Content Source: lanskallan
Järla från luften nu & då
Publicerad: 17 december 2024
Järla från luften nu & då
År 1938 fotograferade någon ett av Nackas industriområden från ett flygplan. Dra i reglaget på artikelns jämförelsebilder för att undersöka vad som har förändrats i området fram till idag.
Laddar bildjämförelse…
Från jordbruk till industri
På bilden ser du området Järla Sjö i Nacka. Idag finns här lägenheter, butiker och kontor men när fotot togs så var det här ett industriområde.
På flygfotot ser man också spår av det äldre jordbrukssamhället. Längst ner i högra hörnet finns Järla gård. Den stora ängen som du ser på bilden hörde till gårdens ägor. Där ligger idag en brandstation och en sporthall. Genom bilden går Saltsjöbanan och det var faktiskt järnvägen som satte fart på förändringarna i Järla.
Laddar bildjämförelse…
Sålde gården till järnvägsbolaget
Järla gård har haft många olika ägare, bland annat Gustav Vasa och Sten Sture den äldre. Den sista som odlade Järlas jordar var Johan Ulrik Helén. Markområden när Stockholm ökade i värde, så det blev mer lönsamt att sälja än att bruka jorden. Järnvägsbolaget köpte marken och hoppades kunna sälja industritomter. Om det kom fabriker hit så skulle de säkert använda järnvägen för att frakta varor. Det skulle betyda inkomster för bolaget som ägde Saltsjöbanan.
Här ser du ängen från andra hållet. Fotografen har stått nedanför Järla skola och fotograferat Järla gård och fabrikerna år 1898.
Nya fabriker och skola
Järnvägsbolagets styrelse hade rätt. När Saltsjöbanan var färdig år 1902 började olika industrier etablera sig. I början av 1900-talet tillverkades bland annat läder, ångturbiner och ättika i Järla. Många av arbetarna bodde också i området. Det behövdes en ny skolbyggnad för att alla arbetarbarn skulle få plats i skolan. Längst till höger i fotot ser du Järla skolas ljusgula huvudbyggnad från år 1924.
Industrier blev bostäder
Under 1900-talets andra hälft förändrades industrin mycket. Många företag flyttade till andra områden och lokalerna stod tomma eller användes till annat. En del revs men många gjordes om när bostadsområdet Järla Sjö skapades. Området stod klart år 2002 och är idag en blandning av nya hus, ombyggda hundraåriga industrilokaler och en herrgård från 1600-talet.
Industrialismens snillen
Under industrialiseringen gjordes nya uppfinningar som gjorde svenska företag stora. Två av uppfinnarna möttes i Järla.
Den ene var Gustav De Lavall som tillverkade turbiner för att skapa el i Järla. Han är också känd för separatorn, uppfinningen som kunde skilja ut grädden från mjölken.
Den andre var Gustav Dalén som började som ingenjör hos De Lavall och senare startade sitt eget företag AGA, som tillverkade gasdrivna fyrar och byggde en stor fabrik på Lidingö.
Fundera och samtala
- Finns det hus eller andra spår från ett äldre jordbrukssamhälle nära där du bor?
- Vilka spår från dagens samhälle tror du kommer att finnas kvar om hundra år?
Källor till Nackas historia
Rylander & Rudolph
Rylander & Rudolph
Publicerad: 16 december 2024
Rylander & Rudolph
En av de första industrierna flyttade till Nacka år 1886. Du kan fortfarande se en av fabriksbyggnaderna från 1888 vid Henriksdal.
Rylander & Rudolphs Fabrik inifrån.
Om du står på perrongen till Saltsjöbanan och kikar mellan husen så ser du en av Nackas första industrier. Batterifabriker är högaktuellt idag men inget nytt. Det fanns i Nacka redan för 140 år sedan.
Tillverkning i väderkvarnen
Rylander & Rudolphs Fabriks AB startade sin verksamhet på Södermalm 1882. De tillverkade olika elektroniska artiklar, som batterier till vevtelefoner och delar till mikrofoner och lampor. I några år använde de en gammal väderkvarn som fabrikslokal. Du ser en väderkvarn på bilden nedan, på klippan vid Danvikstull.
