Frågorna under rubriken “Fundera och samtala” i slutet av texten kan användas för enskilt skriva reflektioner som eleverna sedan delger varandra i grupper. Punkterna nedan är tänkta att ge läraren en överblick över tänkbara svar och ett större försprång i tanken.
Skulle en liknande lag som konventikelplakatet kunna stiftas idag?
Liknande lagar finns i andra länder. Religionsutövande eller andra möten som anses utmana statens makt motverkas på många håll även med andra medel. De riskerar åtal eller att diskrimineras.
I Sverige är religionsfrihet och mötesfrihet inskrivet i grundlagarna. Dessutom har Sverige skrivit under FN’s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Dessa lagar och överenskommelser gör att en liknande lag inte kan stiftas i Sverige idag.
Vad tror du gjorde att många inom kyrkan ville ha lagen?
Skäl som nämns i artikeln är att pietisterna sågs som “farliga aktivister” som riskerade att förstöra samhället. De utmanade den gudomliga ordningen Gud ledde kungen, som styrde över prästerna och ledde folket.
Prästernas maktposition och kyrkans tolkningsmonopol av kristendomen hotades. En enskild präst kunde se sin roll i det lokala samhället ifrågasatt.
Rädsla för moralisk upplösning.
Rädsla för irrläror och förvanskning av kristendomen.
På vilket sätt var konventikeldeltagarna aktivister?
De handlade i enlighet med något de trodde på, kanske utan hänsyn till risken att själva bestraffas.
De påverkade politiken och lagstiftningen – men i en riktning motsatt den de önskade.
Det är troligt att personerna inte kunde förutse att just deras möte skulle leda till en stor undersökning och senare konventikelplakatet.
Artikeln om Balingsnäs spårar ortens namn till ett torp och ger exempel på andra bostadsområden uppkallade efter torp. Låt eleverna fortsätta undersöka hur historia används när nya bostadsorter byggs med hjälp av lektionsmaterialet Historieanvändning nära dig.
Telefonister och växlar
Här hittar du mer fakta om de teman som tas upp i texten "Anna skötte Ältas telefonväxel".
Veven på telefonen driver en elektrisk generator som ger ström för ringklockan i telefonen/på växelstationen. Samtalet behöver nästan ingen ström så det räcker med ett batteri.
Om du ville ringa till en annan del av landet var du tvungen att beställa telefonsamtalet i förväg. Det var många telefonister som måste koppla upp samtalet längs vägen. Samtalet fick bara ta tre perioder på tre minuter vardera, nio minuter sammanlagt. Det var ont om riksledningar.
Stora företag och ämbetsverk hade ”namnanrop” så att det räckte att säga ”NK” för att bli kopplad till Nordiska Kompaniet som hade många telefonledningar in.
Små stationer som Älta kunde nattkopplas så att om någon behövde ringa doktorn eller en barnmorska eller brandkår gick samtalet direkt till en central växel med nattpassning.
Telefonväxel i Ektorp, Nacka. 1937.
Automatiska telefonväxlar
Automatiska telefonväxlar uppfanns redan på 1890-talet men det dröjde till 1922 innan de började installeras på prov, först i Sundsvall sedan i Stockholm. Den sista manuella stationen fanns i Arjeplog och försvann 1972. Många stora företag och liknande fortsatte med telefonväxel där telefonister hjälpte kunderna att nå rätt person.
Anna Lindqvist i Ältas telefonväxel på Solvägen 1 i Hedvigslund 1925.
Långa telefonnummer
Telefonnummer på en mindre station var oftast två till tre siffror, små växlar kunde klara upp till 120 abonnenter. På en stor station kunde upp till 10.000 abonnenter finnas och då var det många som hade 4 siffror. De automatiska stationerna behöll de gamla numren men lade till siffror före. Den som kopplades till nya automatstationen i Norra Vasa i Vasastaden och först hade telefonnummer ”Norra Vasa 123” fick då numret 33 framför och sedan fylldes det ut med nollor så att telefonnumret blev 6 siffror: 330123. I Nacka var det ett annat nummer, det var för att automatstationerna skulle hitta rätt mellan varandra.
Atlas Diesels telefonväxel 1949.
