Hyllmeter åt kvinnorna – digital kvinnohistoria tar plats i länsmuseets arkiv

Nu är det klart vad som ska arkiveras under 2026 i Stockholms läns museums och Kvinnohistoriskas gemensamma projekt Hyllmeter åt kvinnorna. Fokus för årets har varit att bevara digital historia som har haft betydelse för kvinnor i Stockholms län.

– Projektet Hyllmeter åt kvinnorna är ett samarbete mellan Stockholms läns museum och Kvinnohistoriska som syftar till att synliggöra kvinnors liv och verksamhet i Stockholms län och att arkivera material som bevarar kvinnors historia, berättar Eva Skyllberg museichef på Stockholms läns museum.

Genom att årligen avsätta plats på hyllorna i länsmuseets arkiv skapas en plattform för att bevara något eller någon som har betydelse för kvinnohistorien som kanske vanligtvis inte hamnar i våra arkiv. Projektet är långsiktigt över flera år och en viktig del är att lyfta diskussioner om vems berättelser som sparas för framtiden.

– Arkiven är platsen där vi bevarar vårt kollektiva minne, men där är kvinnors berättelser svårare att hitta, precis som i den breda historieskrivningen. Projektet Hyllmeter åt kvinnorna ska bidra till att förändra detta, och vi hoppas att det skapar ringar på vattnet, säger Anna Tascha Larsson, museichef på Kvinnohistoriska.

Årets arkivering 2026

Projektgruppen och en referensgrupp har granskat och diskuterat de 79 nomineringar som skickats in och fattat ett beslut. Under 2026 ska vi arkivera Facebook-gruppen Family living – The True Story!

Ett berg av disk på en diskbänk.
Diskberg delat i Facebook-gruppen Family Living – The True Story av Lotta Sjöberg.

Motivering lyder:

“Facebookgruppen Family Living – The True Story har under lång tid arbetat för att avdramatisera föreställningen om det perfekta hemmet och den perfekta familjen. Tillsammans skapade medlemmarna ett kollektivt dokument över samtiden och hur livet faktiskt ser ut – och en plats där normer kring hem och omsorg kunde ifrågasättas.

Genom att uppmärksamma gruppen synliggörs både det kulturhistoriska och kvinnohistoriska värdet, samt utmaningarna i att bevara digitala gemenskaper och deras berättelser.”

– Det är fint att bevara ögonblick av den levande gemensamma berättelsen om våra hem som skapades i Family living under en tid när vår privata tillvaro plötsligt flyttade ut på det offentliga internet. Där och då byggdes en respektfull ton, humor och nätkärlek som idag i princip konkurrerats ut av polarisering, hånskrattskultur och respektlöshet i kommentarsfälten. Family Living the true story vore inte möjlig att driva idag. Materialet berättar inte bara något om våra hem och liv utan också om en tid i digitaliseringens historia där internet kändes som en fin och demokratisk plats för välvilja säger Lotta Sjöberg en av grundarna till Facebook-gruppen om nomineringen.

Hyllmeter åt kvinnorna

Hyllmeter åt kvinnorna är ett långsiktigt samarbete mellan Stockholms läns museum och Kvinnohistoriska.  För tredje året i rad arbetar Stockholms läns museum och Kvinnohistoriska med att införliva material som belyser kvinnors historia i länsmuseets arkiv, med allmänhetens hjälp. Genom projektet Hyllmeter åt kvinnorna avsätter vi plats på hyllorna i arkivet med berättelser om kvinnor, viktiga händelser och rörelser som kan bidra med fler perspektiv.

Balingsnäs

Balingsnäs

Balingsnäs är ett bostadsområde i utkanten av Huddinge. Varför ligger det här? Vad kommer namnet ifrån och vad fanns här innan alla hus?
Huddinge
Visa tillhörande Lärarmaterial
En herrgård bakom en allé av lindar. Snö.

Balingsta gård år 2002. Huset är byggt i slutet av 1700-talet.

Gårdens torp blev bostadsområde

Bostadsomårdet Balingsnäs har fått sitt namn från torpet Balingsnäs som ligger på en udde i sjön Trehörningen. Torpet tillhörde Balingsta gård som har funnits länge. På medeltiden var Balingsta en liten by med tre gårdar. Men på 1600-talet slogs Balingsta ihop med andra gårdar i närheten och blev hem åt en adlig familj. En sådan adelsgård kallades säteri.