Utsikt mot danviksklippan över Hammarby sjö.
Batterietillverkning pågår i fabriken på 1910-talet.
Historiska lokaler blev kontor
Fabriksbyggnaden som du kan se i Henriksdal byggdes 1886. Idag är den tillbyggd till på höjden och omgjord till kontorshotellet Henriksborg. Företagen som hyr ett kontor här kan titta på de gamla tegelstenarna i fasaden och tänka på industriarbetarna som jobbade här runt 60 timmar i veckan. På 1910-talet började röster höjas för åtta timmars arbetsdag. Lördagar var också arbetsdagar.
Dra i reglaget i bilden och upptäck hur Stenhamra har förändrats. Kan du hitta äppelodlingarna, med träden som små prickar, på den svartvita bilden?
Laddar bildjämförelse…
Ungefär hälften av de som jobbade på fabriken var kvinnor. Som du ser på bilderna så skulle flera räknas som barn i dag. De ser ut att vara i yngre tonåren. Som mest hade fabriken 90 anställda.
Personalfoto från Rylander & Rudolph Fabriks AB år på 1910-talet.
Ny fabrik i Sickla
En av grundarna John Rudolph byggde en pampig villa i området som han kallade Plania, efter ett område i Polen där han också grundat en fabrik. Villa Plania låg mellan dagens Sickla skola och Kyrkviken. I närheten byggde han en till fabrik som tillverkade stålborstar.
Fundera och samtala
- Vad i bilderna avslöjar att de inte är tagna i en nutida fabrik?
Relaterat källmaterial
Nybyggare i Viggbyholm
Publicerad: 16 december 2024
Nybyggare i Viggbyholm
Det har gått över hundra år sedan de två flickorna fotograferades framför kiosken i vid Viggbyholms station. Irma och Britta var bland de första som flyttade till den nya villastaden.
Viggbyholms stationshus. Britta sitter på trappan.
Viggbyholm år 1922
År 1922 var Viggbyholm inte mycket till villastad eller förort. Tågstationen hade funnits i lite mer än tio år och några få villor hade byggts i närheten. Ner mot Stora Värtan var det ganska gott om sommarstugor. Där kunde man också ta ångbåten till stan. Det mesta av marken runt stationen och Viggbyholms gård var fortfarande åker och äng. Jordbruket pågick som vanligt.
I huset närmast bodde Irma. Till vänster går järnvägen och stationshuset skymtar.
Vilka var de boende?
Irma Gotttfriedz familj flyttade in i det första huset som byggdes i Viggbyholm, Karlsholm. De bodde till att börja med i en lägenhet i det stora trähuset som låg nära stationen. Efter ett tag byggde de ett eget hus precis bredvid. Där inrättades den första telefonstationen. På ett foto från 1910 syns båda husen och stationshuset. Irmas mamma Hildur skötte telefonväxeln och pappan var ansvarig för ortens poststation. Man kan ana att Irmas föräldrar hade bra koll på vilka som bodde på orten. Säkert visste hon själv också vilka som bodde i vart och ett av husen i Viggbyholm.
Britta Rylanders familj bodde på övervåningen i stationshuset eftersom pappa Hjalmar var stationens föreståndare. Familjen kom från Häverö till Viggbyholm 1908.
Irma Gottfriedz och Britta Rylander.
Om du hade bott i Viggan för hundra år sedan
De gamla bilderna som finns i Täby hembygdsförenings arkiv berättar om några av de första som flyttade till den nya Villastaden. Kan vi leva oss in i hur det var?
Så här berättar Hugo Karlsson som bodde på Vestavägen 2. Intervjun är från 1968:
Det fanns ingen sophämtning, så köksavfall och sånt där fick man gräva ner i en lövhög. Likaså med latrinkärl. Det var heller ingen som hämtade. Det fick man slå i den där lövhögen och blanda. Man fick se till att inte något avloppsvatten rann i dikena för det lutade illa då. Jag var ju stationskarl och när jag gick hem efter sista tåget hade kommit, fick jag släcka ljuset (gatubelysningen). Själv fick jag gå i mörker.
