Flyget i Hägernäs

Flyget i Hägernäs

Under första världskriget blev flygplan en viktig del av krigföringen. Även den svenska militären ville använda flyg och byggde en flygstation i Hägernäs.
Tema: I krigets skugga Täby
Närbild av en man som sitter i en flygplanshytt med skinnmössa och flygarglasögon.

Albin Ahrenberg 1936.

Marinens flygstation blev F2

Flygstationen startade år 1919. I början användes den som flygskola under vintrarna. Anläggningen bestod av några tillfälliga skjul, tälthangarer för flygplanen. På bilden nedan från 1922 ser du att militärerna har plogat upp en landningsbana på isen. Fartyget Freja var deras bostad under tiden de höll på med flygningarna.

År 1926 bildades flygvapnet genom en sammanslagning av arméns flygtrupper och marinens flygväsende. Det var vid denna tid som byggandet av Hägernäs flygstation satte igång på riktigt. Militärens nya avdelning i Täby kallades “den andra flygkåren”, förkortat: F2. Riksdagen beslutade att F2 skulle ha en uppsättning av bombare, spanare, torped samt jaktkompani. Det blev inte riktigt så och det det tog lång tid innan planerna på nya flygplan och byggnader kunde bli verklighet.

Ett flygfoto med stranden i ovankant, is på vattnet, en plogad rektangel på isen och ett uppbruten is runt det vita fartyget.

Fartyget Freja, en plogad landningsbana på isen och tälthangarer vid stranden år 1922.

Albin Ahrenberg

En av de som arbetade på flygbasen var Albin Ahrenberg. Han kom dit 1919 som styrman men arbetade också som ”mässkalle”. Det innebar att han lagade mat i köket ombord på skeppet Freja. Vid ett tillfälle behövde han hämta något på en restaurang i Djursholm. Snabbaste sättet var att ta ett flygplan. Albin fick göra tre försök innan han lyckades landa. Till slut fick han ner “kärran” som han kallade den.

Albin Ahrenberg blev senare flyglärare. Han hade då ungefär 19 timmars erfarenhet av att köra flygplan. Flygplan var fortfarande något ganska nytt och det fanns inte lika många regler om säkerheten.

Albin var en av de första som testade att hoppa fallskärm och han gjorde expeditioner till Grönland och ett försök att flyga över Atlanten. Albin Ahrenberg startade också ett företag som fotograferade stora delar av Sverige från flygplan. Några av de 84 000 bilderna kan du se här på Länskällan eftersom bildsamlingen köptes och delades mellan Sveriges Länsmuseer.

Förändringar i flyget

Flygbasen i Hägernäs var en gång unik i Sverige. Den startade i liten skala men växte till ett stort militärt område. Under åren 1939–1945 var F2 Täbys största arbetsplats med omkring 500 anställda. Då räknas inte de värnpliktiga som gjorde lumpen här. Några år senare slutade marinen att använda flygplan för att spana. Det berodde på en uppfinning som gjorde att man kunde upptäcka fienden snabbt på långt håll: radarn. Dessutom så utvecklades flyget med snabbare jetplan som behövde större landningsbanor.

Två män står på isen framför ett flygplan med dubbla vingar och propeller.

Så här såg de små flygplan ut som marinen använde för spaning år 1922.

Spåren av F2

De sista militära flygplanen försvann från Hägernäs år 1958. F2 fanns kvar som radarskola till 1974. Idag har nya kontors- och bostadshus byggts i Hägernäs. Den militära historien lever kvar i vägnamn som Sjöflygsvägen och Propellervägen. Du kan också se hur Täby sjöflygklubb startar och landar här med sjöflygplan.

Svartvitt flygfoto med flygplan och båtar på vattnet, hangarer och andra byggnader på land.

F2 år 1936 med permanenta hangarer andra byggnader. Hur många flygplan kan du räkna till?

Fundera och samtala

  1. På vilket sätt har teknikens utveckling påverkat Hägernäs?
  2. Tycker du att det är en positiv eller negativ utveckling?

Quiz

Vad vet du om flyget i Hägernäs?

