Det glada 20-talet i Täby

Publicerad: 9 december 2024

Det glada 20-talet i Täby

Ibland kallas 1920-talet för ”det glada 20-talet” eftersom första världskriget tog slut och att nöjen som bio och dans blev vanligare. I Täby kunde du förena nytta med nöje, bo på pensionat och förbättra din hälsa med radioaktivt vatten.

Tema: Om du hade levt förr Täby

Visa tillhörande Lärarmaterial

En del av Hemberga brunnsanläggning.

Reklam för (o)hälsosamt vatten

Den här annonsen fanns med i en folder som berättade om Hemberga hälsobrunn, ett spa i Täby kyrkby. Hemberga lockade i slutet av 1920-talet gäster till Täby med sitt mycket radioaktiva vatten. Gästerna kom med Roslagsbanans tåg, steg av på hållplatsen Byle och sov över på pensionatet. Där kunde de vandra i parken, lyssna på musik och föredrag och äta på restaurangen och dansa. Men det viktigaste var förstås att dricka och bada i det nyttiga källvattnet. Spa-anläggningen riktade sig främst till personer med ledgångsreumatism eller högt blodtryck men alla var välkomna att njuta på Hemberga.

Den radioaktiva drycken kunde beställas på restaurang, danslokal eller beställas hem via telefon.

Stort intresse för radioaktivitet

Hälsobrunnar var inget nytt nöje. Människor har sedan långt tillbaka rest till platser där de hoppats att vattnet ska ge dem god hälsa. I början av 1900-talet upptäckte forskaren Marie Curie den radioaktiva strålningen hos vissa ämnen. Hon fick nobelpriset för sin upptäckt. Nu kunde man mäta radioaktivitet i vatten. De mineralvattenkällor som också hade radioaktivitet i sitt vatten blev snabbt populära. Radioaktiva ämnen användes i medicin och hudkrämer.

Symbolen för radioaktivitet på en trekantig varningsskylt. — Idag förknippar vi inte radioaktivitet med hälsa.

Men på 1930-talet började kunskapen spridas om att radioaktiv strålning främst är mycket farligt. Annonsen visar att Hemberga år 1927 kunde få folk att dricka radioaktivt vatten, eller ”Afternoon Drink” som de kallar det. Kanske var det inte så konstigt att Hemberga hälsobrunn fick stänga ganska snart. Men även efter nedläggningen så användes huset på bilden som mineralvattenfabrik.

färgfoto av en flaska med neutral bakgrund.

Flaska från Nordiska museets samlingar.

UPPDATERAD: 25 april 2026

Fundera och samtala

Känner du till andra produkter som förbjudits på grund av hälsorisker?
Vilka likheter och skillnader ser du mellan hälsoindustrin på 1920-talet jämfört med 2020-talet?
Vad tänker du på när du ser symbolen för radioaktivitet?

Quiz

Vad vet du om Hemberga hälsobrunn?

Starta quizet

Täby 1926

Täby 1927

Sigtuna

En färgbild av ett pyramidformat juicepaket prytt av apelsiner och texten vic-jos.

Huddinge

En man i skärmmössa och snickarbyxor står lutat mot en lastbil. På lastbilens flag är ett trettiotal stora mjölkkannor fastspända med remmar. Under bilden står: MYCKET SÄLLSYND, Scania Frambygge årsmodell 1935. John Rask utanför Mjölkcentralen, Torsgatan. År 1935.

Ekerö 1935

Svartvitt foto av fyra män som arbetar med flaskor vid ett löpande band.

Huddinge 1951

Nu & då i Täby kyrkby

Publicerad: 9 december 2024

Nu & då i Täby kyrkby

Det är lätt att känna igen Täby kyrkby på fotot från 1965. I alla fall om du har varit där. Men som du ser på fotografierna i artikeln har en hel del förändrats också.

Täby

Visa tillhörande Lärarmaterial

Livet på landet

I början av 1900-talet såldes stora tomter runt stationen, som då bara hette Täby. Många som bodde här arbetade vid järnvägen. Reklam från den tiden berättar hur lantligt Täby är och att det ändå går så mycket som två tåg till Stockholm varje dag. Täby skulle inte bli en villastad som Djursholm eller Bromma, mer som en skogskoloni.

