Lärarmaterial

Ämne: Historia
Årskurs: 4-6, 7-9
Koppling till läroplan: Historiska källor och källkritik
Två flickor står uppställda framför en kiosk med pyramidformat tak på detta svartvita foto. På kiosken står skrivet: Tidningar, böcker, vykort, choklad, Tobak, Vatt....

Nybyggare i Viggbyholm

Tema: Om du hade levt förr Täby
Visa tillhörande artikel
Artikeln ger möjlighet att leva sig in levnadsvillkoren för barn för hundra år sedan men också en bakgrund till ortens framväxt. Här ger vi förslag på resonemang utifrån textens frågor men också en elevuppgift på eget arbetsblad om de historiska källorna.

Fundera och samtala – tänkbara svar

1. Tror du att Irma och Britta hade en starkare koppling till orten där de bodde än vad du har? Eller en svagare koppling?

Elevernas svar utgår från deras egna erfarenheter. Har de bott länge på sin ort eller är de nyinflyttade?

2. Vilka historiska förklaringar kan finnas till förändringar i relationerna mellan bostadsort och invånare?

Personerna i artikeln bor och arbetar på orten. Att pendla till jobbet är vanligare idag. Tjänstebostäder för lärare, tågpersonal och andra har försvunnit och ingen har längre en telefonväxel hemma. Däremot har distansarbete blivit en möjlighet för kontorsanställda under 2000-talet, genom nätverkskommunikation. Antagligen rörde sig dåtidens barn mer utomhus i bostadsområdet. De gick till skola och kyrka och lekte utomhus. Det är vanligare idag att få skjuts eller åka kommunalt till skolan.

Det blev ovanligare att ärva sysselsättning från sina föräldrar. Barnen i Viggbyholm representerar därför

Jämfört med landsbygdens befolkning hade barnen i Viggbyholm inte inte lika ofta möjlighet att ärva sysselsättning från sina föräldrar. Idag är det ännu mer sällsynt.

Idag har många fler en bakgrund i andra kulturer och världsdelar. Kan denna historiska förändring ha påverkat relationen till bostadsorten?

Studera historiska källor

Använd elevbladet här intill som introduktion och låt eleverna fundera på vad källorna kan berätta innan de läser artikeln. I elevbladet får eleverna studera de tre bilderna och citaten från artikeln och sedan ta ställning till vilka källor som ger information om följande påståenden.

  • Det fanns gatubelysning vid Viggbyholms station.
  • Det fanns vatten och avlopp i Viggbyholm.
  • Det fanns affärer i Viggbyholm.
  • Det var tätt mellan husen i Viggbyholm på 1910-talet.
  • Det fanns anställda som skötte stationen.
  • Strumbyxor var ett vanligt plagg för flickor.
  • Det fanns järnväg i Viggbyholm år 1909.

Låt eleverna jämföra sina värderingar av källornas användbarhet. Säkert finns skillnader som beror på att:

  • Några påståenden nämner inte när i tiden förhållandet ska verifieras av källan.
  • Några källor kan användas för att falsifiera påståendet snarare än verifiera (tätt mellan husen).

Dessa “brister” är alltså medvetna för att stimulera källkritiska resonemang. Källan med bild på Viggbyholms station ger tillräcklig information för att verifiera att det fanns en station på orten samma år som källan är daterat till. Andra källor kan bara ge en fingervisning om förhållandena, t.ex. frågan om flickornas kläder (är det strumpor eller strumpbyxor som bilden visar?). Sådana samtal kan leda till resonemang om hur generaliserbara källorna är och insikter om att en källa sällan (men inte alltid) är nog för att fastslå ett historiskt faktum.

Källor till artikeln

Förutom fotona som alla finns tillgängliga på digitaltmuseum.se så är intervjun och övriga uppgifter i texten hämtade från Täby hembygdsförenings årsskrift Viggbyholm av Eric Jarneberg.

Lärarmaterial

Ämne: Hem- och konsumentkurnskap, Historia, Kemi
Årskurs: 7-9
Koppling till läroplan: Historiska begrepp, Historiska källor och källkritik, Levnadsvillkor
färgfoto av en flaska med neutral bakgrund.