Starta quizet

Arkivmaterial om flyg

Sigtuna 1968 – 1968
Svartvit bild av flygfält
Sigtuna 1955 – 1965
Sigtuna 2023
Sigtuna 1960

Mina Strid – ett kvinnoliv i Nynäshamn

Mina Strid – ett kvinnoliv i Nynäshamn

På fotot ser vi en kvinna som mjölkar en ko. Bilden är tagen omkring år 1900 vid en havsvik som idag är en asfalterad del av Gotlandsterminalen. Journalisten Helene Skogrund har spårat kvinnan som heter Mina Strid i arkiven.
Tema: Om du hade levt förr Nynäshamn
ett svartvitt foto. Ett ensamt hus ligger vid vattnet omgivet av skog. På en klippa står en kvinna.

Huset på bilden är Skogshyddan. Det byggdes innan staden Nynäshamn och står fortfarande kvar.

En bild från Nynäshamns barndom

Bilden med den mjölkande pigan Wilhelmina “Mina” Strid finns i Nynäshamns bildarkiv och är med all sannolikhet från år 1899 eller 1900 – alltså mitt i den händelserika period runt förra sekelskiftet då samhället Nynäshamn började växa fram. Att mjölkerskan på bilden hette Mina Strid har bildarkivet haft uppgift om länge. Det finns också flera andra bilder på henne i arkivet. Men vem var hon?

Svartvitt fotografi, en kvinna mjölkar en ko på stranden, i bakgrunden ligger en uppdragen roddbåt.

Mina Strid och Maria Dorotea Carolina Wallis med Skogshyddans ko.

Kyrkböckerna berättar

I kyrkböckerna från det gamla Nynäshamn, som då tillhörde Ösmo församling, står Mina noterad med sitt dopnamn Anna Wilhelmina Karlsson. Hon föddes på skärgårdshemmanet Rassa år 1866, samma år som ståndsriksdagen avskaffades och ersattes med tvåkammarriksdag. Men det brydde sig nog hennes föräldrar inte så mycket om. De var skärgårdstorpare och hade ändå inte rösträtt.

Familjen skulle inte få det lätt, visade det sig. Fadern dog endast 38 år gammal i “njursjuka” år 1874 när Mina bara var åtta år. Mamma Anna Kristina bodde kvar i Rassa med barnen i tio år till.

Under den tiden hann den äldsta dottern i familjen – Minas storasyster Fredrika – få en son utan att vara gift. Men pappan var känd, drängen Gustaf Anders Andersson i Uppeby. De två gifte sig. Han blev senare arrendator på gården Slätta inte långt därifrån. Storasystern och svågerns i Slätta skulle sedan spela en stor roll i Wilhelminas liv.

Ett hus i vinkel på en kulle. Några panelbrädor har lossnat och ligger i en hög framför huset. Sommar.

Gården Slätta, på 1950-talet innan den revs.

Livet som piga

När mor Anna i Rassa dog år 1884 flyttade 18-åriga Mina och hennes två bröder Karl Gustaf (16 år) och Johan Alfred (11 år) hem till Fredrika. De står noterade som “piga”, “dräng” och “tjänstegosse”.

Fyra år senare var det dags för Mina att ta tjänst någon annanstans. 22 år gammal, år 1888, flyttade hon och tjänstgjorde som piga i Nyble hos komminister Viktor Appelbom. Där blev hon dock inte kvar så länge. År 1889 kom hon tillbaka till Slätta – gravid. Precis som sin syster födde hon barnet utan att vara gift, en liten flicka som döptes till Anna Eugenia. Mina skulle så småningom ge alla sina döttrar andranamnet “Anna” efter sin egen mor i Rassa.

Få barn utan att vara gift – skamfyllt men inte förbjudet

Fram till 1864 var utomäktenskapligt sex straffbart i Sverige. Kvinnorna fick leva med konsekvenserna när de blev med barn, men både de och männen drogs också inför rätta och dömdes till böter – om de var ogifta. Var de gifta på varsitt håll kunde straffet bli allvarligare. Brottslingarna fick också ett kyrkligt straff som ofta innebar att de skulle bekänna sina synder inför församlingen, på pliktpallen i kyrkan.

Jakten på barnafadern var ofta tuff. Under 1600- och 1700-talet måste jordemödrar, barnmorskor och andra kvinnor som hjälpte till under födseln pressa den ogifta kvinnan att erkänna vem fadern var under förlossningen.

Men det här hade förändrats när Mina födde barn under slutet av 1800-talet. Visst var det fortfarande skamfyllt, men det var inte straffbart. Och hon var långt ifrån ensam om sin situation.