Adelsfamiljen på säteriet Balingsta ägde mycket mark. På den marken fanns flera torp, där det bodde familjer som arbetade med Balingstas jordbruk. Torparna hade också lite mark att odla mat på till sig själva. Balingsnäs var ett sådant torp.

Senare blev torpet Balingsnäs en egen gård. Bonden på Balingsnäs ägde då själv sin mark.

Svartvit flygbild

Balingsta gård år 1936. Huset längst upp till höger var skola.

Minnet av torpen lever vidare
Många bostadsområden har fått namn från de torp och små gårdar som fanns när området var landsbygd. Här är några exempel i närheten.

Högmora

Kynäs

Visättra

Segeltorp

Hagsätra

Rågsved

Balingsta skola

Innan järnvägen byggdes år 1866 så var Balingsta ett lika viktigt centrum i Huddinge som Fullersta. Balingsta skola var störst i Huddinge socken. Den första skolan i Balingsta byggdes 1840. Den sista skolan lade ner 1940.

Kommunen köpte marken

I mitten av 1900-talet förändrades samhället mycket. Många av människor flyttade från landet till städerna som växte snabbt. Huddinge växte också och kommunen köpte mark för att bygga nya bostäder. Balingsnäs gård sålde all mark utom tomten runt huset. Kommunen köpte både Balingstas mark men också mark från Fullersta gård.

På den marken byggdes redan på 1940- och 50-talen villorna i östra Balingsnäs. På 1960-talet blev det vanligt att varje familj hade en bil. Då kunde fler bo på platser utan järnväg, men ändå ta sig till arbetet. Radhusen i östra Balingsnäs byggdes vid den tiden, tillsammans med fler villor och radhus i Sörskogen. Husen i Västra Balingsnäs kom till under 2000-talet.

Utforska Balingsnästrakten

Kartan här intill är från åren 1901-1906. Den visar vad som fanns i trakten innan den moderna bebyggelsen kom till. Klicka på kartan för att öppna den i en ny flik och välj olika platser att ta reda på mer om.

Illulstrerad karta över Balinsnäs.

Fundera och samtala

  1. Har du någon gång funderat på vad platsers namn kommer ifrån?
  2. Vad vet du om ditt eget hus historia och platsen där det står?
  3. Hur tror du att det var att bo i Balingsnäs för 100 år sedan, jämfört med idag?

Quiz

Vad vet du om Balingsnäs historia?

Starta quizet

Relaterat källmaterial

Tvätt på tork utanför torpet vid sjön.
Huddinge
Tre personer framför ett trähus med lite snickarglädje.
Huddinge 1900 – 1905
Svartivtt foto. En dam står på trappen till huset.
Huddinge 1906 – 1

Städer, kommuner och socknar

Städer, kommuner och socknar

I alla tider har människor samarbetat för att lösa gemensamma problem. I gårdar och byar här folk samordnat sådd och skörd, hjälpts åt att bygga hus och att försörja de som inte kan jobba. När samhället industrialiserades och många flyttade till städer uppstod nya uppgifter som skulle lösas. Hur skulle de nya samhällena ordnas, med gåtor, skolor, elledningar och sjukvård? Här förklarar vi några viktiga begrepp och hur sättet att styra lokala samhällen har förändrats.

Tema: Demokratisering Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker
Visa tillhörande Lärarmaterial
Grynigt foto med kyrkan, några hus och texten "Motiv från Ösmo"

Nära kyrkan fanns ofta fattighus och skola. Sådana kyrkbyar, som här i Ösmo var centrum och mötesplatser för många socknar.

Socknar

Ända sedan medeltiden var Sverige indelat i socknar. Ordet socken kommer av ”söka”. En socken var nämligen ett område där alla sökte sig till samma kyrka. Kyrkan och prästerna hade ett stort ansvar för att ta hand om människor. De organiserade hur fattiga, gamla och sjuka skulle tas om hand. Med tiden fick socknarna mer ansvar. De anställde lärare och barnmorskor och byggde skolor.