Citaten är återgivna i Täby hembygdsförenings årsskrift nr 22 om Viggbyholm.
El fanns tidigt men användes mest till lampor. Husen värmdes upp av kaminer och kökets spis. Där eldades det ständigt för att värma vatten och laga mat. Vatten hämtades i en brunn på gården. Toalett inomhus var lyx. De flesta hade utedass.
Skolan hade plats för 57 barn. Men det gick 87 där. De flesta var från Viggbyholm. Ingenting tydde på att barnen skulle bli färre när allt fler bosatte sig i Viggbyholm, så en ny skolan stod högt på önskelistan.
När det var dags för konfirmation så gick alla och läste i kyrkan. Viggbyholm hörde till kyrkan i Täby (nuvarande Täby kyrkby). Att gå genom skogarna dit var säkert ett äventyr. Efter konfirmationen räknades man som vuxen. På söndagarna åkte nog många till kyrkan med tåget eller häst och vagn. De första bilarna började synas på 1920-talet men bara ett fåtal familjer hade sådana.
Ständigt nya Täbybor
Viggbyholm växte. Täby kyrkby var fortfarande det största villasamhället i Täby och Roslags-Näsby växte snabbare med fler permanent boende. Kommunens centrum försköts långsamt till de östra delarna. År 1926 invigdes nya stora skolor i både Viggbyholm och Näsby. Idag är de utbyggda men ligger på samma platser och heter Viggbyskolan och Ytterbyskolan.
Viggbyholms utveckling kom av sig lite på grund av den ekonomiska krisen på 1920-talet men orten växte ändå och blev större med fler människor.
Britta med sin pappa stationsföreståndaren.
Fundera och samtala
- Tror du att Irma och Britta hade en starkare koppling till orten där de bodde än vad du har? Eller en svagare koppling?
- Vilka historiska förklaringar kan finnas till förändringar i relationerna mellan bostadsort och invånare?
Relaterat källmaterial
Nackas gamla fabriker
Publicerad: 16 december 2024
Nackas gamla fabriker
I Sickla, Henriksdal, Nacka Strand och på andra platser i västra Nacka finns gamla fabriksbyggnader i rött tegel. Ganska många har nyligen rustats upp men ingen används längre som fabrik. Varför är det så?
På kartan från 1900-talets första år finns många av industrierna i Nacka utskrivna.
Nacka industrialiserades
När industrialiseringen tog fart i Stockholm från 1870-talet byggdes flera fabriker på malmarna runt staden. Men staden växte och priserna för att köpa en tomt ökade. När industrin behövde mer plats så var det billigare att köpa mark strax utanför stan. Runt Hammarby Sjö och i Nacka var ett bra alternativ eftersom priserna var lägre. Dessutom kunde fabrikerna få tag i arbetare från de små stugorna på Södermalm. Transportmöjligheterna var goda och det gick att lasta varor på båtar. Ännu bättre blev de när Saltsjöbanan byggdes 1893.
Under början av 1900-talet tillverkades allt mer i fabriker, både i Nacka och i resten av Sverige. Företagen kämpade för att hitta de mest lönsamma varorna. Vissa fick lägga ner men ofta uppstod nya företag.
Ryldander & Rudophs Fabrik AB på Planiavägen är en av dem som rivits. Idag står Akademikerhuset på platsen, längst in i kyrkviken. Om fabriken funnits kvar hade den varit granne med Jensens grundskola.
Tillverkningen flyttade
Efter andra världskriget började förutsättningarna för industrin att förändras. Produktionen var högre än någonsin och lönerna och arbetsvillkoren för arbetarna hade blivit bättre. Men många företag i Nacka fick också konkurrens från andra länder. På platser där lönerna var lägre kunde varor produceras ännu snabbare och billigare. Företagen blev större och mer internationella. Mycket av den produktion som funnits i Nacka började flytta till andra platser. Maskiner och robotar tog över alltmer av det jobb som tidigare krävt så många arbetare.
