Bomberna föll över Nacka 1944

Publicerad: 26 mars 2025

Bomberna föll över Nacka 1944

Flera bombplan från Sovjetunionen kom in i svenskt luftrum, styrde mot Stockholm och släppte sin dödliga last över Nacka och Södermalm. Hade den värsta mardrömmen slagit in? Skulle Sverige dras in i andra världskriget?

Tema: I krigets skugga Nacka

Svartvitt foto där två militärer står på var sin sida av en svart fläck i den vita snön, med stugan i bakgrunden.

En bomb slog ner nära banvaktaren Oscar Israelssons stuga i Järla. Soldaterna inspekterar nedslagsplatsen.

Under natten mellan den 22 och 23 januari 1944 var det många som undrade vad som hände. Bomberna föll på flera ställen i Nacka. När morgonen grydde kom det rapporter från Strängnäs, Södertälje och Stockholms skärgård där fler bomber fallit. Lyckligtvis dog ingen människa. Några skadades av splitter och på Södermalm förstördes den nybyggda friluftsteatern i Eriksdal. Bombernas explosioner krossade också fönsterrutor vid Skanstull och ända borta i Hammarbyhöjden.

Tidningsartikel i en spalt. ”Nacka värst utsatt” - om bomberna som föll över södra Stockholm och Nacka 23 feb 1944.

Nyheten om bomberna spreds i tidningar och radio. Artikeln kommer från tidningen Saltsjöbaden.

Ett mysterium

Först visste ingen ens vilket land som hade bombat Sverige. Dagen efter hittade folk delar av bomber med kyrilliska bokstäver på. Men när regeringen protesterade mot bombningen fick de till svar från Sovjetunionen att inga av deras plan hade flugit över Sverige.

I Sverige misstänkte nog de flesta nog att det var Sovjetiska flygplan. Samma natt så angrep nämligen Sovjetunionen Finland med bombflyg. Till skillnad från Sverige så stred Finland i andra världskriget. Sovjets mål var att få Finland att sluta strida på Tysklands sida i kriget.

Olika teorier

Varför anföll Sovjet Sverige? Ingen vet helt säkert men det finns olika teorier.

Sovjetunionen ville varna Sverige för att hjälpa sitt grannland Finland.
Flygplanen åkte fel. Enligt några källor fanns stora problem med navigeringen under anfallet mot Finland.
Sovjet ville att Sverige skulle släppa en av deras medborgare fria. Vasilij Aleksandrovitj Sidorenko satt på Långholmens fängelse, dömd för spioneri. Några dagar senare släpptes han.

Fyra män står framför en högt belägen villa.

En bomb slog ner nära ett hus vid Järla sjö. Tidningsbild från dagen efter.

I Sickla hittades den här blindgångaren, en bomb som inte hade exploderat.

Militären undersökte resterna av bomber i Sickla dagen efter händelsen.

UPPDATERAD: 19 maj 2026

Fundera och samtala

Vilken förklaring låter troligast enligt dig?
Hur tror du att diskussionerna gick i Sveriges regering efter händelsen?

Quiz

Vad vet du om bombningen 1944?

Starta quizet

Fyra män vid en isvak. En är iförd militära kläder och har ett gevär. De andra civila.

Nacka 1944

Täby 1952

Täby

Två män står på isen framför ett flygplan med dubbla vingar och propeller.

Täby 1922

Ett svartvitt foto av en stor vit båt vid kajen. I fören står namnet skrivet.

Nynäshamn 1930 – 1939

Ett färgfoto där glaset är fullt av rost.

Nynäshamn 1944 – 1945

1916

Bomberna föll över Nacka

Tallbacken

Nu & då på Tallbacken

Publicerad: 20 mars 2025

Nu & då på Tallbacken

Höghuset på bilden är ungefär 70 år gammalt. På den äldre bilden ser du när det byggdes. Framför huset syns några av de många trähus som fanns på kullen tidigare.