Sockenstämman

När något viktigt beslut behövde tas så samlade prästen till ett möte. Det kallades sockenstämman. På mötet diskuterades olika problem i socknen. Det kunde vara en väg som behövde lagas, att man behövde en ny lärare till skolan eller att fattighuset behövde ett nytt tak. Då fick alla som betalade skatt eller ägde mark i socknen diskutera hur problemet skulle lösas. Det här var en sorts demokrati. Många fick vara med i diskussionen och försöka komma fram till bra lösningar som alla var överens om. Men kvinnor, tjänstefolk, torpare och personer som inte ägde någon mark hade inte rösträtt.

Godsägare och andra välbärgade personer, tillsammans med prästen var ofta de som hördes mest på sockenstämman. Det var vanligt att de skänkte ett hus eller en tomt när en skola skulle skapas.

Härader

En härad bestod av flera socknar hade en gemensam domstol. Ett län eller landskap bestod av flera olika härader. Indelningen i härader fanns kvar till år 1971.

Karta

På bilden kan du se några härader norr om Stockholm. Det finns många kyrkor i varje härad – alltså många socknar.

Lagar som städerna skulle följa
(och vilket år de började gälla)
  • Brandstadgan (1874) – Om skydd mot eld.
  • Ordningsstadgan (1868) – Om polisverksamhet.
  • Byggnadsstadgan (1874) – Om hur man fick bygga.
  • Hälsovårdsstadgan (1874) – Om sjukvård.
  • Stadplanelagen (1907) – Om att ha en plan för vad som skulle byggas var.

Kommuner efter 1862

Under 1800-talet blev det fler och fler uppgifter att sköta i samhället. Från år 1862 så delades uppgifterna upp mellan den kyrkliga socknen och den borgliga kommunen. Det fanns tre sorters borgliga kommuner:

  1. Städer
  2. Köpingar
  3. Landskommuner

Städerna var tvungna att följa vissa lagar som handlade om brandkåren, polisen, sjukvård och regler för hur man fick bygga. I en köping gällde alltid brand- och byggnadsstadgan samt stadsplanelagen. De andra var frivilliga. Ansvaret för samhällsfrågorna låg inte längre på de kyrkliga socknarna, som bara hade ansvar för kyrkliga frågor.

Municipalsamhällen

De flesta kommuner hade inga städer eller ens tätorter. De bestod av landsbygd, därför kallades de landskommuner. Många människor flyttade till städer och tätorter under 1900-talet och efter år 1900 kunde sådana nya tätorter bilda ett municipalsamhälle. Invånarna bildade då en kommun i kommunen där lagarna för städer gällde. Ett municipalsamhälle skulle lyda minst en av förordningarna (lagarna i faktarutan här ovan).

Kommunerna slogs ihop 1952

Många kommuner hade bara några hundra invånare. Det var svårt för en liten kommun att ordna grundskola, socialtjänst och allt annat som krävdes. År 1952 bestämde man därför att slå ihop flera kommuner till större kommuner.

Karta
Kommuner i Stockholms län år 1952.
Illustration: Portunes, Wikimedia Commons CC BY-SA.

File:Stockholm Kommunkarta 1952.png – Wikimedia Commons

Antal kommuner i Sverige

År 1930: 2532 stycken

År 2026: 290 stycken

Alla kommuner blev lika efter 1971

Efter år 1952 tog Sverige bort de olika lagarna som du ser i faktarutan. I stället kom nya lagar som gällde för alla kommuner. Till slut bestämde staten att det bara skulle finnas en sorts kommuner. Efter 1971 slutade man använda orden stad, köping och municipalsamhälle för att skilja mellan olika kommuner. I vanligt språk kallar vi fortfarande stora tätorter för städer.

Större kommuner sparade pengar

Omkring år 1971 innehöll nästan alla kommuner både landsbygd och en stad eller tätort. Många var fortfarande små. Om de skulle ha råd med politiker, gatukontor, skolor och allt annat så fick invånarna betala höga skatter. Det ledde till att många kommuner gick ihop med en eller flera grann-kommuner.

Tabellen visar hur Ekerö kommun har bildats av åtta olika socknar. Källa: Wikipedia, Ekerö kommun.

Stad eller kommun?

