Content Source: lanskallan
Nu & då på Tallbacken
Publicerad: 20 mars 2025
Nu & då på Tallbacken
Höghuset på bilden är ungefär 70 år gammalt. På den äldre bilden ser du när det byggdes. Framför huset syns några av de många trähus som fanns på kullen tidigare.
Laddar bildjämförelse…
Arbetarna bodde på Tallbacken
Höghuset ligger tillsammans med andra hus på en höjd vid parkeringen till köpcentret i Sickla. Det som är Sickla köpkvarter idag var under hela 1900-talet ett fabriksområde och husen på Tallbacken var arbetarbostäder. Bilden är tagen 1957 och trähusen ska snart rivas.
Bostadsstandarden ökade under 1900-talet
Det var industriföretaget Atlas som byggde de röda trähusen till sina arbetare när de flyttade till Sickla i början av 1900-talet.
När husen byggdes var de modernare än många arbetarbostäder och statarlängor. De hade:
- Stora rum och kök
- Stora fönster
- Lägenheter med ett eller två rum (istället för bara kök)
- Kakelugnar
- Egen ingång till varje lägenhet
Trots detta så ville Atlas Copco, som företaget nu hette, ersätta trähusen med nya lägenhetshus. De nya lägenheterna hade många fördelar:
- Vattenledningar, så att de boende slapp bära vatten från en brunn.
- Centralvärme, så att man inte behövde in bära in ved och elda.
- Vattentoaletter istället för dass.
- Större lägenheter.
Karl trivdes på Tallbacken
Tallbacken år 1908. I bakgrunden syns en dansbana.
Trots standardhöjningen så var det många som sörjde när de gamla husen revs. Karl Matsson bodde på Tallbacken 12 från år 1920 tills huset revs. Så här berättar han i Atlas Copcos personaltidning:
Vi var som en enda stor familj, vi hjälpte varandra och vi roade oss tillsammans. (—)
Vi skrev verser om Tallbacken, vi spelade och sjöng. Och 1926 bildade vi en sångkör, som blev mäkta berömd och anlitad. (—)
Vi hade jordlotter vid Sickla strand, sammanlagt femtio stycken för de femtio familjer som bodde på Tallbacken. Där odlade vi grönsaker och potatis, och det täckte vårt behov. Det fanns en fin badplats också. Under sommaren badade vi varenda kväll, när vi kom från jobbet. Sicklasjön var denna tid rik på fisk och det betydde ett inte föraktligt tillskott i mathållningen. I början var det också mycket gott om kräftor. Det var kräftkalas i augusti månad, som aldrig skall glömmas.
Men det var svåra år också. I början av 20-talet gick de flesta arbetslösa längre eller kortare tid. Som väl var lämnade bolaget kredit på hyran. Det kunde hända att en del låg efter med hyran ett helt år. När sedan det åter blev arbete och hyran skulle betalas blev det inte många kronor över att leva på. 1932 blev det dåligt igen, men den gången var permitteringarna av ganska kort varaktighet och sedan dess har det ju varit goda tider.
Och med de goda tiderna följde en ökad byggnadsverksamhet.
Karl Matsson
Karl berättar hur platsen förändrades när Atlas Copco började bygga området Sickla strand 1947. Jordlotterna där Tallbackens hyresgäster odlade försvann. Korna från Sickla gård slutade beta på strandängen.
Även Tallbacken började förändras. Det blev allt fler och fler italienare, som flyttade in. De höll sig för sig själva och den gamla sammanhållningen, där hyresgästföreningen såsom kamratförening spelat så stor roll, försvann.
Karl Matsson
Den största förändringen kom när de gamla husen revs och de nya byggdes. Karl bodde i de nya husen när han intervjuades i tidningen i början av 1960-talet och verkade nostalgisk:
Och nu bor vi som sagt i hyreshus. Vi är dock ännu några stycken, som träffas och talar om gamla minnen. Som regel möts vi på eftermiddagarna under sommaren utanför tobaksaffären, när kvällstidningarna kommit. Det kan inte hjälpas, att vi då mest talar om det som varit.
Karl Matsson
Skorstenen står kvar, resten av det gamla trähuset är rivet.
