Publicerad: 9 december 2025
Vid Skedvikens strand reser sig den mystiska ruinen – en tyst men mäktig påminnelse om århundraden av makt, prakt och vardagsliv. Genom VR-teknik och historiska källor får vi möjlighet att upptäcka dess historia och forna prakt.
Stockholms läns museum har producerat en film inom projekt Otillgängliga kulturmiljöer som gör det möjligt att digitalt besöka kulturmiljöer som är svåra att besöka på plats.
Inspelningen gjordes med specialkameror som tar 360-gradersbilder, både från marken och med drönare. Resultatet är en film där du kan “snurra runt” i miljön och uppleva slottet i alla riktningar.
Flera andra platser har dokumenterats på liknande sätt, bland annat Penningby slott, Torkladorna, Landsort, Sickla gruva och Korvlinjen – alla tillgängliga via länsmuseets webbplats.
Upptäck fler digitala vandringar: Digitala vandringar – Stockholms läns museum
Detta blogginlägg kommer att berätta om hur arkeologer och historiker arbetar för att tolka ruiner som Mörby – och vad vi kan säga om människorna som levde inom slottets väggar.
Slottets historia
Mörby slottsruin ligger vid Skedvikens strand och var en gång i tiden ett av Sveriges mest imponerande renässansslott. Sedan 1700-talet har det stått som ruin och dess romantiska siluett har fascinerat besökare i över två århundraden. Redan på 1800-talet avbildades ruinen i målningar, och under åren 1933–1945 undersöktes den arkeologiskt av Riksantikvarieämbetet.
Mörby var länge huvudgods för den mäktiga adelsätten Oxenstierna, en av 1500- och 1600-talens mest inflytelserika familjer. Det var under deras tid som Mörby utvecklades till ett storslaget renässanspalats.
Från de historiska källorna vet vi att Mörby, eller Villa Myraby, fanns redan på 1300-talet – då troligen som en träbyggnad som gått helt förlorad. Däremot finns rester kvar av ett medeltida stenhus som byggdes senare på platsen. Den norra sidan av borggården består av murar från ett så kallat fast hus från 1450-talet, uppfört när familjen Slaweka ägde Mörby. Stora medeltida byggnadsstenarna syns fortfarande, och inne i ruinen finns flera detaljer som vittnar om slottets äldre ursprung.
Forskning om borgar och slott
Borgar väckte tidigt forskarnas intresse. Redan på 1600-talet började svenska staten samla in information om landets fornlämningar genom prästerna, vilket resulterade i Rannsakningar efter antikviteter. En omfattande inventering av fornminnen och skyddsvärda byggnader som gjordes under andra halvan av 1600-talet. Borgar var en typ av lämningar som ansågs värda att skyddas. I samma anda skapade arkitekten och militären Erik Dahlberg sitt monumentala verk Suecia Antiqua et Hodierna (Det forna och nuvarande Sverige), bilder från 1600-talet som lyfte fram stormaktstidens storslagna byggnader.
Under denna tid låg fokus främst på borgen som symbol för makt, status och militär styrka. Detta är ett perspektiv som påverkat forskning inom arkeologi och historia ända fram till 2000-talet. I många fall var det borgen eller slottets funktion som maktsymbol som lyftes fram Inte alltid har det funnits plats eller intresse för människorna som levde på borgen.
Under de senaste decennierna har forskningen dock skiftat riktning. I stället för att betrakta borgen enbart som försvarsverk har arkeologer börjat studera den som en levd miljö – en plats fylld av vardag, relationer och olika sociala grupper. Genom att analysera fyndmaterial och rummens utformning kan man numera rekonstruera hur människor rörde sig i byggnaden och hur olika delar av borgen användes.
Ett exempel är resultaten från de arkeologiska undersökningarna vid slottet Saxholmen i Värmland. I en artikel från 2004 visar Eva Svensson och Susanne Pettersson att man genom att studera hur olika fynd är spridda i en borg kan förstå hur platsen användes. De förklarar att borgen hade olika områden för maktutövning, vardagsliv och sociala relationer. Plötsligt kan vi se var hantverkare, tjänstefolk, män och kvinnor rört sig och vistats i borgens miljöer.
Livet på Mörby slott
Samma perspektiv vill jag tillämpa på Mörby. De arkeologiska undersökningar som genomfördes under 1930- och 40-talen är tyvärr bristfälligt dokumenterade och saknar en fullständig rapport. Det innebär att vi har begränsad kunskap om var fynden gjordes och om allt material verkligen togs tillvara. Trots detta finns det mycket att utläsa genom att kombinera äldre forskning med dagens metoder. Genom att exempelvis studera Dahlbergs bilder av Mörby kan vi få en uppfattning om hur slottet såg ut på 1660-talet – även om hans avbildningar ofta är något idealiserade.