En del kommuner väljer idag att kalla sig för ”stad” i sitt namn. Sundbybergs stad, Lidingö stad och Stockholms stad är ändå helt vanliga kommuner.

Skylten visar trafikanter på bron att de kommer in i en ny kommun. Även om det heter Solna stad så gäller samma lagar som för andra kommuner. Foto: Holger Motzkau, CC BY-NC-ND, Wikimedia Commons.

Fundera och samtala

  1. Vet du vilken kommun du bor i? Går i skolan i?
  2. Vet du något som kommunen beslutar om?

Quiz

Vad vet du om lokalt självstyre?

Starta quizet

Nu & då på Gamla Södertäljevägen

Nu & då på Gamla Södertäljevägen

Södertäljevägen var känd som en trafikfarlig väg. Särskilt på vintern var det många som körde i diket. Den mest kända bilolyckan inträffade lite längre söderut på samma väg. Den 28 september 1946 hamnade Gustaf V:s Cadillac i ett vattenfyllt dike. Idag heter platsen Kungens kurva till minne av händelsen.
Huddinge
Visa tillhörande Lärarmaterial
Laddar bildjämförelse…

Segeltorps centrum

Segeltorp på 1950-talet var ganska glest bebyggt. Vägen på bilden heter idag Gamla Södertäljevägen. Innan motorvägen E4:an byggdes på 1960-talet så var denna smala väg förbindelsen mellan Stockholm och Södertälje. På bilden syns en bensinmack och en konsumbutik. Tillsammans med skolan en bit bort bildade de ett centrum.

Åtta pojkar betraktar en ålderdomlig bli i landsvägsdiket.

En lastbil har kört i diket vid Segeltorps Centrum, 1940-tal. I bakgrunden syns Konsumbutiken och Shellmacken.

Segeltorps skola

På det här vykortet syns konsumbutiken och macken tydligare. I bakgrunden syns också ett äldre skolhus som har byggts ut med modernare delar. Det äldre skolhuset i trä från 1917 har brunnit upp men en del av utbyggnaderna finns kvar. Efter att flygfotot togs har en helt ny skolbyggnad byggt – och rivits igen. Dagens Segeltorpsskola är från 2010.

Svartvitt flygfoto från låg höjd.

Vykort med Gamla Södertäljevägen genom Segeltorp.

Både konsumbutiken och skolan är typiska för tiden när de byggdes. Ritningarna som användes var samma för många liknande byggnader. Vid Huddinge kyrka ligger en skola som ser nästan likadan ut. Både skolorna och affärerna var anpassade efter de små samhällen på landet där de låg. Idag behövs mycket större byggnader.

Relaterat källmaterial

Svartvitt foto. Shellmack, konsum och en villa kantar den asfalterade vägen utan målade streck.
Huddinge 1950
Område med enstaka hus, skogspartier och vägar sett från luften.
Huddinge 1936
Karta där ett fåtal hus syns.
Huddinge 1905

Nu & då i Hägernäs

Nu & då i Hägernäs

Två vyer över Hägernäs visar hur platsen förändrats – från jordbruksbygd till en del av den växande stadens utsträckta arm.
Täby
Visa tillhörande Lärarmaterial
Laddar bildjämförelse…

Flyget och gården

På den svartvita bilden från 1940 ser vi bryggor och hangarer på udden. Här höll Roslagens flygflottilj till med sina militärflygplan. Roslagsbanans spår gör en sväng längs viken. Där vid svängen ligger Hägernäs gård.

Varför heter det Hägernäs?

Den moderna förorten som byggdes runt järnvägsstationen på 1960 fick sitt namn från gården. Gårdens namn kommer säkert från de stora fåglar – hägrarna – som höll till i viken och på udden (näset).

Jordbruket och militären flyttade

En del av gårdens mark såldes till militären men Patron Gustafsson fortsatte med jordbruk fram till. 1974 då han sålde sina sista djur. Samma år lämnade militären Hägernäs. Fem år senare brann gården upp och kommunen byggde en kriminalvårdsanstalt på samma plats.

Nya hus i stadens utkant

På 2000-talet har behovet av bostäder fortsatt öka och nu ser vi en helt nybyggd stadsdel på udden. Men på andra sidan viken är det fortfarande åkrar och skogar. Här slutar den sammanhängande staden. Är det tillfälligt eller för alltid? Vad ser vi om sextio år när vi tittar ner från samma synvinkel?