Tema: Om du hade levt förr Nacka

Visa tillhörande Lärarmaterial

Arbetarna bodde på Tallbacken

Höghuset ligger tillsammans med andra hus på en höjd vid parkeringen till köpcentret i Sickla. Det som är Sickla köpkvarter idag var under hela 1900-talet ett fabriksområde och husen på Tallbacken var arbetarbostäder. Bilden är tagen 1957 och trähusen ska snart rivas.

Bostadsstandarden ökade under 1900-talet

Det var industriföretaget Atlas som byggde de röda trähusen till sina arbetare när de flyttade till Sickla i början av 1900-talet.

När husen byggdes var de modernare än många arbetarbostäder och statarlängor. De hade:

Stora rum och kök
Stora fönster
Lägenheter med ett eller två rum (istället för bara kök)
Kakelugnar
Egen ingång till varje lägenhet

Trots detta så ville Atlas Copco, som företaget nu hette, ersätta trähusen med nya lägenhetshus. De nya lägenheterna hade många fördelar:

Vattenledningar, så att de boende slapp bära vatten från en brunn.
Centralvärme, så att man inte behövde in bära in ved och elda.
Vattentoaletter istället för dass.
Större lägenheter.

Karl trivdes på Tallbacken

På båda sidor om backen uppför den skogiga kullen ligger trähus.

Tallbacken år 1908. I bakgrunden syns en dansbana.

Trots standardhöjningen så var det många som sörjde när de gamla husen revs. Karl Matsson bodde på Tallbacken 12 från år 1920 tills huset revs. Så här berättar han i Atlas Copcos personaltidning:

Vi var som en enda stor familj, vi hjälpte varandra och vi roade oss tillsammans. (—)

Vi skrev verser om Tallbacken, vi spelade och sjöng. Och 1926 bildade vi en sångkör, som blev mäkta berömd och anlitad. (—)

Vi hade jordlotter vid Sickla strand, sammanlagt femtio stycken för de femtio familjer som bodde på Tallbacken. Där odlade vi grönsaker och potatis, och det täckte vårt behov. Det fanns en fin badplats också. Under sommaren badade vi varenda kväll, när vi kom från jobbet. Sicklasjön var denna tid rik på fisk och det betydde ett inte föraktligt tillskott i mathållningen. I början var det också mycket gott om kräftor. Det var kräftkalas i augusti månad, som aldrig skall glömmas.

Men det var svåra år också. I början av 20-talet gick de flesta arbetslösa längre eller kortare tid. Som väl var lämnade bolaget kredit på hyran. Det kunde hända att en del låg efter med hyran ett helt år. När sedan det åter blev arbete och hyran skulle betalas blev det inte många kronor över att leva på. 1932 blev det dåligt igen, men den gången var permitteringarna av ganska kort varaktighet och sedan dess har det ju varit goda tider.

Och med de goda tiderna följde en ökad byggnadsverksamhet.
Karl Matsson

Karl berättar hur platsen förändrades när Atlas Copco började bygga området Sickla strand 1947. Jordlotterna där Tallbackens hyresgäster odlade försvann. Korna från Sickla gård slutade beta på strandängen.

Även Tallbacken började förändras. Det blev allt fler och fler italienare, som flyttade in. De höll sig för sig själva och den gamla sammanhållningen, där hyresgästföreningen såsom kamratförening spelat så stor roll, försvann.
Karl Matsson

Den största förändringen kom när de gamla husen revs och de nya byggdes. Karl bodde i de nya husen när han intervjuades i tidningen i början av 1960-talet och verkade nostalgisk:

Och nu bor vi som sagt i hyreshus. Vi är dock ännu några stycken, som träffas och talar om gamla minnen. Som regel möts vi på eftermiddagarna under sommaren utanför tobaksaffären, när kvällstidningarna kommit. Det kan inte hjälpas, att vi då mest talar om det som varit.
Karl Matsson

En skorsten från ett nedbränt hus sticker fram ur röken. Ett höghus i bakgrunden.

Skorstenen står kvar, resten av det gamla trähuset är rivet.