År 1889 var Mina alltså 23 år och ogift mor. Hon bodde kvar på Slätta under några år och hade sin dotter Eugenia hos sig. År 1893 fick hon ytterligare en dotter utom äktenskapet – Anna Linnéa – och några år senare, 1897, sonen Nils Gustaf. Men han gick samma öde till mötes som många andra småbarn på den här tiden, och dog två år gammal – av en förkylning.

Fyra kvinnor klädda i ytterkläder och hattar.

Mina med sina döttrar omkring 1915.

Ett av Nynäshamns första hus

Samma år som lille sonen dog 1899, fick 33 åriga Mina tjänst som piga hos skogsförvaltaren på Nynäs gods; Simon Plazikowski. Nu är vi alltså tillbaka till bilden med kon.

Plazikowski bodde med sin familj i det gula huset Skogshyddan, som han hade låtit bygga 1889. Det ligger kvar på sin plats mitt emot färjeterminalen. Skogsförvaltarens fru hette Maria Dorotea Carolina Wallis och det är hon som står bredvid kon och Mina på bilden.

År 1900 fick Wilhelmina ytterligare en utomäktenskaplig dotter; Ruth Anna Maria. Inte vid något tillfälle står några pappor till Minas barn nämnda i kyrkböckerna.

Fotografiet med kon måste alltså vara från år 1899 eller 1900 när Mina var piga på Skogshyddan. Var det sommaren 1899 satt hon kanske där och tänkte på sin lilla tvååring Nils Gustaf som hade dött i februari. Är bilden tagen sommaren 1900 var Mina gravid. Den 28 september 1900 födde hon sin lilla Ruth. Men efter den korta tiden hos Plazikowski skulle Minas liv förändras. Kärleken verkar ha flyttat in.

Mina gifte sig med drängen

Mina var tillbaka på Slätta, och den 2 november 1900 kom den 25-årige Anders Fritiof Johansson (född i Jönköpings län) för att arbeta som dräng. Den 28 december 1900 gifte de sig, 34-åriga Mina och den nya drängen. Hennes yngsta dotter Ruth var då bara tre månader gammal.

Här får vi också förklaringen till efternamnet Strid. Fritiof är noterad som “före detta gardist” och har soldatnamnet “Strid”.

Kanske behövde de varandra lika mycket. Hon med sina oäkta barn och han med en annan hemlighet. I mantalsboken för Svea livgarde står noterat vid Fritiofs namn: “Å straffanstalt”. Fritiof kanske behövde en omstart på en annan plats.

Tillbaka i Nynäshamn

År 1901 verkar Mina och maken ha bosatt sig i det snabbt framväxande samhället Nynäshamn. Nu var järnvägen invigd och 1902 startade den reguljära färjetrafiken mellan Visby och Nynäshamn. Fler och fler hus började att byggas. Fritiof var en av dem som gjorde grovarbetet. Han är under tiden i Nynäshamn noterad som “arbetare”. År 1940 – vid 65 års ålder – står han noterad som “stenarbetare”.

Alla barnen fick dock inte följa med vid flytten från Slätta. Minas döttrar Eugenia och Linnéa blev kvar som fosterbarn hos storasyster Fredrika. I april 1901 dog minstingen Ruth, och så småningom fick Mina och Fritiof två gemensamma barn. År 1903 sonen Karl Oskar Fritiof och 1905 dottern Greta Kristina. I bildarkivet finns flera foton från när Mina fyller 60 år 1926. På den ena står familjen utanför ett hus med Mina och de tre döttrarna längst upp. Kanske är det samma hus som familjen bodde i år 1940, som kallas “Stadsäga 692” och som då hade adressen Järnvägsgatan 3? Huset låg i området kring järnvägsbron vid Svandammsparken.

Svartvitt foto där Mina sitter i en salong omgiven av blombuketter. Trasmattor på golvet, medaljongtapet, väggur och tavlor på väggen.

Mina på sin 60-årsdag 1926.

Svartvitt familjefoto där 18 personer står uppställda framför ett trähus.

Mina med sin stora familj på 60-årsdagen 1926.

Granne med stadens fotografsystrar

I samma område bodde också sonen Karl Oskar Fritiof med sin familj på Gökvägen 2, på samma adress som fotoateljén Atelier Ekegren. Kanske är det därför Mina ser så glad ut på bilderna? Hon fotograferades ju av några hon kände, grannarna och systrarna Helga och Ida Andersson på Ateljé Ekegren.