Flygfoton

Ett svartvitt flygfoto. Till höger syns järnvägsspår och i resten av bilden utspridda villor.
Täby 1936
Svartvitt flygfoto med järnväg som går genom ett öppet landskap med enstaka villor.
Täby 1936
Ett svartvitt flygfoto
Täby 1965
Ett svartvitt flygfoto där en lång industribyggnad med hög skorsten dominerar bilden.
Nacka 1936
Ett svartvitt flygfoto av några hus, flera växthus och planteringar i rader.
Ekerö 1940
Ett svartvitt flygfoto med villor som sticker fram i skogen. Längre bort syns öppnafält och järnväg.
Huddinge 1936
Flygfoto över en gård tornprydd gård med flygelbyggnader och park. Två ekonomibyggnader, lada eller stall syns också.
Huddinge 1955
Sigtuna 1949

Nu & då i Täby kyrkby

Nu & då i Täby kyrkby

Det är lätt att känna igen Täby kyrkby på fotot från 1965. I alla fall om du har varit där. Men som du ser på fotografierna i artikeln har en hel del förändrats också.
Täby
Visa tillhörande Lärarmaterial
Laddar bildjämförelse…

Livet på landet

I början av 1900-talet såldes stora tomter runt stationen, som då bara hette Täby. Många som bodde här arbetade vid järnvägen. Reklam från den tiden berättar hur lantligt Täby är och att det ändå går så mycket som två tåg till Stockholm varje dag. Täby skulle inte bli en villastad som Djursholm eller Bromma, mer som en skogskoloni.

På det svartvita fotografiet nedan ser vi tydligt de små husen på de stora tomterna. Jämför med fotografiet från 2024 så ser du att en del är rivna, medan andra har delat av sina tomter och sålt till en eller två nya villor.

Täbys första höghus

På 1940-talet planerades en förort här med centrum och bostäder för 6 000 personer. Första steget var att bygga åttavåningshuset i mitten på bilden. Det sticker fortfarande ut mot resten av bebyggelsen som är lägre.

Centrumet blev försenat

Men bygget av en centrum vid Täby station blev inte klart förrän på 1970-talet. Planerna hindrades av att vattnet från Gullsjön inte räckte för att ge alla i orten friskt vatten. En ledning från Järfälla löste så småningom problemet.

Ett svartvitt foto med en villa i förgrunden och ett höghus längre bort.

Foto från 1972. Nya förändringar är på gång i Täby.

Stationen blev Täby kyrkby

När Täby fick ett nytt centrum vid stationen Tibble år 1968 så blev många tågpassagerare förvirrade, så Täbys gamla centrum fick byta namn till Täby kyrkby.

Svartvitt vykort med stationshuset i trä, spår, människor på perrongen.

Ett vykort från år 1900 visar ett ännu mer lantligt Täby med ett äldre stationshus.

Stationsmiljöer

Ett svartvitt flygfoto
Täby 1965
Ett svartvitt foto av en stins i uniform som står under en klocka som vilar på en sirlig gjutjärnsarm ut från stationsbyggnaden.
Upplands-Bro 1955
Ett litet stationshus med veranda och en godsbyggnad med lastkaj. Vägen fram till stationen liknar mer en stig och grönskan är ymnig.
Huddinge
Svartvitt foto av ett ånglok med godsvagnar framför järnvägsstationen. Flera män i uniform står uppställda på båda sidor om tåget.
Norrtälje 1900
Svartvitt foto av stationshuset i putsat tegel till höger om vägen och en liten stuga med grästak till vänster.
Huddinge 1923
Sigtuna 1931
Svartvitt foto som visar järnvägen med stationshus och en handfull andra byggnader nära spåret. Resten är åker och äng.
Sigtuna 1916
Svartvitt fotografi på Saltsjöbadens gamla stationshus med tinnar och torn.
Nacka 1903

Nu & då vid Viggbyholms station

Nu & då vid Viggbyholms station

De två flygfotona i artikeln visar Viggbyholms järnvägsstation år 1936 och samma vy idag som den ser ut i Google Earth. Här ser vi några av ortens första hus.
Täby
Visa tillhörande Lärarmaterial
Laddar bildjämförelse…

Viggbyholms tågstation

Stationen i Viggbyholm var först bara en hållplats för gods men öppnade för persontrafik år 1903. Marken tillhörde Viggbyholms gård och nu började markägarna bli intresserade av att sälja tomter istället för att odla på marken. Området på bilden kallades Viggbyholms Norra Villastad. Söder om stationen låg Viggbyholms trädgårdsstad. Men Viggbyholms förvandling från landsbygd till förort gick långsamt.

