Låt eleverna använda kartor och flyfoton från artikeln "Järnvägen förändrade Ösmo" för att dra slutsatser om Ösmos historia och göra förutsägelser om ortens framtid.
Arbetsblad
Dokument med kartor och flygfoton från olika tider.
Skriv ut arbetsbladet med kartor och flygfoton från olika tider och låt eleverna själva beskriva hur Ösmo har utvecklats som ort de senaste 120 åren. Uppgiften kräver att de blir medvetna om källornas datering. Den passar att göra innan eleverna läser och arbetar med artikeltexten “Järnvägen förändrade Ösmo”.
Studera de två kartorna och de två flygfotografierna över Ösmo. Ta hjälp av frågorna här för att ta reda på vad som har förändrats i Ösmo. Redovisa genom att rita och visa på kartorna och flygfotona.
Vad för nytt har kommit till och när?
Vad har försvunnit och när?
Finns det namn på kartan som försvunnit eller blivit mindre? Varför har det hänt?
Finns det någon kontinuitet – något som har förblivit sig likt genom hela den tid som källorna handlar om?
Förslag till gemensam diskussion
Vilka historiska frågor kan kartor och flygfoton hjälpa till att besvara?
Vilka problem kan uppstå om man inte är uppmärksam på de fyra källornas datering?
Ösmos framtid
Gör ett eget förslag till hur Ösmo skulle kunna växa i framtiden. Var skulle nya hus och vägar kunna byggas. Fundera på de här frågorna innan du ritar in ett eller flera nya hus och vägar på kartan.
Vad krävs för att de nya invånarna ska kunna resa till och från hemmet?
Vilken natur kan offras för bygget?
Kan den nya bebyggelsen bli en nackdel för dem som redan bor i Ösmo? Trafik som ökar eller promenadvägar som försvinner – Hur kan ni undvika sådana nackdelar?
Förslag till gemensam diskussion
På vilket sätt använde ni kunskaper om historien för att planera eller förutsäga framtiden?
Balingsta gård år 2002. Huset är byggt i slutet av 1700-talet.
Gårdens torp blev bostadsområde
Bostadsomårdet Balingsnäs har fått sitt namn från torpet Balingsnäs som ligger på en udde i sjön Trehörningen. Torpet tillhörde Balingsta gård som har funnits länge. På medeltiden var Balingsta en liten by med tre gårdar. Men på 1600-talet slogs Balingsta ihop med andra gårdar i närheten och blev hem åt en adlig familj. En sådan adelsgård kallades säteri.
Adelsfamiljen på säteriet Balingsta ägde mycket mark. På den marken fanns flera torp, där det bodde familjer som arbetade med Balingstas jordbruk. Torparna hade också lite mark att odla mat på till sig själva. Balingsnäs var ett sådant torp.
Senare blev torpet Balingsnäs en egen gård. Bonden på Balingsnäs ägde då själv sin mark.
Balingsta gård år 1936. Huset längst upp till höger var skola.
Minnet av torpen lever vidare
Många bostadsområden har fått namn från de torp och små gårdar som fanns när området var landsbygd. Här är några exempel i närheten.
Högmora
Kynäs
Visättra
Segeltorp
Hagsätra
Rågsved
Balingsta skola
Innan järnvägen byggdes år 1866 så var Balingsta ett lika viktigt centrum i Huddinge som Fullersta. Balingsta skola var störst i Huddinge socken. Den första skolan i Balingsta byggdes 1840. Den sista skolan lade ner 1940.
Kommunen köpte marken
I mitten av 1900-talet förändrades samhället mycket. Många av människor flyttade från landet till städerna som växte snabbt. Huddinge växte också och kommunen köpte mark för att bygga nya bostäder. Balingsnäs gård sålde all mark utom tomten runt huset. Kommunen köpte både Balingstas mark men också mark från Fullersta gård.
På den marken byggdes redan på 1940- och 50-talen villorna i östra Balingsnäs. På 1960-talet blev det vanligt att varje familj hade en bil. Då kunde fler bo på platser utan järnväg, men ändå ta sig till arbetet. Radhusen i östra Balingsnäs byggdes vid den tiden, tillsammans med fler villor och radhus i Sörskogen. Husen i Västra Balingsnäs kom till under 2000-talet.
Utforska Balingsnästrakten
Kartan här intill är från åren 1901-1906. Den visar vad som fanns i trakten innan den moderna bebyggelsen kom till. Klicka på kartan för att öppna den i en ny flik och välj olika platser att ta reda på mer om.