Fundera och samtala
- Boendestandarden förändrades mycket under 1900-talet. Vilka andra förändringar berodde det på?
- Vad tror du att Erik Matsson tyckte om förändringarna på Tallbacken?
Källmaterial
Nedskjutna plan under kalla kriget
Publicerad: 19 mars 2025
Nedskjutna plan under kalla kriget
Flygplanet på bilden är av modellen Catalina och flyger över Hägernäs. Täbyborna såg det ofta, ända fram till 1952 då det sköts ner av Sovjetunionen.
Catalinaplanet över Hägernäs.
Vi är beskjutna!
Strax efter midnatt, den 16 juni år 1952 startade Catalinaplanet från Hägernäs. De sju personerna i planet skulle på ett spaningsuppdrag över Östersjön. Några timmar senare kom ett anrop från planet till ledningscentralen i Hägernäs: “Vi är beskjutna!”
Två MIG-plan från Sovjetunionen hade närmat sig. De dök snabbt mot det obeväpnade svenska planet och började skjuta. Ena motorn träffades, radion slutade fungera och piloten började blöda kraftigt i armen. Planet störtade mot vattnet, men andrepiloten lyckades ändå landa i närheten av ett tyskt fartyg på väg till Helsingfors.
Nästa ögonblick finns fångat på ett foto. Någon på det tyska fartyget har tagit bilden där svenskarna har räddat sig ner i en gummibåt, medan flygplanet sjunker i bakgrunden.
Fotot är taget från det Västtyska fartyget Münsterland.
Svenskarnas frågor och ilska
Den här händelsen väckte starka reaktioner i Sverige. Människor undrade förstås varför Sovjetiska plan skjutit ner ett svenskt. Länderna var ju inte i krig med varandra. Vad hade det svenska planet gjort? Uppretade svenskar demonstrerade och kastade sten mot den sovjetiska ambassaden i Stockholm.
Årtal i artikeln
1952: En DC-3:a och ett Catalinaplan från Sverige skjuts ner.
1956: Chrujtjov erkänner att Sovjet sköt ner DC-3:an.
1991: Ryssland erkänner officiellt att det var Sovjetiska plan som sköt ner de svenska.
2003: Båda planen hittas på havets botten efter tre års sökande av ett privat team.
2004: DC-3:an bärgas av svensk militär.
Två nedskjutna plan
Catalinaplanet var på spaning efter ett annat plan när det sköts ned. Tre dagar tidigare hade nämligen en DC-3:a från flygfältet i Barkarby försvunnit spårlöst över Östersjön. Det skulle visa sig att även detta plan hade skjutits ner av Sovjetunionen. Men det visste ingen år 1952. Fyra år senare erkände Sovjetunionens ledare Chrusjtjov för Sveriges statsminister Tage Erlander att Sovjet hade skjutit ner DC-3:an. Anhöriga till de dödade och allmänheten fick inte veta något. Allt hölls hemligt för att inte störa den känsliga relationen till Sovjetunionen.
Några frågor fick svar – men inte alla
Först trettionio år efter nedskjutningarna av de två planen erkände Ryssland officiellt att de var skyldiga. Sedan gick det tolv år till innan ett team av dykare hittade den försvunna DC-3:an på havets botten. Försvaret bestämde då att plocka upp flygplanet för att undersöka det närmare. De såg tydligt att planet hade skjutits ner av ett jaktflygplan. Men alla frågor blev inte besvarade.
Kropparna från fyra av passagerarna i DC-3:an hittades aldrig. Det är också oklart varför flygplanen angreps. En teori är att de spanade och kom för nära ett Sovjetiskt fartyg. Andra teorier handlar om att det fanns en amerikan med på planet och att en av svenskarna var rysk spion.
Fundera och samtala
- Ibland tar det lång tid att skriva historia. Kan du komma på någon fråga i nutiden som vi skulle kunna få svar på i framtiden?
- Vad tycker du att händelserna 1952 säger om hur Sveriges roll i det kalla kriget?