De första husen

Mitt i bilden från 1936 syns ett ljust fält. Strax under det ligger ett av Viggbyholms äldsta hus. Det är Jaktvillan Katrineberg. Den flyttades hit år 1909 från Kräftriket vid Brunnsviken, där det byggdes första gången år 1838.

Det öppna gärdet på bilden är idag fyllt med radhusen som du ser på bilden från Google Earth.

Det är långt mellan husen som står placerade mitt på rejält stora skogiga tomter. Det var förbjudet att hugga ner fler träd än vad som behövdes för att göra plats för huset. Idag ryms det ofta tre villor på en så stor tomt.

Huset till höger i bilden är Karlsholm, det första huset som byggdes i Norra Viggbyholm. De flesta hus var inte alls så stora och pampiga.

Ett svartvitt foto av en kvinna med spark och hund på ett snöigt fält. I fonden ligger två stora hus.

Utsikt från jaktvillan Katrineberg 1922. Ledningarna i luften visar att husen hade el. Vatten, avlopp och sopor togs om hand om av villaägarna själva.

Mest sommarstugor i Viggbyholm

Viggbyholm växte men det dröjde ganska länge innan det började likna en den förort som det är idag. Reklamen för att köpa en tomt i Täby betonade alltid att det var till landet man skulle flytta. De flesta som nappade på erbjudandet byggde enkla sommarstugor här. År 1919 fanns det hus på 69 av tomterna i Viggbyholm men det vara bara 21 av husen som hade någon permanent skriven på adressen.

Svartvitt foto av en liten stuga.

Sommarstugor som den här var vanliga i Viggbyholm. Idag är de ersatta med större villor för permanent boende.

Dåliga vägar

Vägarna mellan husen i Viggbyholm var länge som breda stigar, ofta fyllda av lera. De boende la ut plankor i kanterna att gå på för att inte sjunka ner och förstöra skorna. Vägarna var villaägarnas ansvar men många Viggbyholmare bodde bara här på sommaren. De ville inte lägga pengar på bättre vägar. De hade ju skaffat sommarstuga för att komma bort från stenstaden!

Fundera och samtala

  1. Vad tycker du behöver finnas för att ett ställe på landet för att du ska kalla det för förort?
  2. Tror du att Viggbyholms hade sett annorlunda ut ifall det inte hade byggts en station där i början av 1900-talet?

Quiz

Vad vet du om Viggbyholm?

Starta quizet

Fler foton från Täbys historia

Ett svartvitt flygfoto. Till höger syns järnvägsspår och i resten av bilden utspridda villor.
Täby 1936
Svartvitt flygfoto med järnväg som går genom ett öppet landskap med enstaka villor.
Täby 1936
Ett svartvitt foto med en villa i förgrunden och ett höghus längre bort.
Täby 1972
Ett svartvitt vykort med den ljusa skolbyggnaden i sten och två våningar på en höjd.
Täby 1929
Barnen uppställda framför skolhuset med läraren i hatt i centrum.
Täby
Ett svartvitt foto av en lärarinna i hatt med sina skolbarn framför den lilla skolbyggnaden.
Täby 1905
Ett svartvitt foto av en träskola där några pojkar gräver på skolgården och en kvinna står i en ring tillsammans med en grupp flickor som tittar mot kameran.
Täby 1908
Utsikt från en balkong. Vyn domineras av en stor parkeringsplats och på balkongen växer blommor i en låda.
Täby 1967 – 1975

Nu & då i Roslags-Näsby

Nu & då i Roslags-Näsby

I artikelns fotografier ser du stationen Roslags-Näsby idag och år 1936. På 30-talet bodde färre än 1 000 personer i Näsby. Det fanns inga höghus och stora ängar bredde ut sig bort mot Näsby slott. Men snart började orten förvandlas och blev något av en mittpunkt i Täby.
Täby
Visa tillhörande Lärarmaterial
Laddar bildjämförelse…