Fundera och samtala
Har du någon gång funderat på vad platsers namn kommer ifrån?
Vad vet du om ditt eget hus historia och platsen där det står?
Hur tror du att det var att bo i Balingsnäs för 100 år sedan, jämfört med idag?
Låt eleverna undersöka den egna platsens historia på kartor. Välj att arbeta med platsen ni befinner er på, elevernas hem eller en plats som de väljer fritt.
Börja med att läsa artikeln “Städer, kommuner och socknar”. Frågorna under fundera och samtala leder in till uppgiften. Använd quiz:et för att repetera och befästa artikelns innehåll.
Dela ut länkarna till de olika kartorna. Tyvärr är de rejält stora och därför svåra att skriva ut, ens i A3.
Undersök
I vilken kommun ligger platsen idag?
Vilken socken låg platsen i?
Vilken härad låg platsen i?
Går det att se om platsen har varit del av ett municipalsamhälle, köping eller stad tidigare?
Har en sådan kommun funnits i närheten?
Avsluta med att resonera om vilka källor som är historiska och vilka som är nutida? Vad gör källorna trovärdiga? Svaren kan handla om att kartorna är daterade och visar samtida förhållanden men att det finns en begränsning i att de bara visar en enda tidpunkt. Wikipedia får sin trovärdighet genom att den bygger på andra historiska källor som oftast redovisas.
Wikipedia: Sortera listan efter län och leta inom Stockholms län för att hitta municipalsamhällen.
Städer, kommuner och socknar
Publicerad: 25 mars 2026 | Skribent: Mats T Nilsson
Städer, kommuner och socknar
I alla tider har människor samarbetat för att lösa gemensamma problem. I gårdar och byar här folk samordnat sådd och skörd, hjälpts åt att bygga hus och att försörja de som inte kan jobba. När samhället industrialiserades och många flyttade till städer uppstod nya uppgifter som skulle lösas. Hur skulle de nya samhällena ordnas, med gåtor, skolor, elledningar och sjukvård? Här förklarar vi några viktiga begrepp och hur sättet att styra lokala samhällen har förändrats.
Nära kyrkan fanns ofta fattighus och skola. Sådana kyrkbyar, som här i Ösmo var centrum och mötesplatser för många socknar.
Socknar
Ända sedan medeltiden var Sverige indelat i socknar. Ordet socken kommer av ”söka”. En socken var nämligen ett område där alla sökte sig till samma kyrka. Kyrkan och prästerna hade ett stort ansvar för att ta hand om människor. De organiserade hur fattiga, gamla och sjuka skulle tas om hand. Med tiden fick socknarna mer ansvar. De anställde lärare och barnmorskor och byggde skolor.
Sockenstämman
När något viktigt beslut behövde tas så samlade prästen till ett möte. Det kallades sockenstämman. På mötet diskuterades olika problem i socknen. Det kunde vara en väg som behövde lagas, att man behövde en ny lärare till skolan eller att fattighuset behövde ett nytt tak. Då fick alla som betalade skatt eller ägde mark i socknen diskutera hur problemet skulle lösas. Det här var en sorts demokrati. Många fick vara med i diskussionen och försöka komma fram till bra lösningar som alla var överens om. Men kvinnor, tjänstefolk, torpare och personer som inte ägde någon mark hade inte rösträtt.
Godsägare och andra välbärgade personer, tillsammans med prästen var ofta de som hördes mest på sockenstämman. Det var vanligt att de skänkte ett hus eller en tomt när en skola skulle skapas.
Härader
En härad bestod av flera socknar hade en gemensam domstol. Ett län eller landskap bestod av flera olika härader. Indelningen i härader fanns kvar till år 1971.
På bilden kan du se några härader norr om Stockholm. Det finns många kyrkor i varje härad – alltså många socknar.
Lagar som städerna skulle följa
(och vilket år de började gälla)
Brandstadgan (1874) – Om skydd mot eld.
Ordningsstadgan (1868) – Om polisverksamhet.
Byggnadsstadgan (1874) – Om hur man fick bygga.
Hälsovårdsstadgan (1874) – Om sjukvård.
Stadplanelagen (1907) – Om att ha en plan för vad som skulle byggas var.
