Content Source: lanskallan
Slagsta tegelbruk
5 frågor
Nu & då på Gamla Södertäljevägen
Publicerad: 11 mars 2026
Nu & då på Gamla Södertäljevägen
Södertäljevägen var känd som en trafikfarlig väg. Särskilt på vintern var det många som körde i diket. Den mest kända bilolyckan inträffade lite längre söderut på samma väg. Den 28 september 1946 hamnade Gustaf V:s Cadillac i ett vattenfyllt dike. Idag heter platsen Kungens kurva till minne av händelsen.
Laddar bildjämförelse…
Segeltorps centrum
Segeltorp på 1950-talet var ganska glest bebyggt. Vägen på bilden heter idag Gamla Södertäljevägen. Innan motorvägen E4:an byggdes på 1960-talet så var denna smala väg förbindelsen mellan Stockholm och Södertälje. På bilden syns en bensinmack och en konsumbutik. Tillsammans med skolan en bit bort bildade de ett centrum.
En lastbil har kört i diket vid Segeltorps Centrum, 1940-tal. I bakgrunden syns Konsumbutiken och Shellmacken.
Segeltorps skola
På det här vykortet syns konsumbutiken och macken tydligare. I bakgrunden syns också ett äldre skolhus som har byggts ut med modernare delar. Det äldre skolhuset i trä från 1917 har brunnit upp men en del av utbyggnaderna finns kvar. Efter att flygfotot togs har en helt ny skolbyggnad byggt – och rivits igen. Dagens Segeltorpsskola är från 2010.
Vykort med Gamla Södertäljevägen genom Segeltorp.
Både konsumbutiken och skolan är typiska för tiden när de byggdes. Ritningarna som användes var samma för många liknande byggnader. Vid Huddinge kyrka ligger en skola som ser nästan likadan ut. Både skolorna och affärerna var anpassade efter de små samhällen på landet där de låg. Idag behövs mycket större byggnader.
Relaterat källmaterial
Konventikeln i Sickla
Olagligt möte i Sickla
Publicerad: 6 mars 2026 | Skribent: Mats T Nilsson
Olagligt möte i Sickla
Människor som passerade Sickla gård en sommarkväll år 1723 kunde höra folk sjunga innerligt och be till Gud. Det var ovanligt, och till och med olagligt att ordna religiösa träffar utan någon präst. Folk började skvallra om det här mötet – ”konventikeln i Sickla” och en stor undersökning om en ny lag drog igång. Varför blev ett litet bönemöte i Nacka en så stor sak?
På det här fotot från 1926 ser du ett av bostadshusen som hörde till Sickla gård.
Ord i artikeln
Konventikel – ett litet religiöst möte.
Kättare – person med felaktig tro.
Pietist – från början ett skällsord som betyder ungefär ”överdrivet from person”.
Stora Sickla gård
Sällskapet bodde bara tillfälligt i Sickla. De hade kommit till gården, som fungerade som värdshus för att gå till Nacka kyrka nästa morgon. Sickla gård fanns under ungefär 1000 år. Det stora bostadshuset på bilden nedan byggdes senare, efter den här händelsen och låg precis där det finns ett stort byggvaruhus idag. Nacka kyrka låg på den här tiden vid Dammtorpssjön på vägen mot Hellasgården och Älta. Där finns fortfarande en begravningsplats.
Sickla gårds huvudbyggnad år 1977.
De fromma pietisterna
I kyrkan predikade den 25 augusti en ung man, Carl Tellbom som vikarierade för prästen. Tellbom var pietist, precis som sällskapet från Sickla och många andra i kyrkan. Pietisterna var kristna som hade tagit intryck av nya idéer från Tyskland. De tyckte att kyrkan gjorde fel som var nöjda med att tvinga folk att gå i kyrkan och säga att de trodde på Gud.
Nacka gamla kyrka på ett foto från slutet av 1800-talet.
För pietisterna var det viktigt att inte bara lyda Gud för att man blev tvingad utan att själv ha en personlig relation med Gud. En del präster höll med men andra kallade pietisterna för ”kättare” som spred sina giftiga idéer. För dessa präster var pietisterna farliga aktivister som de var rädda skulle förstöra hela samhället. De såg samhället som en gudomlig ordning där prästerna ledde folket så att de lydde kungen och därmed Gud. Pietisterna tyckte inte att präster var så viktiga. De tyckte att vem som hade en stark tro på Gud kunde leda en andakt eller gudstjänst.
Religionsfrihet i Sverige
1781 Vissa utlänningar, till exempel katoliker och judar får tillåtelse att ha en annan religion än luthersk kristendom.
1860 Svenskar får lämna Svenska kyrkan men bara om de går med i en annan godkänd kristen kyrka.
1951 Religionsfrihet införs. Fritt för alla att ha vilken religion som helst, eller ingen alls.
2000 Statskyrkan avskaffas. Svenska kyrkan är inte längre en del av staten. Sverige har ingen statsreligion.
Nytt förbud mot bönemöten
Konventikeln i Sickla blev något som man pratade om i Stockholm. Några präster anmälde händelsen till kyrkans högsta ledning. Det tog mer än 2 år att utreda frågan. Resultatet blev en ny lag: Konventikelplakatet. I den stod det tydligt att det var förbjudet att hålla privata möten utan någon präst. Det stod också att prästerna i hela landet skulle ha muntliga förhör med alla som hörde till deras kyrka och kolla vad de kunde om kristendomen. De inblandade i mötet blev ändå frikända och slapp böter eller utvisning ur landet.
Första sidan av Konventikelplakatet från 1726.
Idéerna levde vidare
Pietister i flera länder i Europa stötte på liknande motstånd. Många av dem flyttade till Amerika. Senare bildades det nya landet USA – det första i världen med religionsfrihet. Människor fick alltså ha vilken religion de ville och utöva den. De fria kyrkorna blev en viktig del av det amerikanska samhället. På 1800-talet kom idéerna tillbaka till Europa, Sverige och Nacka. Frikyrkorörelsen blev en stark motståndsrörelse mot statskyrkan och 1858 avskaffades konventikelplakatet. Då blev det tillåtet att hålla privata bönemöten igen.
Fundera och samtala
- Skulle en liknande lag som konventikelplakatet kunna stiftas idag?
- Vad tror du gjorde att många inom kyrkan ville ha lagen?
- På vilket sätt var konventikeldeltagarna aktivister?
Relaterat källmaterial
Välkommen lärare!
Här kan du som lärare hitta lektionsmaterial kring lokal historia från din kommun som passar just din undervisning. Materialet fördjupas vanligtvis i en av Länskällans artiklar, och syftar på att utöka elevernas kunskap kring ämnet. Läs mer om pedagogiken på Länskällan och hur den hänger ihop med läroplanen.
Arkivmaterial
Arkivmaterialet i Länskällan är digitaliserade foton, texter, kartor med mera från Stockholms Län. De flesta arkivmaterial på Länskällan ingår i en artikel men inte alla. Här kan du bläddra bland alla arkivmaterial med hjälp av filtreringsfunktionen nedan.
Artiklar berättar om vad olika historiska källor kan säga om det förflutna. De sätter lokala personer, platser och händelser i ett större sammanhang och ger lokala exempel på samhällsförändringar. Bläddra bland artiklarna genom att använda ett eller fler av filtren nedan. Du kan också använda sökfunktionen längst upp till höger på sidan om du även vill söka bland källmaterial och lärarmaterial.
Teman
Länskällans teman är samlingar av olika artiklar om platser i Stockholms län. Temana är härledda ur läroplanens kursplan i historia.
