hon har fått ett nytt jobb? På tidningssidan i bilden kan du se anställningsannonser för jobbet som barnmorska både i Håtuna och Stocksund. Du kan också jämföra lönerna!
Platsannons ur tidningen Jordemodern.
Hade barnmorskorna en bra lön?
Om du hade levt på den här tiden, hade du kämpat på, skrivit brev eller försökt byta jobb? I källorna kan vi se en yrkesgrupp som kämpade för bättre arbetsvillkor och en kommun som försökte hålla kostnaderna nere. Både krig och missväxt bidrog till kristiderna.
Vi kan jämföra barnmorskornas lön med andra yrken. I tabellen ser du vad en tjänarinna och en statare tjänade. Bostad ingick i alla tre jobben. Statarna som var jordbruksarbetare fick ofta också mat från jordbruket.
Håtuna kommun?
Det som idag är Upplands-Bro kommun var tidigare flera olika kommuner:
- Håtuna
- Håbo-Tibble
- Västra Ryd
- Kungsängen
- Bro och Låssa
Kommunerna hade bildats 1863 och de tog över ansvaret för skolan och fattigvården, som kyrkan hade haft tidigare. Alla invånare som hörde till samma kyrka ingick i en socken. När kommunerna bildades fick de ofta samma indelning. År 1908 fick kommunerna ansvar för att anställa en barnmorska.
Det här är en bild av Elin Nilsson. Hon började som barnmorska i Håtuna-Håbo-Tibble mellan 1919 och 1946. Hägge och Skokloster blev också en del av hennes område.
Fundera och samtala
- Tycker du att Agnes Gustavsson klagade i onödan?
- Vilka förklaringar kan det ha funnits till att lönerna var så låga för drygt hundra år sedan?
Mer från Upplands-Bro kommun
De arga böndernas brev till kungen
Publicerad: 14 oktober 2024
De arga böndernas brev till kungen
Brevet med den snirkliga handstilen är skrivet av en samling arga bönder som samlades i Tibble 19 juni 1743. Bönderna kom inte från Brotrakten utan hade samlats på Tibble gästgivaregård i Kungsängen på väg mot Stockholm. De hade kommit från Dalarna för att kräva svar av kungen. I brevet står vad de krävde.
Dokumentet avslutas med flera namn och orter i Dalarna. Kan du läsa några av dem?
Kraven
Brevet innehåller sex punkter.
Den danska kronprinsen ska bli svensk kung istället för Adolf Fredrik som Ryssland ville.
Bestraffa generalea för den dåliga krigsplaneringen.
Utred hur kriget startat.
Straffa eventuella förrädare som lurat in Sverige i krig.
Vägrar stanna vid Stäket som kungen gett order om.
Träffa kungen.
Bönderna var missnöjda
Anledningen till dalkarlarnas marsch mot huvudstaden var att Sverige nyligen hade startat krig mot Ryssland. Det här var under frihetstiden när de två partierna hattar och mössor tävlade om makten i riksdagen. En av hattarnas viktigaste frågor var att få revansch på Ryssland och ta tillbaka områden som Ryssland erövrat under Karl XIIs krig. Kriget gick dåligt för Sverige och allra sämst gick det för ett förband av soldater på Dalarna där 2 000 man dödades.
Bönderna krävde ansvar
I brevet till kungen kräver bönderna att få veta hur beslutet om kriget gått till. De vill inte skicka fler soldater, utan kräver istället att få se protokollen och döma de generaler som bestämde att 6 000 svenska soldater skulle försöka skrämma Ryssland att ge tillbaka Sveriges förlorade landområden.
Bönderna krävde offentlighet
Brevet, eller Tibbledokumentet som det kallas, var ett första steg på vägen till den svenska offentlighetsprincipen som började gälla när Sverige fick sin första lag om tryckfrihet, 23 år senare. Principen går ut på att vem som helst ska kunna läsa alla protokoll och andra papper inom offentlig verksamhet. Den gäller än idag. Om du går på en kommunal skola så är till exempel dina betyg en offentlig handling.
Blodigt möte i Stockholm
Två dagar senare hade bönderna tagit färjan över Stäket och nått fram till Stockholm. Vid Norrtull samlades 15 000 bönder och 5 000 av dem fortsatte till Gustav Adolfs torg. De krävde att få prata med kungen men när de inte lämnade ifrån sig vapnen började militären att skjuta på dem. Några soldater vägrade skjuta men andra gjorde det. Det slutade med att runt 140 bönder och 50 soldater dog. Tretusen av bönderna togs till fånga.
Den stora daldansen
I äldre historieböcker kallas dalaupproret 1743 ibland för “den stora daldansen”, ett namn som förlöjligar händelsen och får den att verka mindre allvarlig.