UPPDATERAD: 24 juni 2026

Fundera och samtala

Boendestandarden förändrades mycket under 1900-talet. Vilka andra förändringar berodde det på?
Vad tror du att Erik Matsson tyckte om förändringarna på Tallbacken?

Quiz

Vad vet du om Tallbacken?

Starta quizet

Svartvit bild där ett högt punkthus under byggande sticker upp bakom två äldre trähus. vinter.

Nacka 1957 – 1957

Nacka 1957 – 1960

Foto taget från höghus. Bygge pågår men ett äldre rött trähus står kvar.

Nacka 1957

Tidningsartikel med två bilder. Personer på ett berg och tre farbröder som läser tidningen. Rubriken lyder Riktiga Tallbacken nu ett minne blott.

Nacka 1958 – 1963

Tidningssida med en bild där äldre hus syns tillsammans med nya höghus.

Nacka 1948 – 1960

Nedskjutna plan under kalla kriget

Publicerad: 19 mars 2025

Nedskjutna plan under kalla kriget

Flygplanet på bilden är av modellen Catalina och flyger över Hägernäs. Täbyborna såg det ofta, ända fram till 1952 då det sköts ner av Sovjetunionen.

Tema: I krigets skugga Täby

Catalinaplanet över Hägernäs.

Vi är beskjutna!

Strax efter midnatt, den 16 juni år 1952 startade Catalinaplanet från Hägernäs. De sju personerna i planet skulle på ett spaningsuppdrag över Östersjön. Några timmar senare kom ett anrop från planet till ledningscentralen i Hägernäs: “Vi är beskjutna!”

Två MIG-plan från Sovjetunionen hade närmat sig. De dök snabbt mot det obeväpnade svenska planet och började skjuta. Ena motorn träffades, radion slutade fungera och piloten började blöda kraftigt i armen. Planet störtade mot vattnet, men andrepiloten lyckades ändå landa i närheten av ett tyskt fartyg på väg till Helsingfors.

Nästa ögonblick finns fångat på ett foto. Någon på det tyska fartyget har tagit bilden där svenskarna har räddat sig ner i en gummibåt, medan flygplanet sjunker i bakgrunden.

Fotot är taget från det Västtyska fartyget Münsterland.

Svenskarnas frågor och ilska

Den här händelsen väckte starka reaktioner i Sverige. Människor undrade förstås varför Sovjetiska plan skjutit ner ett svenskt. Länderna var ju inte i krig med varandra. Vad hade det svenska planet gjort? Uppretade svenskar demonstrerade och kastade sten mot den sovjetiska ambassaden i Stockholm.

Årtal i artikeln

1952: En DC-3:a och ett Catalinaplan från Sverige skjuts ner.

1956: Chrujtjov erkänner att Sovjet sköt ner DC-3:an.

1991: Ryssland erkänner officiellt att det var Sovjetiska plan som sköt ner de svenska.

2003: Båda planen hittas på havets botten efter tre års sökande av ett privat team.

2004: DC-3:an bärgas av svensk militär.

Två nedskjutna plan

Catalinaplanet var på spaning efter ett annat plan när det sköts ned. Tre dagar tidigare hade nämligen en DC-3:a från flygfältet i Barkarby försvunnit spårlöst över Östersjön. Det skulle visa sig att även detta plan hade skjutits ner av Sovjetunionen. Men det visste ingen år 1952. Fyra år senare erkände Sovjetunionens ledare Chrusjtjov för Sveriges statsminister Tage Erlander att Sovjet hade skjutit ner DC-3:an. Anhöriga till de dödade och allmänheten fick inte veta något. Allt hölls hemligt för att inte störa den känsliga relationen till Sovjetunionen.

Några frågor fick svar – men inte alla

Först trettionio år efter nedskjutningarna av de två planen erkände Ryssland officiellt att de var skyldiga. Sedan gick det tolv år till innan ett team av dykare hittade den försvunna DC-3:an på havets botten. Försvaret bestämde då att plocka upp flygplanet för att undersöka det närmare. De såg tydligt att planet hade skjutits ner av ett jaktflygplan. Men alla frågor blev inte besvarade.