På det svartvita fotografiet nedan ser vi tydligt de små husen på de stora tomterna. Jämför med fotografiet från 2024 så ser du att en del är rivna, medan andra har delat av sina tomter och sålt till en eller två nya villor.

Täbys första höghus

På 1940-talet planerades en förort här med centrum och bostäder för 6 000 personer. Första steget var att bygga åttavåningshuset i mitten på bilden. Det sticker fortfarande ut mot resten av bebyggelsen som är lägre.

Centrumet blev försenat

Men bygget av en centrum vid Täby station blev inte klart förrän på 1970-talet. Planerna hindrades av att vattnet från Gullsjön inte räckte för att ge alla i orten friskt vatten. En ledning från Järfälla löste så småningom problemet.

Ett svartvitt foto med en villa i förgrunden och ett höghus längre bort.

Foto från 1972. Nya förändringar är på gång i Täby.

Stationen blev Täby kyrkby

När Täby fick ett nytt centrum vid stationen Tibble år 1968 så blev många tågpassagerare förvirrade, så Täbys gamla centrum fick byta namn till Täby kyrkby.

Svartvitt vykort med stationshuset i trä, spår, människor på perrongen.

Ett vykort från år 1900 visar ett ännu mer lantligt Täby med ett äldre stationshus.

UPPDATERAD: 24 juni 2026

Täby 1965

Ett svartvitt foto av en stins i uniform som står under en klocka som vilar på en sirlig gjutjärnsarm ut från stationsbyggnaden.

Upplands-Bro 1955

Ett litet stationshus med veranda och en godsbyggnad med lastkaj. Vägen fram till stationen liknar mer en stig och grönskan är ymnig.

Huddinge

Svartvitt foto av ett ånglok med godsvagnar framför järnvägsstationen. Flera män i uniform står uppställda på båda sidor om tåget.

Norrtälje 1900

Svartvitt foto av stationshuset i putsat tegel till höger om vägen och en liten stuga med grästak till vänster.

Huddinge 1923

Sigtuna 1931

Svartvitt foto som visar järnvägen med stationshus och en handfull andra byggnader nära spåret. Resten är åker och äng.

Sigtuna 1916

Svartvitt fotografi på Saltsjöbadens gamla stationshus med tinnar och torn.

Nacka 1903

Nu & då vid Viggbyholms station

Publicerad: 9 december 2024

Nu & då vid Viggbyholms station

De två flygfotona i artikeln visar Viggbyholms järnvägsstation år 1936 och samma vy idag som den ser ut i Google Earth. Här ser vi några av ortens första hus.

Täby

Visa tillhörande Lärarmaterial

Viggbyholms tågstation

Stationen i Viggbyholm var först bara en hållplats för gods men öppnade för persontrafik år 1903. Marken tillhörde Viggbyholms gård och nu började markägarna bli intresserade av att sälja tomter istället för att odla på marken. Området på bilden kallades Viggbyholms Norra Villastad. Söder om stationen låg Viggbyholms trädgårdsstad. Men Viggbyholms förvandling från landsbygd till förort gick långsamt.

De första husen

Mitt i bilden från 1936 syns ett ljust fält. Strax under det ligger ett av Viggbyholms äldsta hus. Det är Jaktvillan Katrineberg. Den flyttades hit år 1909 från Kräftriket vid Brunnsviken, där det byggdes första gången år 1838.

Det öppna gärdet på bilden är idag fyllt med radhusen som du ser på bilden från Google Earth.

Det är långt mellan husen som står placerade mitt på rejält stora skogiga tomter. Det var förbjudet att hugga ner fler träd än vad som behövdes för att göra plats för huset. Idag ryms det ofta tre villor på en så stor tomt.

Huset till höger i bilden är Karlsholm, det första huset som byggdes i Norra Viggbyholm. De flesta hus var inte alls så stora och pampiga.

Ett svartvitt foto av en kvinna med spark och hund på ett snöigt fält. I fonden ligger två stora hus.