Historiska källor med anknytning till flyg
Personerna bakom parkerna
Nu & då i Hägernäs
Publicerad: 31 januari 2025
Nu & då i Hägernäs
Två vyer över Hägernäs visar hur platsen förändrats – från jordbruksbygd till en del av den växande stadens utsträckta arm.
Laddar bildjämförelse…
Flyget och gården
På den svartvita bilden från 1940 ser vi bryggor och hangarer på udden. Här höll Roslagens flygflottilj till med sina militärflygplan. Roslagsbanans spår gör en sväng längs viken. Där vid svängen ligger Hägernäs gård.
Varför heter det Hägernäs?
Den moderna förorten som byggdes runt järnvägsstationen på 1960 fick sitt namn från gården. Gårdens namn kommer säkert från de stora fåglar – hägrarna – som höll till i viken och på udden (näset).
Jordbruket och militären flyttade
En del av gårdens mark såldes till militären men Patron Gustafsson fortsatte med jordbruk fram till. 1974 då han sålde sina sista djur. Samma år lämnade militären Hägernäs. Fem år senare brann gården upp och kommunen byggde en kriminalvårdsanstalt på samma plats.
Nya hus i stadens utkant
På 2000-talet har behovet av bostäder fortsatt öka och nu ser vi en helt nybyggd stadsdel på udden. Men på andra sidan viken är det fortfarande åkrar och skogar. Här slutar den sammanhängande staden. Är det tillfälligt eller för alltid? Vad ser vi om sextio år när vi tittar ner från samma synvinkel?
Flygfoton
Flyget i Hägernäs
Lärarmaterial
Transportrevolutionen i Stockholms län
Hur påverkades de som bodde i och runt Stockholm av de nya transportmöjligheterna under industrialiseringen? Låt eleverna läsa och jämföra olika texter.
Artiklar om transporternas lokalhistoria
Ett urval av artiklar som hör till detta lärarmaterial är “Trafik på Mälaröarna”, “En tur till stan”, “Ångbåtsbryggan i Sigtuna” och “När tåget kom till Märsta”. Länkar till respektive artikel finns längre ned på sidan.
I artiklarna går det att läsa om hur transporterna förändrades under industrialiseringen på olika platser i Stockholms län. De ger tillsammans en bild av hur, först ångbåtarna, senare järnvägarna och därefter vägtrafiken banar väg för industrialiseringen i länet och skapar de geografiska strukturer som påverkat stor-Stockholms utbredning.
Uppgifter
- Rita en tidslinje som visar ångbåtarna, järnvägarna och vägtrafikens storhetstider. Det går att göra enbart med hjälp av artiklarna men du kan också uppmuntra eller tillåta eleverna att söka kunskap på Wikipedia eller andra uppslagsverk.
- Välj ut historiska primärkällor från artiklarna som ni tycker berättar om hur trafikens utveckling.
Arbetssätt
Par: Låt eleverna jobba två och två med var sin text eller flera texter var. Inom paret berättar de för varandra vad de läst och sammanställer samt redovisar resultatet gemensamt. Redovisningen kan ske tillsammans med ett annat par. Om paren har läst olika texter kan de slå samman sina resultat och redovisa dem som en en kvartett.
Enskilt: Låt eleverna arbeta enskilt med två eller fler texter utifrån deras förmåga. De som vill har möjlighet att lyssna på texten ifall lurar finns tillgängliga. Elever som klarar att läsa alla texter kan bredda sina svar genom att läsa artiklar ur den understa sektionen på den här sidan “Fler artiklar som kan användas”.
Grupp: Låt eleverna arbeta i grupper om 3-8 personer där de läser var sin text eller två texter var. Var och en hittar uppgifter i sin text som kan användas till uppgiften. Gruppen sammanställer resultatet och redovisar det tillsammans.
Redovisning av resultatet
Varför inte låta eleverna välja mellan att redovisa skriftligt eller muntligt? Då kan alla ta del av någras arbete men utan att behöva höra alla i hela klassen. Eller lotta ut fyra biljetter till mutlig redovisning, eller så många som blir en lagom doserad elevledd föreläsning.
Dela tidslinjen med Länskällan
Har dina elever gjort en tidslinje?