Kommuner efter 1862
Under 1800-talet blev det fler och fler uppgifter att sköta i samhället. Från år 1862 så delades uppgifterna upp mellan den kyrkliga socknen och den borgliga kommunen. Det fanns tre sorters borgliga kommuner:
Städer
Köpingar
Landskommuner
Städerna var tvungna att följa vissa lagar som handlade om brandkåren, polisen, sjukvård och regler för hur man fick bygga. I en köping gällde alltid brand- och byggnadsstadgan samt stadsplanelagen. De andra var frivilliga. Ansvaret för samhällsfrågorna låg inte längre på de kyrkliga socknarna, som bara hade ansvar för kyrkliga frågor.
Municipalsamhällen
De flesta kommuner hade inga städer eller ens tätorter. De bestod av landsbygd, därför kallades de landskommuner. Många människor flyttade till städer och tätorter under 1900-talet och efter år 1900 kunde sådana nya tätorter bilda ett municipalsamhälle. Invånarna bildade då en kommun i kommunen där lagarna för städer gällde. Ett municipalsamhälle skulle lyda minst en av förordningarna (lagarna i faktarutan här ovan).
Kommunerna slogs ihop 1952
Många kommuner hade bara några hundra invånare. Det var svårt för en liten kommun att ordna grundskola, socialtjänst och allt annat som krävdes. År 1952 bestämde man därför att slå ihop flera kommuner till större kommuner.
Kommuner i Stockholms län år 1952. Illustration: Portunes, Wikimedia Commons CC BY-SA.
Efter år 1952 tog Sverige bort de olika lagarna som du ser i faktarutan. I stället kom nya lagar som gällde för alla kommuner. Till slut bestämde staten att det bara skulle finnas en sorts kommuner. Efter 1971 slutade man använda orden stad, köping och municipalsamhälle för att skilja mellan olika kommuner. I vanligt språk kallar vi fortfarande stora tätorter för städer.
Större kommuner sparade pengar
Omkring år 1971 innehöll nästan alla kommuner både landsbygd och en stad eller tätort. Många var fortfarande små. Om de skulle ha råd med politiker, gatukontor, skolor och allt annat så fick invånarna betala höga skatter. Det ledde till att många kommuner gick ihop med en eller flera grann-kommuner.
Tabellen visar hur Ekerö kommun har bildats av åtta olika socknar. Källa: Wikipedia, Ekerö kommun.
Skylten visar trafikanter på bron att de kommer in i en ny kommun. Även om det heter Solna stad så gäller samma lagar som för andra kommuner. Foto: Holger Motzkau, CC BY-NC-ND, Wikimedia Commons.
Södertäljevägen var känd som en trafikfarlig väg. Särskilt på vintern var det många som körde i diket. Den mest kända bilolyckan inträffade lite längre söderut på samma väg. Den 28 september 1946 hamnade Gustaf V:s Cadillac i ett vattenfyllt dike. Idag heter platsen Kungens kurva till minne av händelsen.
Segeltorp på 1950-talet var ganska glest bebyggt. Vägen på bilden heter idag Gamla Södertäljevägen. Innan motorvägen E4:an byggdes på 1960-talet så var denna smala väg förbindelsen mellan Stockholm och Södertälje. På bilden syns en bensinmack och en konsumbutik. Tillsammans med skolan en bit bort bildade de ett centrum.
En lastbil har kört i diket vid Segeltorps Centrum, 1940-tal. I bakgrunden syns Konsumbutiken och Shellmacken.
Segeltorps skola
På det här vykortet syns konsumbutiken och macken tydligare. I bakgrunden syns också ett äldre skolhus som har byggts ut med modernare delar. Det äldre skolhuset i trä från 1917 har brunnit upp men en del av utbyggnaderna finns kvar. Efter att flygfotot togs har en helt ny skolbyggnad byggt – och rivits igen. Dagens Segeltorpsskola är från 2010.
Vykort med Gamla Södertäljevägen genom Segeltorp.
Både konsumbutiken och skolan är typiska för tiden när de byggdes. Ritningarna som användes var samma för många liknande byggnader. Vid Huddinge kyrka ligger en skola som ser nästan likadan ut. Både skolorna och affärerna var anpassade efter de små samhällen på landet där de låg. Idag behövs mycket större byggnader.
Publicerad: 6 mars 2026 | Skribent: Mats T Nilsson
Olagligt möte i Sickla
Människor som passerade Sickla gård en sommarkväll år 1723 kunde höra folk sjunga innerligt och be till Gud. Det var ovanligt, och till och med olagligt att ordna religiösa träffar utan någon präst. Folk började skvallra om det här mötet – ”konventikeln i Sickla” och en stor undersökning om en ny lag drog igång. Varför blev ett litet bönemöte i Nacka en så stor sak?