Utsikt från jaktvillan Katrineberg 1922. Ledningarna i luften visar att husen hade el. Vatten, avlopp och sopor togs om hand om av villaägarna själva.

Mest sommarstugor i Viggbyholm

Viggbyholm växte men det dröjde ganska länge innan det började likna en den förort som det är idag. Reklamen för att köpa en tomt i Täby betonade alltid att det var till landet man skulle flytta. De flesta som nappade på erbjudandet byggde enkla sommarstugor här. År 1919 fanns det hus på 69 av tomterna i Viggbyholm men det vara bara 21 av husen som hade någon permanent skriven på adressen.

Sommarstugor som den här var vanliga i Viggbyholm. Idag är de ersatta med större villor för permanent boende.

Dåliga vägar

Vägarna mellan husen i Viggbyholm var länge som breda stigar, ofta fyllda av lera. De boende la ut plankor i kanterna att gå på för att inte sjunka ner och förstöra skorna. Vägarna var villaägarnas ansvar men många Viggbyholmare bodde bara här på sommaren. De ville inte lägga pengar på bättre vägar. De hade ju skaffat sommarstuga för att komma bort från stenstaden!

UPPDATERAD: 24 juni 2026

Fundera och samtala

Vad tycker du behöver finnas för att ett ställe på landet för att du ska kalla det för förort?
Tror du att Viggbyholms hade sett annorlunda ut ifall det inte hade byggts en station där i början av 1900-talet?

Quiz

Vad vet du om Viggbyholm?

Starta quizet

Ett svartvitt flygfoto. Till höger syns järnvägsspår och i resten av bilden utspridda villor.

Täby 1936

Svartvitt flygfoto med järnväg som går genom ett öppet landskap med enstaka villor.

Täby 1936

Täby 1972

Ett svartvitt vykort med den ljusa skolbyggnaden i sten och två våningar på en höjd.

Täby 1929

Barnen uppställda framför skolhuset med läraren i hatt i centrum.

Täby

Ett svartvitt foto av en lärarinna i hatt med sina skolbarn framför den lilla skolbyggnaden.

Täby 1905

Ett svartvitt foto av en träskola där några pojkar gräver på skolgården och en kvinna står i en ring tillsammans med en grupp flickor som tittar mot kameran.

Täby 1908

Utsikt från en balkong. Vyn domineras av en stor parkeringsplats och på balkongen växer blommor i en låda.

Täby 1967 – 1975

Skyddad: Ungdomar på fabrik

Publicerad: 9 december 2024

Roslagsbanan

Publicerad: 9 december 2024

Roslagsbanan

Om du någon gång har klivit på tåget vid Östra station så har du antagligen hoppat av i Täby, Vallentuna, Djursholm eller Åkersberga. Men visste du att förr hade du kunnat komma mycket längre med Roslagsbanan?

Tema: Industrialisering Norrtälje Täby Vallentuna

Visa tillhörande Lärarmaterial

Ett svartvitt foto med tågvagnar i stadsmiljö.

Fotografen som tog den här bilden stod 1924 på Birger Jarlsgatan. Roslagsbanan slutar vid en stolpe och Humlegården ligger till höger.

Ett stort nät av järnvägar

Idag åker pendlare mellan Stockholm och förorterna med Roslagsbanan men kartan från visar hur stor järnvägen var år 1936. Stockholm-Roslagens järnvägsnät, som det hette sträckte sig från Stockholm till Norrtälje, Uppsala, Hallstavik och ändå upp till gruvan i Dannemora och Lövstabruk. Det var inte pendlare som var orsaken till att de flesta banorna byggdes. Järnvägarna byggdes oftast för att frakta varor under industrialiseringen.

Roslagsbanornas olika linjer skilde sig från de statliga järnvägarna genom att de hade ett smalare avstånd mellan skenorna men också genom att det var privatpersoner som ägde och lät bygga banan.

En karta som visar Roslagsbanans järnvägsnät i rött och hur det sträcker sig genom hela Roslagen.

Roslagsbanans järnvägsnät 1936.

Årtal

1885: Järnvägen Stockholm-Rimbo öppnar.

1890: Djursholmsbanan öppnar.