Bondeupproret avslutades
Efter massakern på torget, seglade en liten flotta med 176 man under Carl Tersmeden upp mot Brofjärden. Vid Eldgarnssund hade 200 bönder från Mälarlandskapen lagt till och sov på stranden. Tersmeden och hans män omringade dem, väckte dem och berättade om massakern på torget. Bönderna slängde sina vapen och seglade hem.
Tersmeden fortsatte upp på Norra Björkfjärden där de mötte 30 lastbåtar fulla med folk på väg till Stockholm. Även där berättade han om massakern på torget, men båtarna trodde honom inte utan fortsatte. Då sköt han kanonskott på dem – rakt in bland folket och båtarna. De kastade vapnen och skingrades.
Dalaupproret
Under Dalaupproret 1743 gjorde bönderna i Sverige ett försök att påverka politiken som under frihetstiden mest skötts av adeln. Ibland har det kallats för ett försök till revolution. Bönderna, som kom från flera delar av landet var visserligen beväpnade, men Tibbledokumentet ger inget stöd för den tolkningen. Det som bönderna krävde är sånt som idag självklart i en demokrati: att regeringen ska vara öppen med hur de beslutar sin politik och att de är ansvariga inför folket.
Första sidan av Tibbledokumentet.
Fundera och samtala
- Skulle ett liknande uppror kunna ske idag?
- Vilka möjligheter finns idag för att kräva ansvar från politiker? Vilka fanns då?
Fler historiska brev
En tur till stan
Publicerad: 2 oktober 2024
En tur till stan
En resa från Bro till Stockholm tog länge minst en halv vecka. Kan du tänka dig att gå eller ro? Annars krävdes tillgång till häst eller segelbåt. Men under industrialiseringen förändrades det här och fler kunde ta en tur till stan.
På bilden ser du bussarna i Upplands-Bro år 1930 vid garaget i Håtuna. Se bilens praktiska utrymme för packning på taket.
Ångbåt
Industrialiseringen kom igång i Sverige i mitten av 1800-talet men redan kring 1820 började ångbåtar köra på Mälaren. Trafiken var som livligast ungefär 1880-1920. Du kunde ta en Ångbåt från 20 olika bryggor i dagens Upplands-Bro. Båtarna tävlade med varandra om kunderna så biljetterna blev ibland så billiga så att de flesta kunde ha råd att åka till stan. De billiga resorna gjorde att både stora och små gårdar i Upplands-Bro började odla grönsaker och frukt. Båten till Stockholm tog fyra timmar så det gick att resa fram och tillbaka på en dag och sälja sina färska varor.
Ångbåten passerar Västra Ryd på väg till Uppsala.
Buss
Det var inte kommunen eller regionen (SL) som ägde bussarna som fanns i Upplands-Bro utan en privatperson. Handlaren på Aske Gård hade skaffat en lastbil i början av 1920-talet för att köra varor. Eftersom många ville åka med honom så satte han bänkar på flaket och byggde ett tak av en presenning. Det var Upplands-Bros första buss. Den andra köpte han redan år 1924. Vägarna var fortfarande smala, knöliga och långsamma så för långa resor var båt eller tåg bättre. De kommande åren blev vägarna bättre och vägtrafiken konkurrerade senare ut ångbåtarna totalt.
Tåg
Den 12 december år 1876 invigde kungen järnvägen mellan Västerås och Stockholm. Det som är Upplands-Bro kommun idag fick två stationer: Bro och Kungsängen. På 1930-talet fanns också en hållplats i Toresta. Det var ett privat bolag som byggde järnvägen för att kunna frakta malm från Bergslagen till Stockholm. Men det gick att köpa biljett och göra resan till Stockholm som tog 1 timme och 40 minuter. I början gick två tåg om dagen men sedan har antalet avgångar och hastigheten ökat ända fram till våra dagar.
Ett ånglok i Kungsängen år 1909.
Teknisk utveckling
Industrialiseringen förde med sig motorer som först drev båtar, senare tåg och till sist vägfordon. Under 1800-talet knöts Upplands-Bro ihop med andra platser och det blev möjligt för människor att resa och handla på ett helt nytt sätt. Ångbåtarnas storhetstid varade ungefär 100 år. Utvecklingen av teknik och kommunikationer fortsätter, men hur? Ifall du reser mellan Upplands-Bro och Stockholm om femtio år, vilka fordon kommer du då att kunna välja mellan?
Fundera och samtala
- Finns det något vi kan veta om framtidens transporter genom att studera det historiska teknikutvecklingen?
- Vilka förändringar och vilken kontinuitet kan du se i sättet att resa mellan Upplands-Bro och Stockholm?
Båtar bilar och bussar