Kropparna från fyra av passagerarna i DC-3:an hittades aldrig. Det är också oklart varför flygplanen angreps. En teori är att de spanade och kom för nära ett Sovjetiskt fartyg. Andra teorier handlar om att det fanns en amerikan med på planet och att en av svenskarna var rysk spion.

Den nedskjutna DC-3:an finns idag i en monter på Flygvapenmuseum. Foto: Stefan Kalm / Flygvapenmuseum.

UPPDATERAD: 25 april 2026

Fundera och samtala

Ibland tar det lång tid att skriva historia. Kan du komma på någon fråga i nutiden som vi skulle kunna få svar på i framtiden?
Vad tycker du att händelserna 1952 säger om hur Sveriges roll i det kalla kriget?

Quiz

Vad vet du om Catalinaaffären?

Starta quizet

Sigtuna 1955 – 1965

Sigtuna 1968 – 1968

Nacka 1944

Ett flygfoto med stranden i ovankant, is på vattnet, en plogad rektangel på isen och ett uppbruten is runt det vita fartyget.

Täby 1922

Sigtuna 2023

Sigtuna 1960

Täby 1922

Närbild av en man som sitter i en flygplanshytt med skinnmössa och flygarglasögon.

Täby 1936

Personerna bakom parkerna

Nu & då i Hägernäs

Publicerad: 31 januari 2025

Nu & då i Hägernäs

Två vyer över Hägernäs visar hur platsen förändrats – från jordbruksbygd till en del av den växande stadens utsträckta arm.

Täby

Visa tillhörande Lärarmaterial

Flyget och gården

På den svartvita bilden från 1940 ser vi bryggor och hangarer på udden. Här höll Roslagens flygflottilj till med sina militärflygplan. Roslagsbanans spår gör en sväng längs viken. Där vid svängen ligger Hägernäs gård.

Varför heter det Hägernäs?

Den moderna förorten som byggdes runt järnvägsstationen på 1960 fick sitt namn från gården. Gårdens namn kommer säkert från de stora fåglar – hägrarna – som höll till i viken och på udden (näset).

Jordbruket och militären flyttade

En del av gårdens mark såldes till militären men Patron Gustafsson fortsatte med jordbruk fram till. 1974 då han sålde sina sista djur. Samma år lämnade militären Hägernäs. Fem år senare brann gården upp och kommunen byggde en kriminalvårdsanstalt på samma plats.

Nya hus i stadens utkant

På 2000-talet har behovet av bostäder fortsatt öka och nu ser vi en helt nybyggd stadsdel på udden. Men på andra sidan viken är det fortfarande åkrar och skogar. Här slutar den sammanhängande staden. Är det tillfälligt eller för alltid? Vad ser vi om sextio år när vi tittar ner från samma synvinkel?

UPPDATERAD: 24 juni 2026

Ett svartvitt flygfoto. Till höger syns järnvägsspår och i resten av bilden utspridda villor.

Täby 1936

Svartvitt flygfoto med järnväg som går genom ett öppet landskap med enstaka villor.

Täby 1936

Täby 1965

Ett svartvitt flygfoto där en lång industribyggnad med hög skorsten dominerar bilden.

Nacka 1936

Ett svartvitt flygfoto av några hus, flera växthus och planteringar i rader.

Ekerö 1940

Ett svartvitt flygfoto med villor som sticker fram i skogen. Längre bort syns öppnafält och järnväg.

Huddinge 1936

Flygfoto över en gård tornprydd gård med flygelbyggnader och park. Två ekonomibyggnader, lada eller stall syns också.