1901: Kustbanan Näsby-Åkersberga öppnar.

1911: Långsängslinjen Stocksund-Långängstorp öppnar.

1960: Östra station blir slutstation istället för Engelbrektsplan.

1971: SL tar över Roslagsbanan. De planerade att lägga ner den när Täby fick tunnelbana.

1980: Folkomröstningar om Roslagsbanan i Täby och Vallentuna.

1981: Tågen till Rimbo slutar gå och Kårsta blir sista stationen på linjen.

Ekonomiska förändringar

I slutet av 1800-talet blev jordbruket mer effektivt. På många håll fanns ett överskott av produkter som kunde säljas. Samtidigt uppstod fabriker och verkstäder, främst i Stockholm. De efterfrågade varor av olika slag. På så sätt blev det lönsamt att investera i en järnväg. Järnvägarna i Roslagen knöt ihop gruvor, fabriker, städer och hamnar.

För de godsägare som fick en järnvägsstation på sin mark uppstod ett helt nytt sätt att tjäna pengar på. Det var att stycka sin mark till tomter och sälja. Stockholmare och andra som inte hittade en bostad eller ville bo i staden byggde hus runt stationerna och tog tåget till stan. På det sättet uppstod nya orter. Från början växte orterna långsamt till små samhällen. Men efter 1950 växte de till förorter som blev en del av storstaden.

Slutstationen i Stockholm

Före 1960 kunde du också åka längre med Roslagsbanan åt andra hållet. Passagerartågen till Stockholm fortsatte nämligen vidare mot stan efter Östra station och stannade på Engelsbrektsplan, nära Stureplan.

Roslagsbanan blev kortare men överlevde

På 1960-talet blev bilarna, bussarna och motorvägarna fler. SJ, som då ägde roslagsnätet börjad lägga ner linjer och spåren togs bort. Det var nära att även de delar som finns idag försvann. År 1980 var det folkomröstningar om Roslagsbanan i Täby och Vallentuna. En majoritet röstade för att behålla och rusta upp järnvägen.

Idag finns planer på att bygga ut Roslagsbanan igen. Med bara 15 km extra järnväg så skulle banan nå fram till Arlanda. Vid flygplatsen skulle det då bli möjligt att resa vidare med både flyg och pendeltåg. Om allt går enligt planerna så kommer du också att kunna åka Roslagsbana ända till T-centralen år 2038.

Ett färgtryck i grönt och rött med bild på ett enplanshus med valmat tak.

Näsby slott var ett av de gods som satsade på att locka stadsbor till naturen. Broschyr från 1926.

UPPDATERAD: 25 april 2026

Fundera och samtala

Hur hade det påverkat dig om Roslagsbanan inte fanns?
Vilken betydelse hade det att det gick att tjäna pengar på att bygga nya järnvägar?

Quiz

Vad vet du om Roslagsbanans historia?

Starta quizet

Svartvitt foto från en vagn med gardiner och material av trä.

Norrtälje

Svartvitt foto med stadsmiljö med ålderdomliga bilar och två spårvagnar.

Stockholm 1940 – 1949

Täby 1900 – 1973

Täby 1936

Täby 1900

Täby 1936

Täby 1965

Svartvit bild med två kvinnor i ljusa klänningar som står på en äng. Ett tåg drivet av ett ånglok passerar kvinnorna på nära håll.

Täby 1910

Roslagsbanan

Nu & då vid Viggbyholms station

Korvlinjen i Tyresö – Stockholms fasta försvar

Publicerad: 6 december 2024

Korvlinjen i Tyresö – Stockholms fasta försvar

På flera platser i Tyresö finns förfallna fort, bunkrar och skyttegravar från första världskrigets tid. De berättar om en orolig tid med snabb teknisk utveckling för ungefär hundra år sedan.

Tema: Aktivism Tema: I krigets skugga Tema: Industrialisering Tyresö

Visa tillhörande Lärarmaterial

En etikett med ordet hemlig stämplat och överstruket.

Ett före detta hemligt dokument.