Yrket telefonist
Redan från början var telefonist ett kvinnoyrke. Under ett decennium var Televerket den störta arbetsgivaren för kvinnor. Anledningen till att bara kvinnor, i början ogifta kvinnor, och inte män anställdes ligger i den tidens syn på vad som var passade de olika könen. Bland annat ansågs kvinnor ha ”flinka fingrar”. De var ju vana vid handarbete. De var tysta och gjorde sin plikt jämfört med män som bullrade och stökade. Telefonist var ett ”ärbart yrke” och rent yrke för kvinnor från hem där detta blev en extra inkomst. I lägre samhällsklasser arbetade kvinnor som hembiträden, tvätterskor eller till och med skitbärare för att överhuvudtaget överleva.
Använd en gammal karta för att väcka eleverna intresse. Låt dem själva skriva sin skolas historia eller jämför olika berättelser från skolan förr.
Låt eleverna skriva skolans historia
Artikeln “Kumla skola var en liten röd trästuga” summerar informationen från en radiointervju, en äldre karta, fotografier och skriftliga sekundära källor. Istället för att låta eleverna läsa artikeln kan de själva arbeta med det historiska källmaterialet. Arbetet kan ske tillsammans i helklass eller i grupper. Vid grupparbete kan eleverna undersöka olika källor och sedan dela sina slutsatser med varandra.
Kartan som introduktion
Visa Kumla skola på kartan via länken nedan och låt dem fundera över några av frågorna innan de läser artikeln.
Länskällans text om Kumla skola bygger till stor del på radiointervjun med Jessie Navin. Intervjun gjordes 1986 och sändes i Tyresös närradio första gången 2020. På radiokanalens sida finns också bilder och tidningsutdrag som gett fakta till artikeln.
På 1800-talet förändrade järnvägen Sverige. Rykande och tjutande tåg började rusa fram över ängar och genom skogar i en hastighet som ingen tidigare hade sett. Många centrala platser förlorade sin betydelse när nya centrum uppstod. Människor, bostäder, vägar och affärer möttes vi järnvägens stationer. Några av dem växte till nya städer och centralorter.
Tema: Industrialisering
Upplands-Bro
Ett tåg med ånglok kommer in till Bro-Station år 1910. Huset i bakgrunden ser ensamt ut. Orten bestod länge bara av ett fåtal hus.
Stationerna i Upplands-Bro
Kyrkan var centrum i Bro innan järnvägen invigdes år 1876. Men järnvägsstationen hamnade varken där eller vid Bro gård. Istället bestämde man att stationen skulle ligga i byn Härnevi. Den andra stationen, Kungsängen byggdes i ett helt tomt område. Det naturliga hade varit att ha stationen vid det lilla centrum som växt upp vid gården Tibble längs landsvägen mellan Enköping och Stockholm. Att det inte blev så berodde på marken. Det behövdes stabil mark för att bygga en station med dubbla spår, så att två tåg kunde mötas.
Orterna växte långsamt
Stationen i Kungsängen lockade snart till sig några verksamheter till landsbygden. År 1903 startade Ryds Gjuteri sin verksamhet vid stranden strax öster om stationen. På 1910-talet lät prästen bygga några villor som han hyrde ut. Marken tillhörde nämligen prästgården och krångliga regler gjorde det svårt att dela upp den för att sälja som villatomter. Norr om stationen, där Kungsängens torg ligger idag, byggdes de första husen på 1920-talet. År 1952 bodde det ändå bara 270 personer i Kungsängen.
Bro flyttade
Bro station i byn Härnevi växte också långsamt. Långt in på 1900-talet var orten liten. På 1920-talet byggdes några villor. Lokalt blev det ändå så att stationssamhället tog över kyrkans roll som centrum för bygden. Det dröjde till 1950-talet innan stationssamhället Bro började förändras till en tätort.
Kommunen växte
Under 1970-talet växte befolkningen i kommunen Upplands-Bro med omkring 50% och var sedan ganska stabil runt 20 000 personer fram till år 2000. Sedan dess har befolkningen växt med 50% igen och kommunen har under perioder varit en av Sveriges snabbast växande. Allra flest (ca 22 000) bor i de två stationssamhällena Kungsängen och Bro.
Stinsen i Bro gav tecken åt lokförarna och skötte spårväxlarna.
Vykort som visar Kungsängens station år 1915. Stationshuset byggdes efter samma ritningar som i Bro.
Fundera och samtala
Spelar järnvägen någon roll för din familj? Är den fortfarande viktig för kommunen?
Vad hade kunna vara annorlunda idag om andra beslut tagits om var spåren skulle dras och stationerna placeras för 150 år sedan?
Låt eleverna använda kartor och flyfoton från artikeln "Järnvägen förändrade Ösmo" för att dra slutsatser om Ösmos historia och göra förutsägelser om ortens framtid.
Arbetsblad
Dokument med kartor och flygfoton från olika tider.