På det här fotot från 1926 ser du ett av bostadshusen som hörde till Sickla gård.
Ord i artikeln
Konventikel – ett litet religiöst möte.
Kättare – person med felaktig tro.
Pietist – från början ett skällsord som betyder ungefär ”överdrivet from person”.
Stora Sickla gård
Sällskapet bodde bara tillfälligt i Sickla. De hade kommit till gården, som fungerade som värdshus för att gå till Nacka kyrka nästa morgon. Sickla gård fanns under ungefär 1000 år. Det stora bostadshuset på bilden nedan byggdes senare, efter den här händelsen och låg precis där det finns ett stort byggvaruhus idag. Nacka kyrka låg på den här tiden vid Dammtorpssjön på vägen mot Hellasgården och Älta. Där finns fortfarande en begravningsplats.
Sickla gårds huvudbyggnad år 1977.
De fromma pietisterna
I kyrkan predikade den 25 augusti en ung man, Carl Tellbom som vikarierade för prästen. Tellbom var pietist, precis som sällskapet från Sickla och många andra i kyrkan. Pietisterna var kristna som hade tagit intryck av nya idéer från Tyskland. De tyckte att kyrkan gjorde fel som var nöjda med att tvinga folk att gå i kyrkan och säga att de trodde på Gud.
Nacka gamla kyrka på ett foto från slutet av 1800-talet.
För pietisterna var det viktigt att inte bara lyda Gud för att man blev tvingad utan att själv ha en personlig relation med Gud. En del präster höll med men andra kallade pietisterna för ”kättare” som spred sina giftiga idéer. För dessa präster var pietisterna farliga aktivister som de var rädda skulle förstöra hela samhället. De såg samhället som en gudomlig ordning där prästerna ledde folket så att de lydde kungen och därmed Gud. Pietisterna tyckte inte att präster var så viktiga. De tyckte att vem som hade en stark tro på Gud kunde leda en andakt eller gudstjänst.
Religionsfrihet i Sverige
1781 Vissa utlänningar, till exempel katoliker och judar får tillåtelse att ha en annan religion än luthersk kristendom.
1860 Svenskar får lämna Svenska kyrkan men bara om de går med i en annan godkänd kristen kyrka.
1951 Religionsfrihet införs. Fritt för alla att ha vilken religion som helst, eller ingen alls.
2000 Statskyrkan avskaffas. Svenska kyrkan är inte längre en del av staten. Sverige har ingen statsreligion.
Nytt förbud mot bönemöten
Konventikeln i Sickla blev något som man pratade om i Stockholm. Några präster anmälde händelsen till kyrkans högsta ledning. Det tog mer än 2 år att utreda frågan. Resultatet blev en ny lag: Konventikelplakatet. I den stod det tydligt att det var förbjudet att hålla privata möten utan någon präst. Det stod också att prästerna i hela landet skulle ha muntliga förhör med alla som hörde till deras kyrka och kolla vad de kunde om kristendomen. De inblandade i mötet blev ändå frikända och slapp böter eller utvisning ur landet.
Första sidan av Konventikelplakatet från 1726.
Idéerna levde vidare
Pietister i flera länder i Europa stötte på liknande motstånd. Många av dem flyttade till Amerika. Senare bildades det nya landet USA – det första i världen med religionsfrihet. Människor fick alltså ha vilken religion de ville och utöva den. De fria kyrkorna blev en viktig del av det amerikanska samhället. På 1800-talet kom idéerna tillbaka till Europa, Sverige och Nacka. Frikyrkorörelsen blev en stark motståndsrörelse mot statskyrkan och 1858 avskaffades konventikelplakatet. Då blev det tillåtet att hålla privata bönemöten igen.
Fundera och samtala
Skulle en liknande lag som konventikelplakatet kunna stiftas idag?
Vad tror du gjorde att många inom kyrkan ville ha lagen?
På vilket sätt var konventikeldeltagarna aktivister?
Här kan du som lärare hitta lektionsmaterial kring lokal historia från din kommun som passar just din undervisning. Materialet fördjupas vanligtvis i en av Länskällans artiklar, och syftar på att utöka elevernas kunskap kring ämnet.
Läs mer om pedagogiken på Länskällan och hur den hänger ihop med läroplanen.
Arkivmaterialet i Länskällan är digitaliserade foton, texter, kartor med mera från Stockholms Län. De flesta arkivmaterial på Länskällan ingår i en artikel men inte alla. Här kan du bläddra bland alla arkivmaterial med hjälp av filtreringsfunktionen nedan.