Fabriksbyggnad i Järla 1984 före upprustningen till kontorsbyggnad.
Husen revs eller omvandlades
När produktionen lämnade Nacka blev lokalerna tomma. Ofta hyrdes de ut till små företag som verkstäder eller till kulturella verksamheter som ateljéer. Byggnaderna började förfalla allt mer. En del revs men de mest rejäla stenbyggnaderna stod kvar. Till slut hade de blivit så gamla så att folk började bli intresserade av deras historia och tycka att det var fint med gammalt tegel.
Idag har många fabriksbyggnader renoverats och omvandlats till bostäder, kontor eller butiker. En del har byggts på med fler våningar för att utnyttja den värdefulla marken i storstaden mer. När husen byggdes fanns det inte så många elektriska lampor. Därför har de gamla fabrikerna har ofta stora fönster som släpper in mycket dagsljus.
Fundera och samtala
- Finns det några gamla byggnader nära där du bor? Eller några byggnader som har fått en ny funktion?
- Hur tror du att det kommer sig att intresset för fabriksbyggnaderna har blivit större?
Fabriker på annat håll
Gotlandsbåten S/S Hansa
Publicerad: 10 december 2024
Gotlandsbåten S/S Hansa
Båten gick regelbundet och höll kontakten mellan Gotland och fastlandet även under båda världskrigen, ända tills en ödesdiger natt vid slutet av andra världskriget.
Bilden är daterad till 1910-talet och visar att Hansa gick från samma kaj redan då.
Hansa gick från Nynäshamn till Visby
På bilden ser du två Gotlandsbåtar vid kajen i Nynäshamn år någon gång på 1920-talet. En av dem hette S/S Hansa. Den 23 november 1944 lämnade fartyget kajen med 86 passagerare och besättningsmän ombord. Klockan 13:30 styrde båten ut från Nynäshamn för sista gången. Resan brukade ta omkring 18 timmar och Hansa skulle enligt tidtabellen vara framme Visby hamn klockan 7:30 dagen efter. Men det gick inte som planerat.
Lång och trogen tjänst
Hansa hade varit i trafik mellan Gotland och fastlandet ända sedan båten byggdes år 1899. Bland annat gick den på rutten Stockholm–Södertälje–Nynäshamn–Norrköping–Visby. Den hade två matsalonger, en för första och en för andra klass. Men jämfört med dagens gotlandsbåtar var den liten och hade ingen plats för bilar eller dagens stora containers.
Hansa fotograferad vid Gotlandskajen i Nynäshamn någon gång på 1930-talet.
Vaknade av explosion
Klockan 05:57 skakades fartyget av en våldsam explosion. Passagerarna måste ha vaknat hastigt. Det skulle dröja länge innan någon annan fick reda på vad som hänt. Fartyget hade fortfarande en bra bit kvar till Visby. Någon hjälp kom inte för än många timmar senare.
Det som hade hänt vara att Hansa blivit träffad av en torped. Hela fartyget klövs i två delar och det tog bara några minuter innan det sjönk. Andra världskriget pågick för fullt till sjöss och både civila och militära fartygs angreps för att försvåra för motståndarnas transport av vapen, mat, varor och flyktingar.
Bara två räddades
När båten inte kom fram till Visby hamn så skickades passagerarplanet Örnen ut för att spana efter den. Klockan 11:15 lyfte flygkapten Boltenstern och en stund senare såg han något flyta i vattnet. Det var en liten livflotte med bara två personer, kaptenen Arne Mohlin och andre styrman Arne Thuresson. De var ensamma om att överleva attentatet. Den natten dog 84 personer svenskar på svenskt vatten i andra världskriget. Det var många svenskar som dog under andra världskriget. De flesta arbetade på båtar. Men katastrofen med Hansa var den mest dödliga i Sverige under kriget.