Skriv ut arbetsbladet med kartor och flygfoton från olika tider och låt eleverna själva beskriva hur Ösmo har utvecklats som ort de senaste 120 åren. Uppgiften kräver att de blir medvetna om källornas datering. Den passar att göra innan eleverna läser och arbetar med artikeltexten “Järnvägen förändrade Ösmo”.
Studera de två kartorna och de två flygfotografierna över Ösmo. Ta hjälp av frågorna här för att ta reda på vad som har förändrats i Ösmo. Redovisa genom att rita och visa på kartorna och flygfotona.
Vad för nytt har kommit till och när?
Vad har försvunnit och när?
Finns det namn på kartan som försvunnit eller blivit mindre? Varför har det hänt?
Finns det någon kontinuitet – något som har förblivit sig likt genom hela den tid som källorna handlar om?
Förslag till gemensam diskussion
Vilka historiska frågor kan kartor och flygfoton hjälpa till att besvara?
Vilka problem kan uppstå om man inte är uppmärksam på de fyra källornas datering?
Ösmos framtid
Gör ett eget förslag till hur Ösmo skulle kunna växa i framtiden. Var skulle nya hus och vägar kunna byggas. Fundera på de här frågorna innan du ritar in ett eller flera nya hus och vägar på kartan.
Vad krävs för att de nya invånarna ska kunna resa till och från hemmet?
Vilken natur kan offras för bygget?
Kan den nya bebyggelsen bli en nackdel för dem som redan bor i Ösmo? Trafik som ökar eller promenadvägar som försvinner – Hur kan ni undvika sådana nackdelar?
Förslag till gemensam diskussion
På vilket sätt använde ni kunskaper om historien för att planera eller förutsäga framtiden?
Balingsta gård år 2002. Huset är byggt i slutet av 1700-talet.
Gårdens torp blev bostadsområde
Bostadsomårdet Balingsnäs har fått sitt namn från torpet Balingsnäs som ligger på en udde i sjön Trehörningen. Torpet tillhörde Balingsta gård som har funnits länge. På medeltiden var Balingsta en liten by med tre gårdar. Men på 1600-talet slogs Balingsta ihop med andra gårdar i närheten och blev hem åt en adlig familj. En sådan adelsgård kallades säteri.
Adelsfamiljen på säteriet Balingsta ägde mycket mark. På den marken fanns flera torp, där det bodde familjer som arbetade med Balingstas jordbruk. Torparna hade också lite mark att odla mat på till sig själva. Balingsnäs var ett sådant torp.
Senare blev torpet Balingsnäs en egen gård. Bonden på Balingsnäs ägde då själv sin mark.
Balingsta gård år 1936. Huset längst upp till höger var skola.
Minnet av torpen lever vidare
Många bostadsområden har fått namn från de torp och små gårdar som fanns när området var landsbygd. Här är några exempel i närheten.
Högmora
Kynäs
Visättra
Segeltorp
Hagsätra
Rågsved
Balingsta skola
Innan järnvägen byggdes år 1866 så var Balingsta ett lika viktigt centrum i Huddinge som Fullersta. Balingsta skola var störst i Huddinge socken. Den första skolan i Balingsta byggdes 1840. Den sista skolan lade ner 1940.
Kommunen köpte marken
I mitten av 1900-talet förändrades samhället mycket. Många av människor flyttade från landet till städerna som växte snabbt. Huddinge växte också och kommunen köpte mark för att bygga nya bostäder. Balingsnäs gård sålde all mark utom tomten runt huset. Kommunen köpte både Balingstas mark men också mark från Fullersta gård.
På den marken byggdes redan på 1940- och 50-talen villorna i östra Balingsnäs. På 1960-talet blev det vanligt att varje familj hade en bil. Då kunde fler bo på platser utan järnväg, men ändå ta sig till arbetet. Radhusen i östra Balingsnäs byggdes vid den tiden, tillsammans med fler villor och radhus i Sörskogen. Husen i Västra Balingsnäs kom till under 2000-talet.
Utforska Balingsnästrakten
Kartan här intill är från åren 1901-1906. Den visar vad som fanns i trakten innan den moderna bebyggelsen kom till. Klicka på kartan för att öppna den i en ny flik och välj olika platser att ta reda på mer om.
Fundera och samtala
Har du någon gång funderat på vad platsers namn kommer ifrån?
Vad vet du om ditt eget hus historia och platsen där det står?
Hur tror du att det var att bo i Balingsnäs för 100 år sedan, jämfört med idag?