Näsby blev Täbys nya centrum

Carl Robert Lamm ägde Näsby slott. När han blev ordförande i kommunalstämman så brukade politikerna ha sina möten i Täby Kyrkby (som bara kallades Täby då). Det som heter Täby centrum idag var bondgården Tibble. Herr Lamm ville göra Näsby till ett kommunalt centrum. I början av 1900-talet hade stationssamhället Täby (kyrkby) växt mycket. Det var här som flest nya tomter såldes.

Men när Roslagsbanans gren till Åkersberga byggdes så flyttade fler människor till Näsby och Viggbyholm. I Näsby byggdes en stor lanthandel med post och telefonstation, en ångkvarn och ångsåg, Ytterbyskolan och fler villor. Då började kommunalstämman hålla sina möten i skolan istället. Till slut blev det som Carl Robert Lamm ville. Näsby blev kommunens nya centrum, i alla fall den plats där det första kommunhuset byggdes 1950.

Kommunen hade många problem att ta tag i

Mitt i fotografiet från 2024 ligger ett skogsparti. Vägen som går till vänster om skogspartiet heter Kanalvägen. På fotografiet från 1936 kan du se varför. Bredvid vägen går ett dike som tyvärr luktade ganska illa. Det berodde på att husen inte hade några avlopp. Det här var ett av de många problem som diskuterades på kommunmötena under första delen av 1900-talet. Sjukdomar spreds, folk var fattiga, arbetslösa det hälsosamma, lantliga Täby som fanns i reklamen kändes avlägset för många. De två världskrigen gjorde inte läget lättare.

Ett svartvitt vykort av tre villor på andra sidan en äng. Texten lyder: Parti av Roslags-Näsby.

Höet torkar på sina hässjor i Roslags-Näsbys centrum. Det stora huset i mitten var affär. Affären syns även på flygfotot från 1936, längst ner till vänster.

Expansion efter kriget

Under 40-talen och 50-talen byggdes det massor i Roslags-Näsby och orten var kommunens centrum. Då byggdes de fem 10-våningshusen med centrumanläggning, kommunhus och motorväg.

När Täby Centrum i Tibble invigdes så började en ny era där centrum återigen flyttade. Idag finns både kommunhuset och de flesta affärer i just Täby Centrum.

Området runt Roslags-Näsby station fortsätter att utvecklas idag. Men nu finns inte någon ledig mark till salu längre. Istället rivs hus för att ge plats åt nyare och större.

Planerna som inte blev av

Det planerades länge för en kyrka i Roslags-Näsby. På tomten som var tänkt för kyrkan invigdes år 1986 Vår Frus Katolska Kyrka. På 1970-talet revs flera villor för att ge plats till tunnelbanan, men till slut sa Täby kommun nej till projektet.

Stationsmiljöer

Svartvitt flygfoto med järnväg som går genom ett öppet landskap med enstaka villor.
Täby 1936
Ett svartvitt foto av en stins i uniform som står under en klocka som vilar på en sirlig gjutjärnsarm ut från stationsbyggnaden.
Upplands-Bro 1955
Ett litet stationshus med veranda och en godsbyggnad med lastkaj. Vägen fram till stationen liknar mer en stig och grönskan är ymnig.
Huddinge
Svartvitt foto av ett ånglok med godsvagnar framför järnvägsstationen. Flera män i uniform står uppställda på båda sidor om tåget.
Norrtälje 1900
Svartvitt foto av stationshuset i putsat tegel till höger om vägen och en liten stuga med grästak till vänster.
Huddinge 1923
Sigtuna 1931
Svartvitt foto som visar järnvägen med stationshus och en handfull andra byggnader nära spåret. Resten är åker och äng.
Sigtuna 1916
Svartvitt fotografi på Saltsjöbadens gamla stationshus med tinnar och torn.
Nacka 1903

Skyddad: Ellen Sundberg och beredskapssjukhuset i Sigtuna

This content is password-protected. To view it, please enter the password below.

Skyddad: Wanda Lanzers nycklar till historien 

This content is password-protected. To view it, please enter the password below.