Pusselbitarna föll sakta på plats
Ganska snart kunde man slå fast att det var en torped och inte en mina som orsakat Hansas förlisning. Men det dröjde till 60-talet innan man fick svar på vem som sköt torpeden. Länge var tyskarna huvudmisstänkta men till slut pekades Sovjetunionen ut. Hansa hittades på hundra meters djup år 1988. Inte förrän 1992 kunde man få fram bevis från militären i Ryssland som lämnade ut kopior loggboken från u-båten som sköt torpeden.
Undrar du hur man vet exakt när fartyget sjönk? Ett år efter katastrofen hittades den här skeppsklockan. Den satt fast på en planka, en bit av väggen. Klockans hade stannat på 5:57 och visarna hade rostat fast. I u-båtens loggbok stod istället att Hansa sköts ner klockan 8. Källorna talar emot varandra.
Fundera och samtala
- Känner du till andra stora händelser som vi ännu inte vet orsaken till?
- Tror du att dessa händelser kommer att få sin lösning i framtiden, precis som skedde med torpeden mot Hansa?
- Hur tycker du att källorna som berättar om tidpunkten för katastrofen ska värderas?
Källmaterial med båtar
S/S Hansa
Skolan i mitten av Täby
Publicerad: 9 december 2024
Skolan i mitten av Täby
Om du hade varit skolelev i Täby på 1800-talet så hade du antagligen fått gå ganska långt till skolan. Det fanns några olika småskolor för ettor och tvåor. Men när du började i trean fanns bara en enda. Kommunen placerade därför skolan precis i mitten.
Viggbyholms folkskola invigdes samma dag som den nya Näsby folkskola år 1926. Idag heter den Viggbyskolan.
Fakta
Från skolan i Täby på 1800-talet.
Vårterminen, 15 april till 15 juni.
Höstterminen, 1 juli till 15 oktober.
Lärarens lön var 50 öre/läsdag.
Centralskola istället för hemundervisning
Den 17 december 1829 var Centralskolan i Efraimsberg klar. Nästan ingen hade nära till skolan utan de flesta fick vandra lång väg. Innan skolan fanns var det lärarna som vandrade. Kyrkan skickade ut lärare till gårdarna för att lära barn att läsa. Det viktigaste var att kunna läsa bibeln och den lilla boken “katekesen” som förklarade det viktigaste i bibeln. År 1842 kom en lag som sa att alla barn i Sverige skulle gå sex år i skolan. Det fanns småskolor i Hagby, Tibble, Löttinge och vid kyrkan. Om du ville fortsätta studera efter sexan, och dina föräldrar hade råd, så fick du åka till Stockholm eller Uppsala.
Täby på 1800-talet
Täby var landsbygd med gårdar och torp. År 1885 fanns 36 lantgårdar och 84 torpstugor. Det var där som Täbys omkring 1 300 invånare bodde. Inte ens de första förorterna hade börjat växa fram. De kom senare, med järnvägen som invigdes 1885. Då hette det inte “Täby kommun” utan Täby socken, men det var ungefär samma område. Om du hade tur så bodde du kanske nära Efraimsberg men de flesta hade långt till skolan. Det fanns inga skolbussar och cyklar så barnen fick gå. De som bodde längst bort startade tidigt, ofta innan solen hade gått upp. Sedan hakade de andra på tills det blev ett långt “skoltåg” som kom fram till skolan.
En lärarinna med sina elever i en av Täbys småskolor: Åva skola. Byggnaden är riven men namnet Åva lever vidare i gymnasieskolan som ligger på nästan samma plats.
Grevinnan skänkte skolans tomt
För att socknen skulle klara av att ordna med skolor och lärare så behövdes hjälp från samhället. Invånarna betalade lite skatt men det räckte inte för att bygga en skola. Därför var det ofta någon rik person i kommunen som gav bort ett hus eller betalade för skolmaterial. Någon privatperson kunde också bidra till lärarens lön. Det var grevinnan Charlotte Mörner i Näsby som skänkte tomten där Centralskolan byggdes.
Centralskolan, skolfoto.
Det blev en plikt att gå i skolan
När skolplikten infördes år 1842 så skulle alla gå i skolan. Innan dess var det ovanligt att folk på gårdarna kunde läsa och skriva. Adeln, prästerna och de som hade råd såg till att familjens barn lärde sig. Ofta betalade de någon för att undervisa barnen i hemmet.