Fotografera av den och skicka bilden till lanskallan.kultur@regionstockholm.se.
Berätta gärna vem som har gjort den, vilken skolan är och om vi tillåtelse att publicera den som ett exempel på den här sidan.
Lärarmaterial
Järnvägsnätet i Stockholms län
Låt eleverna studera och jämföra flera olika texter om hur järnvägsnätet växte fram under industrialiseringen. Vilka behov låg bakom och vad blev konsekvenserna?rn
Artiklar om järnvägar
På Länskällan finns flera artiklar om de lokala förutsättningarna för transporter. Längst ner på sidan hittar du relaterade artiklar om Nynäshamn, Roslagsbanan, Saltsjöbanan i Nacka och Västeråsbanan som alla var privata järnvägar, men också om Märsta som växte fram vid norra stambanan.
Frågor till artiklarna
- Vilka behov gjorde att järnvägarna byggdes?
- Vad avgjorde var järnvägarna byggdes?
- Hur finansierades de olika järnvägarna?
- Vilka skillnader och likheter mellan olika järnvägar får vi veta något om.
- Vilka följder fick järnvägarna för samhällsutvecklingen?
- Vad har hänt med järnvägarna efter industrialiseringen? Har de fortsatt att utvecklas eller förlorat sin funktion?
- På vilket sätt har transporternas utveckling under industrialiseringen påverkat dagens samhälle?
Alla svaren på frågorna ovan finns inte artiklarna, så för att kunna besvara alla frågorna behöver eleverna samarbeta med andra eller läsa fler texter.
Arbetssätt
Arbeta i par
Låt eleverna jobba två och två med var sin text eller flera texter var. Inom paret berättar de för varandra vad de läst och sammanställer samt redovisar resultatet gemensamt. Redovisningen kan ske tillsammans med ett annat par. Om paren har läst olika texter kan de slå samman sina resultat och redovisa dem som en en kvartett.
Arbeta enskilt
Låt eleverna arbeta enskilt med två eller fler texter utifrån deras förmåga. Tänk på att svaga läsare har möjlighet att lyssna på texten. Elever som klarar att läsa alla texter kan bredda sina svar ytterligare genom ett större material, till exempel dessa artiklar:
Huddinges första stora industrier
När järnvägen kom till Upplands-Bro
Kompletterande information om järnvägarnas historia, ägandeförhållande, spårbredd, elektrifiering med mera kan också sökas på Wikipedia eller andra uppslagsverk.
Arbeta i grupp
Låt eleverna arbeta i grupper om 3-8 personer där de läser var sin text eller två texter var. Om de är fler än sex får de, utöver texterna nedan även använda texterna ovan. Var och en förbereder de svar på frågorna som hen hittar i sin text. Gruppen sammanställer resultatet och redovisar det tillsammans.
Redovisning av resultatet
Svaren på frågorna kan redovisas muntligt eller skriftligt genom att eleverna visar upp historiska källor som kan stödja deras svar (bilder, citat och dokument ut texterna). Om det inte finns förstahandskällor så får eleverna hänvisa till själva texterna eller andra andrahandskällor. Det blir ett tillfälle att tillämpa kunskaper om förstahands- och andrahandskällor.
Varför inte låta eleverna välja mellan att redovisa skriftligt eller muntligt? Då kan alla ta del av någras arbete men utan att behöva höra alla i hela klassen. Eller lotta ut fyra biljetter till muntlig redovisning, eller så många som blir en lagom doserad elevledd föreläsning.
Beställ en affisch
Vill du ha en affisch till ditt klassrum som visar järnvägarna och industrialiseringen i Stockholms län?
Skicka ditt namn och postadress till: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Vi skickar så långt lagret räcker.
Flyget i Hägernäs
Publicerad: 17 januari 2025
Flyget i Hägernäs
Under första världskriget blev flygplan en viktig del av krigföringen. Även den svenska militären ville använda flyg och byggde en flygstation i Hägernäs.
Albin Ahrenberg 1936.