Det glada 20-talet i Täby

Tema: Om du hade levt förr Täby
Visa tillhörande artikel
Analysera två historiska källor från Täby, källorna är annonser från ett häfte samt en vattenflaska.

Vad berättar källorna?

  1. Kan någon eller båda källorna användas om du vill veta hur man såg på radioaktivitet och hälsa på 1920-talet? (ja, båda källorna visar att radioaktivitet användes som ett försäljningsargument. Eftersom ingen av källorna motiverar varför radioaktivitet är bra så är det rimligt att anta att det redan fanns en positiv inställning.)
  2. Är båda källorna från rätt tid och rätt plats för att kunna säga något om synen på radioaktivitet? (Ja, båda källorna är daterade till Täby på 1920-talet. Flaskans etikett nämner också Täby medan annonsens sammanhang inte syns här utan endast nämns i den tillhörande informationen.)
  3. Vilken är de två källtexternas tendens? Vad är syftet bakom annonsen och flaskans etikett. (Att skapa efterfrågan på källvattnet från Hemberga för att sälja mer)
  4. Vad berättar källorna om hur man såg på kopplingen mellan hälsa och radioaktivitet på 1920-talet? (Att producenten kunde förutsätta att kunderna förknippade radioaktivitet med hälsa.)
  5. Vem är avsändaren? (Flaskan: Hemberga Brunns Mineralvattenfabrik. Annonsen har ingen explicit avsändare men det rimligaste är att det är mineralvattenfabrikens annons. En specifik återförsäljare hade specificerat ett inköpsställe.)
  6. Stöder källorna varandra eller talar de mot varandra? (Källorna utgör två bevis på att radioaktivitet användes som säljargument men de är inte helt oberoende eftersom de har samma avsändare.)
  7. Finns det något som du skulle vilja veta som källorna inte säger något om? (Exempelvis: Hur vanligt var det att sälja radioaktivt vatten? Förekom det på fler platser? Hur farligt var det att dricka vattnet?)
En guland sida tryckt text.

Källa 1: Annonser.

färgfoto av en flaska med neutral bakgrund.

Källa 2: Vattenflaska.

Tips till läraren

Låt eleverna läsa texten i artikeln “Det glada 20-talet i Täby” eller återberätta den med hjälp av bilderna. Frågorna i quizet ger bekräftelse på att det har förstått det centrala innehållet.

Ett alternativ är att börja med att titta på källorna här (bilderna) och analysera dem utan någon förförståelse för att sedan studera texten och sätta in de historiska källorna i en historisk kontext.

I uppgiftens analysfrågor nämns inte de tre källkritiska kriterierna närhet, beroende och tendens uttryckligen, även om frågorna är utformade för att resonera ur de aspekterna.

Ett avslutande samtal kan utgå från frågan: Har vi resonerat utifrån varje källkritiskt kriterium? Eleverna får chans att identifiera och peka ut resonemang, gärna konkreta meningar ur sina skriftliga svar som markeras med olika färger eller symboler för närhet, beroende och tendens. Möjligen kan någon också invända att källans äkthet inte har behandlats av frågeställningarna.

Korvlinjen i Huddinge – Stockholms fasta försvar

Korvlinjen i Huddinge – Stockholms fasta försvar

På flera platser i Huddinge finns förfallna fort, bunkrar och skyttegravar från första världskrigets tid. De berättar om en orolig tid med snabb teknisk utveckling för ungefär hundra år sedan.
Tema: Aktivism Tema: I krigets skugga Tema: Industrialisering Huddinge
Visa tillhörande Lärarmaterial

Kartan visar sundbyfortet och hur man skulle kunna skjuta från det.

Hemliga dokument berättar

Någon har stämplat ”hemlig” på dokumentet i Riksarkivets krigsarkiv. De hemliga kartorna visar hur militären planerade att försvara Stockholm mot en invasion i början av 1900-talet. Vid en senare tidpunkt har någon strukit över hemligstämplingen och nu får vem som helst se de historiska dokumenten.

En etikett med ordet hemlig stämplat och överstruket.

Ett före detta hemligt dokument.