Det fanns skolor även före 1842, men inte överallt. De var bara till för barn som inte hade en egen lärare. Det var kyrkan som var mest intresserade av att landsbygdens folk kunde läsa och förstå kristendomen. Många av föräldrarna såg ingen större vits med läsning och skrivning. De behövde barnen på gården och ville inte skicka iväg dem på långa farliga vandringar till skolan.
Föräldrarna fortsatte att vara skeptiska mot skolan även efter att skolplikten hade införts. I Täby bestämde därför sockenstämman redan år 1848 något som inte var så vanligt på den tiden: lunch i skolan. Det blev gratis bröd, strömming, gröna ärtor och mjölk.
Nya skolor i Täby
När järnvägen byggdes genom Täby så började ortens befolkning att växa. Nu hade de flesta vant sig vid skolplikten och fler såg kanske också nyttan med att kunna läsa och skriva. Centralskolan användes fram till 1929 i precis hundra år.
År 1905 byggdes kyrkskolan som sedan bytte namn till Prästgårdsskolan. Huset finns kvar och ligger mellan Täby kyrkbys station och prästgården.
Näsby folkskola byggdes 1906. Täby växte snabbt så redan 1926 byggdes en ny stenskola bredvid. Redan 1944 byggdes ytterligare en skolbyggnad. Då revs träbyggnaden på bilden och skolan fick namnet Ytterbyskolan.
Fundera och samtala
- På vilket sätt tror du att gratis skollunch bidrog till att föräldrarna skickade sina barn till skolan?
- Jämför hur föräldrar såg på skolan förr med idag? Vad är skillnaden? Finns det likheter?
Historiska bilder från Täby
Täby centrum nu & då
Publicerad: 9 december 2024
Täby centrum nu & då
Ett tåg kör ensamt genom landskapet och passerar en bondgård. Året är 1963 och snart ska ett ultramodernt stadscentrum byggas här.
Laddar bildjämförelse…
Tibble gård
På den äldre bilden ser du en bondgård mellan järnvägsspåren där Roslagsbanan delar på sig. Den revs när det nya centrumet byggdes. Stationen som idag heter Täby Centrum hette tidigare Tibble, som var gårdens namn. Gårdens lada som du ser på de båda äldre bilderna här, stod kvar under byggtiden och arbetarna förvarade material i det.
Täby byggde ett framtidscentrum
När centrumet invigdes år 1968 kunde Täbyborna handla i ett av Europas första inglasade centrumanläggningar. På nästa bild kan du också se att det var ett modernt centrum eftersom det hade en enorm parkering. Det här var under Sveriges rekordår och många familjer fick råd att skaffa en egen bil. Täby och andra stadsdelar planerades för en framtid med många fler bilar än tidigare.
Fotot är taget år 1967, ett år innan Täby centrum öppnade. Ett kort tag samsas den gamla ladan med de nya husen i centrum.
Jättehuset Storstugan
De som planerade och ritade Täby centrum tänkte att de byggde framtidens bostäder. En idé som de hade var att husen skulle vara rejält stora så att man hann se dem ordentligt när man åkte förbi i en snabb bil. De visste att städerna redan växte snabbt och planerade för att få plats med många människor på liten yta. Om många bodde i samma hus så kunde de kanske lättare känna gemenskap?
Det stora bågformade huset på bilden heter Storstugan. På de första ritningarna hade det 25 våningar men många var kritiska till det stora huset, så det blev bara 17.
Utsikt från Storstugan. När fotot togs var centrumet nytt. Idag står fler hus som hör till Täby centrum på den stora öppna parkeringsplatsen som syns på bilden.
Fundera och samtala
- Hur har synen på vad en bra stad är förändrats från 1960-talet till idag?
- Om någon tittar på bilder av Täby centrum om sextio år, vilken samhällsutveckling tror du att de kommer att se spår av då?
- Vad tycker du att man ska lära sig av historien för att bygga bra stadsdelar i framtiden?
Källor från Täby