Wilhelmina dog den 8 april 1947. Döttrarna Eugenia och Linnéa flyttade båda till Västerhaninge. Sonen Karl Oskar Fritiof bodde kvar i Nynäshamn och år 1950 bodde han kvar på Gökvägen. Idag finns gatan inte kvar.

En gulnad karta med Nynäshamn, Rassa och Slätta inringade.

På kartan från början av 1900-talet ser du både Nynäshamn och de andra platserna som Mina Strid bodde på.

Om artikeln

Texten i artikeln är från Nynäshamns Posten och den har publiceras med tidningens tillstånd. Texten är skriven av Helene Skoglund som har gjort efterforskningarna om Mina Strid.

Fundera och samtala

  1. Ett liv innehåller både glädje och sorg. Vilka tror du var Mina Strids största sorger och glädjeämnen?
  2. Vad i Minas liv är typiskt för sin tid?
  3. Finns det några av Minas levnadsvillkor som är desamma som för dig?
  4. Mina Strids liv var både vanligt och ovanligt. På vilket sätt?

Quiz

Vad vet du om Mina Strid?

Starta quizet

Levnadsvillkor på landet

Svartvitt foto av Maria i det ålderdomliga köket med vedspis.
Botkyrka
Svartvitt foto av en man i hatt, väst och mustasch. Han håller en hink i ena handen och en hacka i den andra. I bakgrunden syns ladugård och en ålderdomlig lastbil.
Tyresö 1959
Svartvitt foto av en kvinna och ett barn vid en handpump med hink.
Sigtuna 1910
Två barn och tre vuxna på trappen till ett torp.
Sigtuna 1920

Lärarmaterial

Ämne: Historia
Årskurs: 4-6, 7-9
Koppling till läroplan: Historiska källor och källkritik
Två flickor står uppställda framför en kiosk med pyramidformat tak på detta svartvita foto. På kiosken står skrivet: Tidningar, böcker, vykort, choklad, Tobak, Vatt....

Nybyggare i Viggbyholm

Tema: Om du hade levt förr Täby
Visa tillhörande artikel
Artikeln ger möjlighet att leva sig in levnadsvillkoren för barn för hundra år sedan men också en bakgrund till ortens framväxt. Här ger vi förslag på resonemang utifrån textens frågor men också en elevuppgift på eget arbetsblad om de historiska källorna.

Fundera och samtala – tänkbara svar

1. Tror du att Irma och Britta hade en starkare koppling till orten där de bodde än vad du har? Eller en svagare koppling?

Elevernas svar utgår från deras egna erfarenheter. Har de bott länge på sin ort eller är de nyinflyttade?

2. Vilka historiska förklaringar kan finnas till förändringar i relationerna mellan bostadsort och invånare?

Personerna i artikeln bor och arbetar på orten. Att pendla till jobbet är vanligare idag. Tjänstebostäder för lärare, tågpersonal och andra har försvunnit och ingen har längre en telefonväxel hemma. Däremot har distansarbete blivit en möjlighet för kontorsanställda under 2000-talet, genom nätverkskommunikation. Antagligen rörde sig dåtidens barn mer utomhus i bostadsområdet. De gick till skola och kyrka och lekte utomhus. Det är vanligare idag att få skjuts eller åka kommunalt till skolan.

Det blev ovanligare att ärva sysselsättning från sina föräldrar. Barnen i Viggbyholm representerar därför

Jämfört med landsbygdens befolkning hade barnen i Viggbyholm inte inte lika ofta möjlighet att ärva sysselsättning från sina föräldrar. Idag är det ännu mer sällsynt.

Idag har många fler en bakgrund i andra kulturer och världsdelar. Kan denna historiska förändring ha påverkat relationen till bostadsorten?

Studera historiska källor

Använd elevbladet här intill som introduktion och låt eleverna fundera på vad källorna kan berätta innan de läser artikeln. I elevbladet får eleverna studera de tre bilderna och citaten från artikeln och sedan ta ställning till vilka källor som ger information om följande påståenden.

  • Det fanns gatubelysning vid Viggbyholms station.
  • Det fanns vatten och avlopp i Viggbyholm.
  • Det fanns affärer i Viggbyholm.
  • Det var tätt mellan husen i Viggbyholm på 1910-talet.
  • Det fanns anställda som skötte stationen.
  • Strumbyxor var ett vanligt plagg för flickor.
  • Det fanns järnväg i Viggbyholm år 1909.