Huddinge 1955

Sigtuna 1949

Flyget i Hägernäs

Lärarmaterial

Ämne: Historia, Teknik

Årskurs: 7-9, Gymnasiet

Koppling till läroplan: Historiska begrepp, Historiska källor och källkritik, Industrialisering

Transportrevolutionen i Stockholms län

Tema: Industrialisering Ekerö Nacka Nynäshamn Sigtuna Upplands-Bro

Hur påverkades de som bodde i och runt Stockholm av de nya transportmöjligheterna under industrialiseringen? Låt eleverna läsa och jämföra olika texter.

Artiklar om transporternas lokalhistoria

Ett urval av artiklar som hör till detta lärarmaterial är “Trafik på Mälaröarna”, “En tur till stan”, “Ångbåtsbryggan i Sigtuna” och “När tåget kom till Märsta”. Länkar till respektive artikel finns längre ned på sidan.

I artiklarna går det att läsa om hur transporterna förändrades under industrialiseringen på olika platser i Stockholms län. De ger tillsammans en bild av hur, först ångbåtarna, senare järnvägarna och därefter vägtrafiken banar väg för industrialiseringen i länet och skapar de geografiska strukturer som påverkat stor-Stockholms utbredning.

Uppgifter

Rita en tidslinje som visar ångbåtarna, järnvägarna och vägtrafikens storhetstider. Det går att göra enbart med hjälp av artiklarna men du kan också uppmuntra eller tillåta eleverna att söka kunskap på Wikipedia eller andra uppslagsverk.
Välj ut historiska primärkällor från artiklarna som ni tycker berättar om hur trafikens utveckling.

Arbetssätt

Par: Låt eleverna jobba två och två med var sin text eller flera texter var. Inom paret berättar de för varandra vad de läst och sammanställer samt redovisar resultatet gemensamt. Redovisningen kan ske tillsammans med ett annat par. Om paren har läst olika texter kan de slå samman sina resultat och redovisa dem som en en kvartett.

Enskilt: Låt eleverna arbeta enskilt med två eller fler texter utifrån deras förmåga. De som vill har möjlighet att lyssna på texten ifall lurar finns tillgängliga. Elever som klarar att läsa alla texter kan bredda sina svar genom att läsa artiklar ur den understa sektionen på den här sidan “Fler artiklar som kan användas”.

Grupp: Låt eleverna arbeta i grupper om 3-8 personer där de läser var sin text eller två texter var. Var och en hittar uppgifter i sin text som kan användas till uppgiften. Gruppen sammanställer resultatet och redovisar det tillsammans.

Redovisning av resultatet

Varför inte låta eleverna välja mellan att redovisa skriftligt eller muntligt? Då kan alla ta del av någras arbete men utan att behöva höra alla i hela klassen. Eller lotta ut fyra biljetter till mutlig redovisning, eller så många som blir en lagom doserad elevledd föreläsning.

Dela tidslinjen med Länskällan

Har dina elever gjort en tidslinje?

Fotografera av den och skicka bilden till lanskallan.kultur@regionstockholm.se.

Berätta gärna vem som har gjort den, vilken skolan är och om vi tillåtelse att publicera den som ett exempel på den här sidan.

UPPDATERAD: 10 maj 2026

Lärarmaterial

Ämne: Geografi, Historia

Årskurs: 7-9

Koppling till läroplan: Historiska begrepp, Historiska källor och källkritik, Industrialisering

Järnvägsnätet i Stockholms län

Tema: Industrialisering Huddinge Nacka Norrtälje Nynäshamn Sigtuna Täby Upplands-Bro

Visa tillhörande artikel

Låt eleverna studera och jämföra flera olika texter om hur järnvägsnätet växte fram under industrialiseringen. Vilka behov låg bakom och vad blev konsekvenserna?rn

Artiklar om järnvägar

På Länskällan finns flera artiklar om de lokala förutsättningarna för transporter. Längst ner på sidan hittar du relaterade artiklar om Nynäshamn, Roslagsbanan, Saltsjöbanan i Nacka och Västeråsbanan som alla var privata järnvägar, men också om Märsta som växte fram vid norra stambanan.