På Dahlbergs skiss syns en stor huvudbyggnad med fyra hörntorn och ett rundtorn, en omfattande trädgårdsanläggning med växthus och lusthus samt ekonomibyggnader nere vid vattnet. Jämför vi med ruinen som står kvar idag ser vi att slottet i verkligheten var mindre, och att vissa byggnader som Dahlberg återger saknar tydliga lämningar. Däremot finns spår av den storslagna barockträdgården kvar på den nuvarande tomten söder om ruinen, vilket också framgår i tidiga kartor. Nere vid vattnet finns rester från byggnader som bland annat var del av slottets hamn.
Väster om borgen finns resterna av en lång byggnad som en gång löpte från ett av hörntornen – troligen ett av Sveriges tidigaste växthus, ett så kallat pomeranshus. Hus för att odla exotisk frukt började byggas i Sverige på 1600-talet, och andra tidiga växthus finns bland annat dokumenterade vid Ulriksdals slott och Näsby slott.
De utgrävningar som gjordes under 1930- och 40-talen fokuserade framför allt på att rensa bort rasmassor från borggården, samla in fynd och stabilisera murarna. Hade en mer detaljerad rapport funnits hade vi kunnat se var fynden hittats och dra långt fler slutsatser om hur olika rum använts och av vilka personer. Genom studier av jorden som undersökts skulle vi kunnat hitta pollen och förkolande fröer, vilket gett oss en möjlighet att säga mer om växthuset och trädgården runt Mörby.
Fynden – mellan status och vardag
Fynden från utgrävningarna ger i alla fall en bild av hur det var att leva på Mörby slott under 1600-talet och inkluderar föremål som både visar på slottets familjs höga status och på det mer vardagliga livet. Precis som med undersökningen så saknas det en mer omfattande genomgång av materialet och jag kommer här bara ge en allmän översikt över fynden från Mörby.
Bland de mer exklusiva fynden finns en guldring med en pyramidslipad diamant, fragment av slipat glas till ett par glasögon samt fragment av dyrbara glasbägare – föremål som vittnar om familjen Oxenstiernas rikedom och makt. Slipade glas som användes för att förbättra synen kom till Sverige redan på 1400-talet. Det blev vanligare under slutet av 1600-talet men var fortfarande förbehållna ett fåtal. Glasögon med bågar introducerades på 1700-talet, och det var först under 1800-talet som glasögon blev ett mer allmänt hjälpmedel.
Föremål som speglar slottets mer vardagliga sida inkluderar fragment av skålar och muggar av bränd lera och keramik, verktyg, husgeråd och nycklar. Dessa fynd berättar om det praktiska, dagliga livet på slottet. Dryckesglas, kärl och fat av glas var ovanliga under 1600-talet och markerar det adliga livets exklusivitet, medan muggar och skålar av keramik var betydligt vanligare och användes av människor i alla samhällsklasser. Den rika förekomsten av keramik ger oss därför en inblick i vardagen vid Mörby.
Kan vi lära oss mer om livet på Mörby slott i framtiden?
Sammantaget visar ruinen, de arkeologiska fynden och de historiska källorna oss en del av hur livet var på slottet för 400 år sedan. Trots den begränsade dokumentationen från tidigare undersökningar ger materialet ändå värdefulla insikter om slottet, dess miljöer och människorna som levde där. Genom att formulera nya forskningsfrågor och genomföra mer detaljerade studier av fyndmaterialet finns dessutom goda möjligheter att fördjupa och nyansera kunskapen om slottet ytterligare.
Besök Mörby slottsruin genom vår film om slottet och dess historia.
Om du vill kan du läsa mer om de senaste årens forskning om borgar:
- Edman, Victor & Geijer, Mia (red.) (2008). Nya perspektiv på borgar och befästningar. Bebyggelsehistorisk tidskrift, nr 56. Föreningen Bebyggelsehistorisk tidskrift.
- Hansson, Martin. (2011). Medeltida borgar: maktens hus i Norden. Historiska Media.
- Martin Rundkvist (2019). Hemma på borgen. Livsstilar på Östergötlands medeltidsborgar år 1200–1530.
- Svensson, Eva & Pettersson, S. (2004). Det sociala rummet på Saxholmen. I Saxholmen. Värmländsk arkeologi 2004.