Låt eleverna jämföra sina värderingar av källornas användbarhet. Säkert finns skillnader som beror på att:

  • Några påståenden nämner inte när i tiden förhållandet ska verifieras av källan.
  • Några källor kan användas för att falsifiera påståendet snarare än verifiera (tätt mellan husen).

Dessa “brister” är alltså medvetna för att stimulera källkritiska resonemang. Källan med bild på Viggbyholms station ger tillräcklig information för att verifiera att det fanns en station på orten samma år som källan är daterat till. Andra källor kan bara ge en fingervisning om förhållandena, t.ex. frågan om flickornas kläder (är det strumpor eller strumpbyxor som bilden visar?). Sådana samtal kan leda till resonemang om hur generaliserbara källorna är och insikter om att en källa sällan (men inte alltid) är nog för att fastslå ett historiskt faktum.

Källor till artikeln

Förutom fotona som alla finns tillgängliga på digitaltmuseum.se så är intervjun och övriga uppgifter i texten hämtade från Täby hembygdsförenings årsskrift Viggbyholm av Eric Jarneberg.

Lärarmaterial

Ämne: Hem- och konsumentkurnskap, Historia, Kemi
Årskurs: 7-9
Koppling till läroplan: Historiska begrepp, Historiska källor och källkritik, Levnadsvillkor
färgfoto av en flaska med neutral bakgrund.

Det glada 20-talet i Täby

Tema: Om du hade levt förr Täby
Visa tillhörande artikel
Analysera två historiska källor från Täby, källorna är annonser från ett häfte samt en vattenflaska.

Vad berättar källorna?

  1. Kan någon eller båda källorna användas om du vill veta hur man såg på radioaktivitet och hälsa på 1920-talet? (ja, båda källorna visar att radioaktivitet användes som ett försäljningsargument. Eftersom ingen av källorna motiverar varför radioaktivitet är bra så är det rimligt att anta att det redan fanns en positiv inställning.)
  2. Är båda källorna från rätt tid och rätt plats för att kunna säga något om synen på radioaktivitet? (Ja, båda källorna är daterade till Täby på 1920-talet. Flaskans etikett nämner också Täby medan annonsens sammanhang inte syns här utan endast nämns i den tillhörande informationen.)
  3. Vilken är de två källtexternas tendens? Vad är syftet bakom annonsen och flaskans etikett. (Att skapa efterfrågan på källvattnet från Hemberga för att sälja mer)
  4. Vad berättar källorna om hur man såg på kopplingen mellan hälsa och radioaktivitet på 1920-talet? (Att producenten kunde förutsätta att kunderna förknippade radioaktivitet med hälsa.)
  5. Vem är avsändaren? (Flaskan: Hemberga Brunns Mineralvattenfabrik. Annonsen har ingen explicit avsändare men det rimligaste är att det är mineralvattenfabrikens annons. En specifik återförsäljare hade specificerat ett inköpsställe.)
  6. Stöder källorna varandra eller talar de mot varandra? (Källorna utgör två bevis på att radioaktivitet användes som säljargument men de är inte helt oberoende eftersom de har samma avsändare.)
  7. Finns det något som du skulle vilja veta som källorna inte säger något om? (Exempelvis: Hur vanligt var det att sälja radioaktivt vatten? Förekom det på fler platser? Hur farligt var det att dricka vattnet?)
En guland sida tryckt text.

Källa 1: Annonser.

färgfoto av en flaska med neutral bakgrund.

Källa 2: Vattenflaska.

Tips till läraren

Låt eleverna läsa texten i artikeln “Det glada 20-talet i Täby” eller återberätta den med hjälp av bilderna. Frågorna i quizet ger bekräftelse på att det har förstått det centrala innehållet.

Ett alternativ är att börja med att titta på källorna här (bilderna) och analysera dem utan någon förförståelse för att sedan studera texten och sätta in de historiska källorna i en historisk kontext.

I uppgiftens analysfrågor nämns inte de tre källkritiska kriterierna närhet, beroende och tendens uttryckligen, även om frågorna är utformade för att resonera ur de aspekterna.