Hemliga dokument berättar

I Riksarkivets krigsarkiv finns kartor som visar hur militären planerade att försvara Stockholm mot en invasion i början av 1900-talet. Som du ser på första bilden var dokumenten hemliga. Senare har någon strukit över ordet hemlig och nu får vem som helst se de historiska dokumenten.

Kartor i arkiven visar massor av skyttevärn och skyttegravar där soldater skulle ta skydd och skjuta med gevär och kanoner mot fiender. En del skyttevärn hade tak av betong andra var öppna.

Ett öppet skyttevärn ger skydd för soldaterna samtidigt som de kan skjuta mot fienden.

En rad av korvar

De här anläggningarna såg ut som en rad med korvar på kartan och fick därför namnet korvlinjen. Den södra fronten av korvlinjen gick genom Tyresö och Huddinge, en bit söder om huvudstaden. Norr om stan gick den norra fronten genom Österåker, Täby, Upplands Väsby och Sollentuna. Vid de här fronterna skulle soldater ur armén och frivilliga samlas och stoppa armér som försökte invadera Stockholm landvägen.

Oro för en invasion

Början av 1900-talet var en orolig tid. Många länder i Europa byggde upp sina arméer. Idag vet vi att det ledde fram till det första världskriget och att Sverige inte drogs med. Men på den här tiden var många oroliga och ville att även Sverige skulle bygga upp sitt försvar. Några bildade därför föreningen Stockholms fasta försvar. Föreningen köpte in mark, samlade in pengar och betalade för att bygga forten i korvlinjen. Det var alltså en privat finansierad försvarsanläggning. Hela korvlinjen skänktes till staten.

Södra fronten i Tyresö

På kartan ser du ett stort område från Drevviken längs Gudöån och Långsjön. Det färgade området på kartan visar var inkräktare skulle stoppas av skott från kanoner och gevär. De röda strecken visar hur långt kanonerna eld sträckte sig åt olika håll.

Kartan visar hur försvarsanläggningarna stäcker sig genom Tyresö, från Drevviken till vidare förbi Långsjön. De gröna trianglarna visar att forten på uddarna ut i Långsjön hade strålkastare som kunde lysa upp sjön.

Tekniken gick framåt

Under världskriget användes många nya vapen för första gången. I början av kriget förekom fortfarande hästar men i slutet hade de ersatts av stridsvagnar. Andra nyheter var taggtråd, flyg och kulsprutor. Sättet att kriga på förändrades. Nya vapen kunde döda många fler än tidigare. Eftersom många länder hade infört värnplikt så blev antalet soldater större. Aldrig tidigare hade så många dött i ett krig.

Ett fornminne från första världskriget

Korvlinjen berättar om en tid när militära lösningar var populära, när det fanns en stor oro för invasion och om teknikens utveckling. Den förändrade krigföringen gjorde att korvlinjen snabbt blev omodern. Anläggningen var inte gjord för att skydda mot stridsvagnar och flygplan som kunde ta sig förbi försvarslinjen och släppa av soldater, eller släppa bomber. Därför övergav militären forten i slutet av första världskriget. Sedan dess har de växt igen och förfallit.

Nu har korvlinjen fyllt hundra år. Det finns planer på att utnämna korvlinjen till fornminne i Tyresö. Det betyder att den ska bevaras som en del av kommunens historia.

Taket av bunkern sticker upp i skogen och i bakgrunden syns sjön. — Från här betongbunkern på en udde i Långsjön i Tyresö kunde soldaterna skjuta mot fienden på andra sidan vattnet. Foto: Mats T Nilsson, Stockholms läns museum.

Genom skottgluggarna kunde man skjuta mot fienden och ändå vara ganska skyddad. Foto: Mats T Nilsson, Stockholms läns museum.

UPPDATERAD: 4 maj 2026

Fundera och samtala

Om du jämför nutiden med den tid som texten berättar om, vilka likheter och skillnader ser du?
Tycker du att korvlinjen är ett fornminne som är värt att bevara?

Quiz

Vad vet du om korvlinjen?

Starta quizet

1901 – 1906

En karta där järnvägen löper tvärs över bilden med en herrågrdspark på ena sidan och kyrkan på andra sidan. Huddinge station i mitten.