Marinens flygstation blev F2
Flygstationen startade år 1919. I början användes den som flygskola under vintrarna. Anläggningen bestod av några tillfälliga skjul, tälthangarer för flygplanen. På bilden nedan från 1922 ser du att militärerna har plogat upp en landningsbana på isen. Fartyget Freja var deras bostad under tiden de höll på med flygningarna.
År 1926 bildades flygvapnet genom en sammanslagning av arméns flygtrupper och marinens flygväsende. Det var vid denna tid som byggandet av Hägernäs flygstation satte igång på riktigt. Militärens nya avdelning i Täby kallades “den andra flygkåren”, förkortat: F2. Riksdagen beslutade att F2 skulle ha en uppsättning av bombare, spanare, torped samt jaktkompani. Det blev inte riktigt så och det det tog lång tid innan planerna på nya flygplan och byggnader kunde bli verklighet.
Fartyget Freja, en plogad landningsbana på isen och tälthangarer vid stranden år 1922.
Albin Ahrenberg
En av de som arbetade på flygbasen var Albin Ahrenberg. Han kom dit 1919 som styrman men arbetade också som ”mässkalle”. Det innebar att han lagade mat i köket ombord på skeppet Freja. Vid ett tillfälle behövde han hämta något på en restaurang i Djursholm. Snabbaste sättet var att ta ett flygplan. Albin fick göra tre försök innan han lyckades landa. Till slut fick han ner “kärran” som han kallade den.
Albin Ahrenberg blev senare flyglärare. Han hade då ungefär 19 timmars erfarenhet av att köra flygplan. Flygplan var fortfarande något ganska nytt och det fanns inte lika många regler om säkerheten.
Albin var en av de första som testade att hoppa fallskärm och han gjorde expeditioner till Grönland och ett försök att flyga över Atlanten. Albin Ahrenberg startade också ett företag som fotograferade stora delar av Sverige från flygplan. Några av de 84 000 bilderna kan du se här på Länskällan eftersom bildsamlingen köptes och delades mellan Sveriges Länsmuseer.
Förändringar i flyget
Flygbasen i Hägernäs var en gång unik i Sverige. Den startade i liten skala men växte till ett stort militärt område. Under åren 1939–1945 var F2 Täbys största arbetsplats med omkring 500 anställda. Då räknas inte de värnpliktiga som gjorde lumpen här. Några år senare slutade marinen att använda flygplan för att spana. Det berodde på en uppfinning som gjorde att man kunde upptäcka fienden snabbt på långt håll: radarn. Dessutom så utvecklades flyget med snabbare jetplan som behövde större landningsbanor.
Så här såg de små flygplan ut som marinen använde för spaning år 1922.
Spåren av F2
De sista militära flygplanen försvann från Hägernäs år 1958. F2 fanns kvar som radarskola till 1974. Idag har nya kontors- och bostadshus byggts i Hägernäs. Den militära historien lever kvar i vägnamn som Sjöflygsvägen och Propellervägen. Du kan också se hur Täby sjöflygklubb startar och landar här med sjöflygplan.
F2 år 1936 med permanenta hangarer andra byggnader. Hur många flygplan kan du räkna till?
Fundera och samtala
- På vilket sätt har teknikens utveckling påverkat Hägernäs?
- Tycker du att det är en positiv eller negativ utveckling?
Arkivmaterial om flyg
Mina Strid – ett kvinnoliv i Nynäshamn
Publicerad: 17 januari 2025
Mina Strid – ett kvinnoliv i Nynäshamn
På fotot ser vi en kvinna som mjölkar en ko. Bilden är tagen omkring år 1900 vid en havsvik som idag är en asfalterad del av Gotlandsterminalen. Journalisten Helene Skogrund har spårat kvinnan som heter Mina Strid i arkiven.
Huset på bilden är Skogshyddan. Det byggdes innan staden Nynäshamn och står fortfarande kvar.
En bild från Nynäshamns barndom
Bilden med den mjölkande pigan Wilhelmina “Mina” Strid finns i Nynäshamns bildarkiv och är med all sannolikhet från år 1899 eller 1900 – alltså mitt i den händelserika period runt förra sekelskiftet då samhället Nynäshamn började växa fram. Att mjölkerskan på bilden hette Mina Strid har bildarkivet haft uppgift om länge. Det finns också flera andra bilder på henne i arkivet. Men vem var hon?