Ett avslutande samtal kan utgå från frågan: Har vi resonerat utifrån varje källkritiskt kriterium? Eleverna får chans att identifiera och peka ut resonemang, gärna konkreta meningar ur sina skriftliga svar som markeras med olika färger eller symboler för närhet, beroende och tendens. Möjligen kan någon också invända att källans äkthet inte har behandlats av frågeställningarna.

Korvlinjen i Huddinge – Stockholms fasta försvar

Korvlinjen i Huddinge – Stockholms fasta försvar

På flera platser i Huddinge finns förfallna fort, bunkrar och skyttegravar från första världskrigets tid. De berättar om en orolig tid med snabb teknisk utveckling för ungefär hundra år sedan.
Tema: Aktivism Tema: I krigets skugga Tema: Industrialisering Huddinge
Visa tillhörande Lärarmaterial

Kartan visar sundbyfortet och hur man skulle kunna skjuta från det.

Hemliga dokument berättar

Någon har stämplat ”hemlig” på dokumentet i Riksarkivets krigsarkiv. De hemliga kartorna visar hur militären planerade att försvara Stockholm mot en invasion i början av 1900-talet. Vid en senare tidpunkt har någon strukit över hemligstämplingen och nu får vem som helst se de historiska dokumenten.

En etikett med ordet hemlig stämplat och överstruket.

Ett före detta hemligt dokument.

Kartor i arkiven visar massor av skyttevärn och skyttegravar där soldater skulle ta skydd och skjuta med gevär och kanoner mot fiender. En del skyttevärn hade tak av betong andra var öppna.

Ett öppet skyttevärn ger skydd för soldaterna samtidigt som de kan skjuta mot fienden.

En rad av korvar

De här anläggningarna såg ut som en rad med korvar på kartan och fick därför namnet korvlinjen. Den södra fronten av korvlinjen gick genom Tyresö och Huddinge, en bit söder om huvudstaden. Norr om stan gick den norra fronten genom Österåker, Täby, Upplands Väsby och Sollentuna. Vid de här fronterna skulle soldater ur armén och frivilliga samlas och stoppa armér som försökte invadera Stockholm landvägen.

Oro för en invasion

Början av 1900-talet var en orolig tid. Många länder i Europa byggde upp sina arméer. Idag vet vi att det ledde fram till det första världskriget och att Sverige inte drogs med. Men på den här tiden var många oroliga och ville att även Sverige skulle bygga upp sitt försvar. Några bildade därför föreningen Stockholms fasta försvar. Föreningen köpte in mark, samlade in pengar och betalade för att bygga forten i korvlinjen. Det var alltså en privat finansierad försvarsanläggning. Hela korvlinjen skänktes till staten.

Södra fronten i Huddinge

På kartan ser du ett stort område som är markerat med ljust röd nyans. Det färgade området visar var inkräktare skulle stoppas av skotten från kanoner och gevär. Den här delen av södra fronten gick genom nuvarande Skogås.

En karta

Södra fronten mellan sjöarna Magelungen och Drevviken. Linjen av korvar följer en linje där bebyggeslen i dagens Skogås gränsar mot naturen.

Tekniken gick framåt

Under världskriget användes många nya vapen för första gången. I början av kriget förekom fortfarande hästar men i slutet hade de ersatts av stridsvagnar. Andra nyheter var taggtråd, flyg och kulsprutor. Sättet att kriga på förändrades. Nya vapen kunde döda många fler än tidigare. Eftersom många länder hade infört värnplikt så blev antalet soldater större. Aldrig tidigare hade så många dött i ett krig.

Ett fornminne från första världskriget

Korvlinjen berättar om en tid när militära lösningar var populära, när det fanns en stor oro för invasion och om teknikens utveckling. Den förändrade krigföringen gjorde att korvlinjen snabbt blev omodern. Anläggningen var inte gjord för att skydda mot stridsvagnar och flygplan som kunde ta sig förbi försvarslinjen och släppa av soldater, eller släppa bomber. Därför övergav militären forten i slutet av första världskriget. Sedan dess har de växt igen och förfallit.

Nu har korvlinjen fyllt hundra år. Det finns planer på att utnämna linjen till fornminne i Huddinge. Det betyder att den ska bevaras som en del av kommunens historia.

Sundbyfortet. Foto: Elisabeth Boogh, Stockholms läns museum CC BY.