Kartor i arkiven visar massor av skyttevärn och skyttegravar där soldater skulle ta skydd och skjuta med gevär och kanoner mot fiender. En del skyttevärn hade tak av betong andra var öppna.

Ett öppet skyttevärn ger skydd för soldaterna samtidigt som de kan skjuta mot fienden.

En rad av korvar

De här anläggningarna såg ut som en rad med korvar på kartan och fick därför namnet korvlinjen. Den södra fronten av korvlinjen gick genom Tyresö och Huddinge, en bit söder om huvudstaden. Norr om stan gick den norra fronten genom Österåker, Täby, Upplands Väsby och Sollentuna. Vid de här fronterna skulle soldater ur armén och frivilliga samlas och stoppa armér som försökte invadera Stockholm landvägen.

Oro för en invasion

Början av 1900-talet var en orolig tid. Många länder i Europa byggde upp sina arméer. Idag vet vi att det ledde fram till det första världskriget och att Sverige inte drogs med. Men på den här tiden var många oroliga och ville att även Sverige skulle bygga upp sitt försvar. Några bildade därför föreningen Stockholms fasta försvar. Föreningen köpte in mark, samlade in pengar och betalade för att bygga forten i korvlinjen. Det var alltså en privat finansierad försvarsanläggning. Hela korvlinjen skänktes till staten.

Södra fronten i Huddinge

På kartan ser du ett stort område som är markerat med ljust röd nyans. Det färgade området visar var inkräktare skulle stoppas av skotten från kanoner och gevär. Den här delen av södra fronten gick genom nuvarande Skogås.

En karta

Södra fronten mellan sjöarna Magelungen och Drevviken. Linjen av korvar följer en linje där bebyggeslen i dagens Skogås gränsar mot naturen.

Tekniken gick framåt

Under världskriget användes många nya vapen för första gången. I början av kriget förekom fortfarande hästar men i slutet hade de ersatts av stridsvagnar. Andra nyheter var taggtråd, flyg och kulsprutor. Sättet att kriga på förändrades. Nya vapen kunde döda många fler än tidigare. Eftersom många länder hade infört värnplikt så blev antalet soldater större. Aldrig tidigare hade så många dött i ett krig.

Ett fornminne från första världskriget

Korvlinjen berättar om en tid när militära lösningar var populära, när det fanns en stor oro för invasion och om teknikens utveckling. Den förändrade krigföringen gjorde att korvlinjen snabbt blev omodern. Anläggningen var inte gjord för att skydda mot stridsvagnar och flygplan som kunde ta sig förbi försvarslinjen och släppa av soldater, eller släppa bomber. Därför övergav militären forten i slutet av första världskriget. Sedan dess har de växt igen och förfallit.

Nu har korvlinjen fyllt hundra år. Det finns planer på att utnämna linjen till fornminne i Huddinge. Det betyder att den ska bevaras som en del av kommunens historia.

Sundbyfortet. Foto: Elisabeth Boogh, Stockholms läns museum CC BY.

Fundera och samtala

  1. Om du jämför nutiden med den tid som texten berättar om, vilka likheter och skillnader ser du?
  2. Tycker du att korvlinjen är ett fornminne som är värt att bevara?

Quiz

Vad vet du om korvlinjen?

Starta quizet

Historiska kartor

Karta
1901 – 1906
En karta där järnvägen löper tvärs över bilden med en herrågrdspark på ena sidan och kyrkan på andra sidan. Huddinge station i mitten.
1844 – 1893
Gammal handritad karta.
Tyresö 1806
Gammal handritad karta.
Tyresö 1748
1785
Tyresö 1906 – 1906
Huddinge 1845 – 1893
Karta
Sigtuna 1954

Korvlinjen i Täby – Stockholms fasta försvar

Korvlinjen i Täby – Stockholms fasta försvar

På flera platser i Täby finns förfallna fort, bunkrar och skyttegravar från första världskrigets tid. De berättar om en orolig tid med snabb teknisk utveckling för ungefär hundra år sedan.
Tema: Aktivism Tema: I krigets skugga Tema: Industrialisering Täby
Visa tillhörande Lärarmaterial

Ett öppet skyttevärn ger skydd för soldaterna samtidigt som de kan skjuta mot fienden.