Mina Strid och Maria Dorotea Carolina Wallis med Skogshyddans ko.
Kyrkböckerna berättar
I kyrkböckerna från det gamla Nynäshamn, som då tillhörde Ösmo församling, står Mina noterad med sitt dopnamn Anna Wilhelmina Karlsson. Hon föddes på skärgårdshemmanet Rassa år 1866, samma år som ståndsriksdagen avskaffades och ersattes med tvåkammarriksdag. Men det brydde sig nog hennes föräldrar inte så mycket om. De var skärgårdstorpare och hade ändå inte rösträtt.
Familjen skulle inte få det lätt, visade det sig. Fadern dog endast 38 år gammal i “njursjuka” år 1874 när Mina bara var åtta år. Mamma Anna Kristina bodde kvar i Rassa med barnen i tio år till.
Under den tiden hann den äldsta dottern i familjen – Minas storasyster Fredrika – få en son utan att vara gift. Men pappan var känd, drängen Gustaf Anders Andersson i Uppeby. De två gifte sig. Han blev senare arrendator på gården Slätta inte långt därifrån. Storasystern och svågerns i Slätta skulle sedan spela en stor roll i Wilhelminas liv.
Gården Slätta, på 1950-talet innan den revs.
Livet som piga
När mor Anna i Rassa dog år 1884 flyttade 18-åriga Mina och hennes två bröder Karl Gustaf (16 år) och Johan Alfred (11 år) hem till Fredrika. De står noterade som “piga”, “dräng” och “tjänstegosse”.
Fyra år senare var det dags för Mina att ta tjänst någon annanstans. 22 år gammal, år 1888, flyttade hon och tjänstgjorde som piga i Nyble hos komminister Viktor Appelbom. Där blev hon dock inte kvar så länge. År 1889 kom hon tillbaka till Slätta – gravid. Precis som sin syster födde hon barnet utan att vara gift, en liten flicka som döptes till Anna Eugenia. Mina skulle så småningom ge alla sina döttrar andranamnet “Anna” efter sin egen mor i Rassa.
Få barn utan att vara gift – skamfyllt men inte förbjudet
Fram till 1864 var utomäktenskapligt sex straffbart i Sverige. Kvinnorna fick leva med konsekvenserna när de blev med barn, men både de och männen drogs också inför rätta och dömdes till böter – om de var ogifta. Var de gifta på varsitt håll kunde straffet bli allvarligare. Brottslingarna fick också ett kyrkligt straff som ofta innebar att de skulle bekänna sina synder inför församlingen, på pliktpallen i kyrkan.
Jakten på barnafadern var ofta tuff. Under 1600- och 1700-talet måste jordemödrar, barnmorskor och andra kvinnor som hjälpte till under födseln pressa den ogifta kvinnan att erkänna vem fadern var under förlossningen.
Men det här hade förändrats när Mina födde barn under slutet av 1800-talet. Visst var det fortfarande skamfyllt, men det var inte straffbart. Och hon var långt ifrån ensam om sin situation.
År 1889 var Mina alltså 23 år och ogift mor. Hon bodde kvar på Slätta under några år och hade sin dotter Eugenia hos sig. År 1893 fick hon ytterligare en dotter utom äktenskapet – Anna Linnéa – och några år senare, 1897, sonen Nils Gustaf. Men han gick samma öde till mötes som många andra småbarn på den här tiden, och dog två år gammal – av en förkylning.
Mina med sina döttrar omkring 1915.
Ett av Nynäshamns första hus
Samma år som lille sonen dog 1899, fick 33 åriga Mina tjänst som piga hos skogsförvaltaren på Nynäs gods; Simon Plazikowski. Nu är vi alltså tillbaka till bilden med kon.
Plazikowski bodde med sin familj i det gula huset Skogshyddan, som han hade låtit bygga 1889. Det ligger kvar på sin plats mitt emot färjeterminalen. Skogsförvaltarens fru hette Maria Dorotea Carolina Wallis och det är hon som står bredvid kon och Mina på bilden.