Fundera och samtala

  1. Om du jämför nutiden med den tid som texten berättar om, vilka likheter och skillnader ser du?
  2. Tycker du att korvlinjen är ett fornminne som är värt att bevara?

Quiz

Vad vet du om korvlinjen?

Starta quizet

Historiska kartor

Karta
1901 – 1906
En karta där järnvägen löper tvärs över bilden med en herrågrdspark på ena sidan och kyrkan på andra sidan. Huddinge station i mitten.
1844 – 1893
Gammal handritad karta.
Tyresö 1806
Gammal handritad karta.
Tyresö 1748
1785
Tyresö 1906 – 1906
Huddinge 1845 – 1893
Karta
Sigtuna 1954

Korvlinjen i Täby – Stockholms fasta försvar

Korvlinjen i Täby – Stockholms fasta försvar

På flera platser i Täby finns förfallna fort, bunkrar och skyttegravar från första världskrigets tid. De berättar om en orolig tid med snabb teknisk utveckling för ungefär hundra år sedan.
Tema: Aktivism Tema: I krigets skugga Tema: Industrialisering Täby
Visa tillhörande Lärarmaterial

Ett öppet skyttevärn ger skydd för soldaterna samtidigt som de kan skjuta mot fienden.

Hemliga dokument berättar

I Riksarkivets krigsarkiv finns kartor som visar hur militären planerade att försvara Stockholm mot en invasion i början av 1900-talet. Som du ser i bilden nedan var dokumenten hemliga. Senare har någon strukit över ordet hemlig och nu får vem som helst se de historiska dokumenten.

En etikett med ordet hemlig stämplat och överstruket.

Ett före detta hemligt dokument.

Kartor i arkiven visar massor av skyttevärn och skyttegravar där soldater skulle ta skydd och skjuta med gevär och kanoner mot fiender. En del skyttevärn hade tak av betong andra var öppna.

En rad av korvar

De här anläggningarna såg ut som en rad med korvar på kartan och fick därför namnet korvlinjen. Den norra fronten av korvlinjen gick en bit ifrån Stockholm, genom Täby, Österåker, Upplands Väsby och Sollentuna. Söder om stan gick den södra fronten genom Huddinge och Tyresö. Vid de här fronterna skulle soldater ur armén och frivilliga samlas och stoppa armér som försökte invadera Stockholm landvägen.

En karta med höjdkurvor som visar anläggningen på toppen av kullen.

Ritning över ett av Korvlinjens fort i Täby.

Oro för en invasion

Början av 1900-talet var en orolig tid. Många länder i Europa byggde upp sina arméer. Idag vet vi att det ledde fram till det första världskriget och att Sverige inte drogs med. Men på den här tiden var många oroliga och ville att även Sverige skulle bygga upp sitt försvar. Några bildade därför en förening som köpte in mark, samlade in pengar och betalade för att bygga forten i Norra fronten. Det var alltså en privat finansierad försvarsanläggning. Hela korvlinjen skänktes till staten.

Södra fronten i Täby

Sommaren 1902 satte ungefär hundra ingenjörssoldater igång att bygga befästning och skyddsrum mellan Hägernäsviken och Vallentunasjön, arbetet pågick i omgångar till 1916. I Hägernäs byggde de ett batteri, ett mindre område där många artillerikanoner kunde ställas upp. Uppgiften för batteriet var att hindra truppers framgång över Ullnasjön.

Markägaren Magnus Brahe gav militären tillåtelse att använda marken på Hägernäs Gård men ville ha en årlig avgift för “intrång”. Carl Robert Lamm på Näsby Slott var en annan stor markägare i Täby som bidrog till norra fronten. I Arninge finn Carl Robert Lamms fort som är uppkallat efter honom.

En karta med röda fort och markeringar av vilket område som kan beskjutas från norra fronten.

Kartan visar försvarsanläggningarna i Täby. Fienden som kom in i det färgade området kunde få en kula i sig från korvlinjen.

Tekniken gick framåt

Under världskriget användes många nya vapen för första gången. I början av kriget förekom fortfarande hästar men i slutet hade de ersatts av stridsvagnar. Andra nyheter var taggtråd, flyg och kulsprutor. Sättet att kriga på förändrades. Nya vapen kunde döda många fler än tidigare. Eftersom många länder hade infört värnplikt så blev antalet soldater större. Aldrig tidigare hade så många dött i ett krig.