Frågor till artiklarna

Vilka behov gjorde att järnvägarna byggdes?
Vad avgjorde var järnvägarna byggdes?
Hur finansierades de olika järnvägarna?
Vilka skillnader och likheter mellan olika järnvägar får vi veta något om.
Vilka följder fick järnvägarna för samhällsutvecklingen?
Vad har hänt med järnvägarna efter industrialiseringen? Har de fortsatt att utvecklas eller förlorat sin funktion?
På vilket sätt har transporternas utveckling under industrialiseringen påverkat dagens samhälle?

Alla svaren på frågorna ovan finns inte artiklarna, så för att kunna besvara alla frågorna behöver eleverna samarbeta med andra eller läsa fler texter.

Arbetssätt

Arbeta i par

Låt eleverna jobba två och två med var sin text eller flera texter var. Inom paret berättar de för varandra vad de läst och sammanställer samt redovisar resultatet gemensamt. Redovisningen kan ske tillsammans med ett annat par. Om paren har läst olika texter kan de slå samman sina resultat och redovisa dem som en en kvartett.

Arbeta enskilt

Låt eleverna arbeta enskilt med två eller fler texter utifrån deras förmåga. Tänk på att svaga läsare har möjlighet att lyssna på texten. Elever som klarar att läsa alla texter kan bredda sina svar ytterligare genom ett större material, till exempel dessa artiklar:

Loket går som tåget!

Vad fraktades på Nynäsbanan?

Huddinges första stora industrier

När järnvägen kom till Upplands-Bro

Kompletterande information om järnvägarnas historia, ägandeförhållande, spårbredd, elektrifiering med mera kan också sökas på Wikipedia eller andra uppslagsverk.

Arbeta i grupp

Låt eleverna arbeta i grupper om 3-8 personer där de läser var sin text eller två texter var. Om de är fler än sex får de, utöver texterna nedan även använda texterna ovan. Var och en förbereder de svar på frågorna som hen hittar i sin text. Gruppen sammanställer resultatet och redovisar det tillsammans.

Redovisning av resultatet

Svaren på frågorna kan redovisas muntligt eller skriftligt genom att eleverna visar upp historiska källor som kan stödja deras svar (bilder, citat och dokument ut texterna). Om det inte finns förstahandskällor så får eleverna hänvisa till själva texterna eller andra andrahandskällor. Det blir ett tillfälle att tillämpa kunskaper om förstahands- och andrahandskällor.

Varför inte låta eleverna välja mellan att redovisa skriftligt eller muntligt? Då kan alla ta del av någras arbete men utan att behöva höra alla i hela klassen. Eller lotta ut fyra biljetter till muntlig redovisning, eller så många som blir en lagom doserad elevledd föreläsning.

Beställ en affisch

Vill du ha en affisch till ditt klassrum som visar järnvägarna och industrialiseringen i Stockholms län?

Skicka ditt namn och postadress till: lanskallan.kultur@regionstockholm.se

Vi skickar så långt lagret räcker.

UPPDATERAD: 25 maj 2026

Bomberna föll över Nacka 1944

Ett mysterium

Olika teorier

Fundera och samtala

Quiz

Mer om Sverige under världskrigens tid

Andra importerar vad Sverige exporterar!

Skyddad: Ellen Sundberg och beredskapssjukhuset i Sigtuna

Flyget i Hägernäs

Gotlandsbåten S/S Hansa

Vill du bli sjöman?

Relaterat källmaterial

Nu & då på Tallbacken

Arbetarna bodde på Tallbacken

Bostadsstandarden ökade under 1900-talet

Karl trivdes på Tallbacken

Fundera och samtala

Quiz

Mer historia från Sickla

Folk på fabrik

Nackas gamla fabriker

Rylander & Rudolph

Vad ser man från en lyftkran i Nacka?

Källmaterial

Nedskjutna plan under kalla kriget

Vi är beskjutna!

Svenskarnas frågor och ilska

Två nedskjutna plan

Några frågor fick svar – men inte alla

Fundera och samtala

Quiz

Mer om händelser i krigets skugga