År 1900 fick Wilhelmina ytterligare en utomäktenskaplig dotter; Ruth Anna Maria. Inte vid något tillfälle står några pappor till Minas barn nämnda i kyrkböckerna.
Fotografiet med kon måste alltså vara från år 1899 eller 1900 när Mina var piga på Skogshyddan. Var det sommaren 1899 satt hon kanske där och tänkte på sin lilla tvååring Nils Gustaf som hade dött i februari. Är bilden tagen sommaren 1900 var Mina gravid. Den 28 september 1900 födde hon sin lilla Ruth. Men efter den korta tiden hos Plazikowski skulle Minas liv förändras. Kärleken verkar ha flyttat in.
Mina gifte sig med drängen
Mina var tillbaka på Slätta, och den 2 november 1900 kom den 25-årige Anders Fritiof Johansson (född i Jönköpings län) för att arbeta som dräng. Den 28 december 1900 gifte de sig, 34-åriga Mina och den nya drängen. Hennes yngsta dotter Ruth var då bara tre månader gammal.
Här får vi också förklaringen till efternamnet Strid. Fritiof är noterad som “före detta gardist” och har soldatnamnet “Strid”.
Kanske behövde de varandra lika mycket. Hon med sina oäkta barn och han med en annan hemlighet. I mantalsboken för Svea livgarde står noterat vid Fritiofs namn: “Å straffanstalt”. Fritiof kanske behövde en omstart på en annan plats.
Tillbaka i Nynäshamn
År 1901 verkar Mina och maken ha bosatt sig i det snabbt framväxande samhället Nynäshamn. Nu var järnvägen invigd och 1902 startade den reguljära färjetrafiken mellan Visby och Nynäshamn. Fler och fler hus började att byggas. Fritiof var en av dem som gjorde grovarbetet. Han är under tiden i Nynäshamn noterad som “arbetare”. År 1940 – vid 65 års ålder – står han noterad som “stenarbetare”.
Alla barnen fick dock inte följa med vid flytten från Slätta. Minas döttrar Eugenia och Linnéa blev kvar som fosterbarn hos storasyster Fredrika. I april 1901 dog minstingen Ruth, och så småningom fick Mina och Fritiof två gemensamma barn. År 1903 sonen Karl Oskar Fritiof och 1905 dottern Greta Kristina. I bildarkivet finns flera foton från när Mina fyller 60 år 1926. På den ena står familjen utanför ett hus med Mina och de tre döttrarna längst upp. Kanske är det samma hus som familjen bodde i år 1940, som kallas “Stadsäga 692” och som då hade adressen Järnvägsgatan 3? Huset låg i området kring järnvägsbron vid Svandammsparken.
Mina på sin 60-årsdag 1926.
Mina med sin stora familj på 60-årsdagen 1926.
Granne med stadens fotografsystrar
I samma område bodde också sonen Karl Oskar Fritiof med sin familj på Gökvägen 2, på samma adress som fotoateljén Atelier Ekegren. Kanske är det därför Mina ser så glad ut på bilderna? Hon fotograferades ju av några hon kände, grannarna och systrarna Helga och Ida Andersson på Ateljé Ekegren.
Wilhelmina dog den 8 april 1947. Döttrarna Eugenia och Linnéa flyttade båda till Västerhaninge. Sonen Karl Oskar Fritiof bodde kvar i Nynäshamn och år 1950 bodde han kvar på Gökvägen. Idag finns gatan inte kvar.
På kartan från början av 1900-talet ser du både Nynäshamn och de andra platserna som Mina Strid bodde på.
Om artikeln
Texten i artikeln är från Nynäshamns Posten och den har publiceras med tidningens tillstånd. Texten är skriven av Helene Skoglund som har gjort efterforskningarna om Mina Strid.
Fundera och samtala
- Ett liv innehåller både glädje och sorg. Vilka tror du var Mina Strids största sorger och glädjeämnen?
- Vad i Minas liv är typiskt för sin tid?
- Finns det några av Minas levnadsvillkor som är desamma som för dig?
- Mina Strids liv var både vanligt och ovanligt. På vilket sätt?
Levnadsvillkor på landet