Hemliga dokument berättar

I Riksarkivets krigsarkiv finns kartor som visar hur militären planerade att försvara Stockholm mot en invasion i början av 1900-talet. Som du ser i bilden nedan var dokumenten hemliga. Senare har någon strukit över ordet hemlig och nu får vem som helst se de historiska dokumenten.

En etikett med ordet hemlig stämplat och överstruket.

Ett före detta hemligt dokument.

Kartor i arkiven visar massor av skyttevärn och skyttegravar där soldater skulle ta skydd och skjuta med gevär och kanoner mot fiender. En del skyttevärn hade tak av betong andra var öppna.

En rad av korvar

De här anläggningarna såg ut som en rad med korvar på kartan och fick därför namnet korvlinjen. Den norra fronten av korvlinjen gick en bit ifrån Stockholm, genom Täby, Österåker, Upplands Väsby och Sollentuna. Söder om stan gick den södra fronten genom Huddinge och Tyresö. Vid de här fronterna skulle soldater ur armén och frivilliga samlas och stoppa armér som försökte invadera Stockholm landvägen.

En karta med höjdkurvor som visar anläggningen på toppen av kullen.

Ritning över ett av Korvlinjens fort i Täby.

Oro för en invasion

Början av 1900-talet var en orolig tid. Många länder i Europa byggde upp sina arméer. Idag vet vi att det ledde fram till det första världskriget och att Sverige inte drogs med. Men på den här tiden var många oroliga och ville att även Sverige skulle bygga upp sitt försvar. Några bildade därför en förening som köpte in mark, samlade in pengar och betalade för att bygga forten i Norra fronten. Det var alltså en privat finansierad försvarsanläggning. Hela korvlinjen skänktes till staten.

Södra fronten i Täby

Sommaren 1902 satte ungefär hundra ingenjörssoldater igång att bygga befästning och skyddsrum mellan Hägernäsviken och Vallentunasjön, arbetet pågick i omgångar till 1916. I Hägernäs byggde de ett batteri, ett mindre område där många artillerikanoner kunde ställas upp. Uppgiften för batteriet var att hindra truppers framgång över Ullnasjön.

Markägaren Magnus Brahe gav militären tillåtelse att använda marken på Hägernäs Gård men ville ha en årlig avgift för “intrång”. Carl Robert Lamm på Näsby Slott var en annan stor markägare i Täby som bidrog till norra fronten. I Arninge finn Carl Robert Lamms fort som är uppkallat efter honom.

En karta med röda fort och markeringar av vilket område som kan beskjutas från norra fronten.

Kartan visar försvarsanläggningarna i Täby. Fienden som kom in i det färgade området kunde få en kula i sig från korvlinjen.

Tekniken gick framåt

Under världskriget användes många nya vapen för första gången. I början av kriget förekom fortfarande hästar men i slutet hade de ersatts av stridsvagnar. Andra nyheter var taggtråd, flyg och kulsprutor. Sättet att kriga på förändrades. Nya vapen kunde döda många fler än tidigare. Eftersom många länder hade infört värnplikt så blev antalet soldater större. Aldrig tidigare hade så många dött i ett krig.

Ett fornminne från första världskriget

Korvlinjen berättar om en tid när militära lösningar var populära, när det fanns en stor oro för invasion och om teknikens utveckling. Den förändrade krigföringen gjorde att korvlinjen snabbt blev omodern. Anläggningen var inte gjord för att skydda mot stridsvagnar och flygplan som kunde ta sig förbi försvarslinjen och släppa av soldater, eller släppa bomber. Därför övergav militären forten i slutet av första världskriget. Sedan dess har de växt igen och förfallit.

Nu har korvlinjen fyllt hundra år. Forten och skyttegravarna i Täby har utsetts till fornminne. Det betyder att Korvlinjen ska bevaras som en del av kommunens historia.

Fundera och samtala

  1. Om du jämför nutiden med den tid som texten berättar om, vilka likheter och skillnader ser du?
  2. Tycker du att korvlinjen är ett fornminne som är värt att bevara?