Ett fornminne från första världskriget

Korvlinjen berättar om en tid när militära lösningar var populära, när det fanns en stor oro för invasion och om teknikens utveckling. Den förändrade krigföringen gjorde att korvlinjen snabbt blev omodern. Anläggningen var inte gjord för att skydda mot stridsvagnar och flygplan som kunde ta sig förbi försvarslinjen och släppa av soldater, eller släppa bomber. Därför övergav militären forten i slutet av första världskriget. Sedan dess har de växt igen och förfallit.

Nu har korvlinjen fyllt hundra år. Forten och skyttegravarna i Täby har utsetts till fornminne. Det betyder att Korvlinjen ska bevaras som en del av kommunens historia.

Fundera och samtala

  1. Om du jämför nutiden med den tid som texten berättar om, vilka likheter och skillnader ser du?
  2. Tycker du att korvlinjen är ett fornminne som är värt att bevara?

Quiz

Vad vet du om korvlinjen?

Starta quizet

Historiska kartor

Karta
1901 – 1906
En karta där järnvägen löper tvärs över bilden med en herrågrdspark på ena sidan och kyrkan på andra sidan. Huddinge station i mitten.
1844 – 1893
Gammal handritad karta.
Tyresö 1806
Gammal handritad karta.
Tyresö 1748
1785
Tyresö 1906 – 1906
Huddinge 1845 – 1893
Karta
Sigtuna 1954

Nu & då på Lillängens station

Nu & då på Lillängens station

Man känner lätt igen skylten och den lilla kuren på Lillängens station. De har sett ungefär likadana ut sedan stationen byggdes.
Tema: Industrialisering Nacka
Visa tillhörande Lärarmaterial
Laddar bildjämförelse…

Järnvägens konsekvenser

Järnvägen genom Nacka byggdes av industriägaren K A Wallenberg. Den viktigaste anledningen var att skapa ett samhälle i Saltsjöbaden dit man skulle kunna ta sig med tåg från Stockholm. Tåget var snabbare än ångbåtarna. Bussar och bilar var ovanliga ända fram till 1930-talet.

Längs järnvägen byggdes flera industrier. En annan följd av järnvägen var att nya samhällen med bostäder byggdes. En vanlig lägenhet i stan för en arbetare och hantverkare var oftast bara ett rum eller ett rum och kök. Lillängen kom till när sådana familjer började kunna låna pengar. Då köpte de en tomt och byggde sitt eget hus.

Eget hem i Lillängen

Lillängen började byggas 1937. Husen var ganska små med källare och en våning där det fick plats 2-3 rum och kök. Aldrig tidigare hade arbetare kunnat bo så rymligt.

Ett svartvitt foto av ett litet hus. En man och en kvinna står bland nyplanterade träd.

Valle och Vanja Johansson har planterat träd utanför sin nybyggda villa.

Stationskiosken

Enligt en tidningsartikel har den lilla kuren på stationen varit en kiosk tidigare men när insändaren till tidningen Vi skrevs var byggnaden förfallen. Textens författare tyckte att kiosken skulle passa på Skansen, bland andra historiska byggnader. Antagligen ett skämt, men fler verkar ha delat åsikten att huset i funkisstil skulle få finnas kvar för nu har den renoverats och är kvar på perrongen.

Genom en insändare i tidningen Vi får vi veta mer om hur stationskiosken har använts.

Stationsbilder

Svartvitt foto av en perrong med ett litet hus med rundade hörn. Ett tåg kommer in.
Nacka
Ett svartvitt foto av en stins i uniform som står under en klocka som vilar på en sirlig gjutjärnsarm ut från stationsbyggnaden.
Upplands-Bro 1955
Ett litet stationshus med veranda och en godsbyggnad med lastkaj. Vägen fram till stationen liknar mer en stig och grönskan är ymnig.
Huddinge
Upplands-Bro 1909
Svartvitt foto av ett ånglok med godsvagnar framför järnvägsstationen. Flera män i uniform står uppställda på båda sidor om tåget.
Norrtälje 1900
Svartvitt fotografi på Saltsjöbadens gamla stationshus med tinnar och torn.
Nacka 1903
En svartvit bild av det lilla stationshuset där ett rykande ånglok åker på rälsen bortom huset. Bilden är ett vykort och har en text skriven i nederkanten "Nynäs hafsbad. Järnvägsstationen."
Nynäshamn 1910