1844 – 1893

Tyresö 1806

Tyresö 1748

1785

Tyresö 1906 – 1906

Huddinge 1845 – 1893

Sigtuna 1954

Nu & då i Roslags-Näsby

Publicerad: 27 november 2024

Nu & då i Roslags-Näsby

I artikelns fotografier ser du stationen Roslags-Näsby idag och år 1936. På 30-talet bodde färre än 1 000 personer i Näsby. Det fanns inga höghus och stora ängar bredde ut sig bort mot Näsby slott. Men snart började orten förvandlas och blev något av en mittpunkt i Täby.

Täby

Visa tillhörande Lärarmaterial

Näsby blev Täbys nya centrum

Carl Robert Lamm ägde Näsby slott. När han blev ordförande i kommunalstämman så brukade politikerna ha sina möten i Täby Kyrkby (som bara kallades Täby då). Det som heter Täby centrum idag var bondgården Tibble. Herr Lamm ville göra Näsby till ett kommunalt centrum. I början av 1900-talet hade stationssamhället Täby (kyrkby) växt mycket. Det var här som flest nya tomter såldes.

Men när Roslagsbanans gren till Åkersberga byggdes så flyttade fler människor till Näsby och Viggbyholm. I Näsby byggdes en stor lanthandel med post och telefonstation, en ångkvarn och ångsåg, Ytterbyskolan och fler villor. Då började kommunalstämman hålla sina möten i skolan istället. Till slut blev det som Carl Robert Lamm ville. Näsby blev kommunens nya centrum, i alla fall den plats där det första kommunhuset byggdes 1950.

Kommunen hade många problem att ta tag i

Mitt i fotografiet från 2024 ligger ett skogsparti. Vägen som går till vänster om skogspartiet heter Kanalvägen. På fotografiet från 1936 kan du se varför. Bredvid vägen går ett dike som tyvärr luktade ganska illa. Det berodde på att husen inte hade några avlopp. Det här var ett av de många problem som diskuterades på kommunmötena under första delen av 1900-talet. Sjukdomar spreds, folk var fattiga, arbetslösa det hälsosamma, lantliga Täby som fanns i reklamen kändes avlägset för många. De två världskrigen gjorde inte läget lättare.

Höet torkar på sina hässjor i Roslags-Näsbys centrum. Det stora huset i mitten var affär. Affären syns även på flygfotot från 1936, längst ner till vänster.

Expansion efter kriget

Under 40-talen och 50-talen byggdes det massor i Roslags-Näsby och orten var kommunens centrum. Då byggdes de fem 10-våningshusen med centrumanläggning, kommunhus och motorväg.

När Täby Centrum i Tibble invigdes så började en ny era där centrum återigen flyttade. Idag finns både kommunhuset och de flesta affärer i just Täby Centrum.

Området runt Roslags-Näsby station fortsätter att utvecklas idag. Men nu finns inte någon ledig mark till salu längre. Istället rivs hus för att ge plats åt nyare och större.

Planerna som inte blev av

Det planerades länge för en kyrka i Roslags-Näsby. På tomten som var tänkt för kyrkan invigdes år 1986 Vår Frus Katolska Kyrka. På 1970-talet revs flera villor för att ge plats till tunnelbanan, men till slut sa Täby kommun nej till projektet.

UPPDATERAD: 24 juni 2026

Täby 1936

Upplands-Bro 1955

Huddinge

Norrtälje 1900

Huddinge 1923

Sigtuna 1931

Sigtuna 1916

Nacka 1903

Det glada 20-talet i Täby

Reklam för (o)hälsosamt vatten

Stort intresse för radioaktivitet

Fundera och samtala

Quiz

Fler artiklar om mat och dryck

Juice eller jos

Mälaröarna var Stockholms trädgård

När industrialismen mötte bondesamhället i Nynäshamn

Snabbare transport gav fräschare mjölk

Semester i Vårby

Hjalmar och hans lastbil

Stenhamras vägnamn berättar

Relaterat källmaterial

Nu & då i Täby kyrkby

Livet på landet

Täbys första höghus

Centrumet blev försenat

Stationen blev Täby kyrkby

Mer om Täbys historia

Täby centrum nu & då