Quiz

Vad vet du om korvlinjen?

Starta quizet

Historiska kartor

Karta
1901 – 1906
En karta där järnvägen löper tvärs över bilden med en herrågrdspark på ena sidan och kyrkan på andra sidan. Huddinge station i mitten.
1844 – 1893
Gammal handritad karta.
Tyresö 1806
Gammal handritad karta.
Tyresö 1748
1785
Tyresö 1906 – 1906
Huddinge 1845 – 1893
Karta
Sigtuna 1954

Nu & då på Lillängens station

Nu & då på Lillängens station

Man känner lätt igen skylten och den lilla kuren på Lillängens station. De har sett ungefär likadana ut sedan stationen byggdes.
Tema: Industrialisering Nacka
Visa tillhörande Lärarmaterial
Laddar bildjämförelse…

Järnvägens konsekvenser

Järnvägen genom Nacka byggdes av industriägaren K A Wallenberg. Den viktigaste anledningen var att skapa ett samhälle i Saltsjöbaden dit man skulle kunna ta sig med tåg från Stockholm. Tåget var snabbare än ångbåtarna. Bussar och bilar var ovanliga ända fram till 1930-talet.

Längs järnvägen byggdes flera industrier. En annan följd av järnvägen var att nya samhällen med bostäder byggdes. En vanlig lägenhet i stan för en arbetare och hantverkare var oftast bara ett rum eller ett rum och kök. Lillängen kom till när sådana familjer började kunna låna pengar. Då köpte de en tomt och byggde sitt eget hus.

Eget hem i Lillängen

Lillängen började byggas 1937. Husen var ganska små med källare och en våning där det fick plats 2-3 rum och kök. Aldrig tidigare hade arbetare kunnat bo så rymligt.

Ett svartvitt foto av ett litet hus. En man och en kvinna står bland nyplanterade träd.

Valle och Vanja Johansson har planterat träd utanför sin nybyggda villa.

Stationskiosken

Enligt en tidningsartikel har den lilla kuren på stationen varit en kiosk tidigare men när insändaren till tidningen Vi skrevs var byggnaden förfallen. Textens författare tyckte att kiosken skulle passa på Skansen, bland andra historiska byggnader. Antagligen ett skämt, men fler verkar ha delat åsikten att huset i funkisstil skulle få finnas kvar för nu har den renoverats och är kvar på perrongen.

Genom en insändare i tidningen Vi får vi veta mer om hur stationskiosken har använts.

Stationsbilder

Svartvitt foto av en perrong med ett litet hus med rundade hörn. Ett tåg kommer in.
Nacka
Ett svartvitt foto av en stins i uniform som står under en klocka som vilar på en sirlig gjutjärnsarm ut från stationsbyggnaden.
Upplands-Bro 1955
Ett litet stationshus med veranda och en godsbyggnad med lastkaj. Vägen fram till stationen liknar mer en stig och grönskan är ymnig.
Huddinge
Upplands-Bro 1909
Svartvitt foto av ett ånglok med godsvagnar framför järnvägsstationen. Flera män i uniform står uppställda på båda sidor om tåget.
Norrtälje 1900
Svartvitt fotografi på Saltsjöbadens gamla stationshus med tinnar och torn.
Nacka 1903
En svartvit bild av det lilla stationshuset där ett rykande ånglok åker på rälsen bortom huset. Bilden är ett vykort och har en text skriven i nederkanten "Nynäs hafsbad. Järnvägsstationen."
Nynäshamn 1910

Järla från luften nu & då

Järla från luften nu & då

År 1938 fotograferade någon ett av Nackas industriområden från ett flygplan. Dra i reglaget på artikelns jämförelsebilder för att undersöka vad som har förändrats i området fram till idag.
Tema: Industrialisering Nacka
Visa tillhörande Lärarmaterial
Laddar bildjämförelse…

Från jordbruk till industri

På bilden ser du området Järla Sjö i Nacka. Idag finns här lägenheter, butiker och kontor men när fotot togs så var det här ett industriområde.

På flygfotot ser man också spår av det äldre jordbrukssamhället. Längst ner i högra hörnet finns Järla gård. Den stora ängen som du ser på bilden hörde till gårdens ägor. Där ligger idag en brandstation och en sporthall. Genom bilden går Saltsjöbanan och det var faktiskt järnvägen som satte fart på förändringarna i Järla.

Laddar bildjämförelse…

Sålde gården till järnvägsbolaget

Järla gård har haft många olika ägare, bland annat Gustav Vasa och Sten Sture den äldre. Den sista som odlade Järlas jordar var Johan Ulrik Helén. Markområden när Stockholm ökade i värde, så det blev mer lönsamt att sälja än att bruka jorden. Järnvägsbolaget köpte marken och hoppades kunna sälja industritomter. Om det kom fabriker hit så skulle de säkert använda järnvägen för att frakta varor. Det skulle betyda inkomster för bolaget som ägde Saltsjöbanan.

Svartivtt foto av hus och skorstenar på andra sidan av en äng.

Här ser du ängen från andra hållet. Fotografen har stått nedanför Järla skola och fotograferat Järla gård och fabrikerna år 1898.

Nya fabriker och skola

Järnvägsbolagets styrelse hade rätt. När Saltsjöbanan var färdig år 1902 började olika industrier etablera sig. I början av 1900-talet tillverkades bland annat läder, ångturbiner och ättika i Järla. Många av arbetarna bodde också i området. Det behövdes en ny skolbyggnad för att alla arbetarbarn skulle få plats i skolan. Längst till höger i fotot ser du Järla skolas ljusgula huvudbyggnad från år 1924.

Industrier blev bostäder

Under 1900-talets andra hälft förändrades industrin mycket. Många företag flyttade till andra områden och lokalerna stod tomma eller användes till annat. En del revs men många gjordes om när bostadsområdet Järla Sjö skapades. Området stod klart år 2002 och är idag en blandning av nya hus, ombyggda hundraåriga industrilokaler och en herrgård från 1600-talet.

Industrialismens snillen

Under industrialiseringen gjordes nya uppfinningar som gjorde svenska företag stora. Två av uppfinnarna möttes i Järla.

Den ene var Gustav De Lavall som tillverkade turbiner för att skapa el i Järla. Han är också känd för separatorn, uppfinningen som kunde skilja ut grädden från mjölken.

Den andre var Gustav Dalén som började som ingenjör hos De Lavall och senare startade sitt eget företag AGA, som tillverkade gasdrivna fyrar och byggde en stor fabrik på Lidingö.

Fyren behövs inte i lilla Järla sjö. Den står här som ett minne över Gustav Dahlén och hans uppfinning. Foto: Elisabeth Boogh Stockholms läns museum 2013 CC-BY.

Fundera och samtala

  1. Finns det hus eller andra spår från ett äldre jordbrukssamhälle nära där du bor?
  2. Vilka spår från dagens samhälle tror du kommer att finnas kvar om hundra år?

Quiz

Vad vet du om Järlas historia?

Starta quizet

Källor till Nackas historia

Ett svartvitt foto av en fabriksbyggnad på håll. Järnvägsspår och del av en vagn i förgrunden.
Nacka 1900
Svartvitt foto av en fabrikshall där män arbetar vid maskiner med drivremmar som går upp i taket.
Nacka 1920 – 1929
Foto taget ovanifrån som visar en sångare och en ackompanjatör vid piano samt två violinister omgivna av arbetare i en fabrik. På ett plakat står "Musikens vecka 2-9 mars 1947".
Nacka 1947
Nacka 1894
Svartvitt fotografi. 6 män i arbetskläder, uniform, står uppställda framför Saltsjöbadens gamla stationshus.
Nacka 1921
En annons med två bilder som föreställer byggnader och tvätt på tork utomhus. Texten lyder: Älta ångtvätt telefon Älta 19. Rekommenderas. Utför all slags tvätt och mangling väl, snabbt och billigt. Modern, ej skadlig tvättmetod. OBS.! Prima insjövatten, luft och soltork vid tvättningen! Hämtning och expediering dagligen. Vördsamt Älta ångtvätt.
Nacka 1950
Ett svartvitt flygfoto där en lång industribyggnad med hög skorsten dominerar bilden.
Nacka 1936