Lärarmaterial

Ämne: Historia
Årskurs: 7-9
Koppling till läroplan: Historiebruk, Historiska källor och källkritik, Industrialisering
Ett kollage av bilder.

Folk på fabrik

Tema: Industrialisering Nacka
Visa tillhörande artikel
Arbeta med tendens och historiebruk kopplat till artikeln Folk i fabrik.

Källans tendens

Den historiska källan till kunskap om personerna i artikeln är Atlas Diesels personaltidning. Låt eleverna resonera om källans tendens genom att:

Försöka fastställa källans syfte. Varför hade Atlas Diesel en personaltidning? Frågan kan vara svår för många och då kan resten av samtalet utgå från ett färdigt påstående, till exempel “Personaltidningens syfte var att de anställda skulle trivas bättre på fabriken, känna stolthet över sitt jobb och därför arbeta bättre och protestera mindre.”

Hur källan används. På vilket sätt påverkar syftet med tidningen trovärdigheten? Som stöd för samtalet kan eleverna ta ställning till olika förslag om hur källan kan användas. Förslagen:

  • Källan kan användas för att ta reda på om personalen behandlades väl.
  • Källan kan användas för att ta reda på hur företaget tog hand om sin personal.
  • Källan kan användas för att ta reda på vilka olyckor och skador som var vanliga i arbetet.
  • Källan kan användas för att ta reda på vem som arbetat på fabriken.
  • Källan kan användas för att ta reda på hur folk klädde sig på den tiden?
  • Källan kan användas för att ta reda på hur människor såg på kvinnligt och manligt på den tiden.

Historiebruk

En av reflektionsfrågorna under artikeln ber eleverna att värdera Kulturhuset Dieselverkstadens användning av historia när de uppkallat sina arbetsrum efter de fabriksanställda. Underlätta för eleverna att ta ställning genom att låta dem välja titta på meningarna nedan. Vilka argument kring historiebruk kan man bygga på dem?

Uppgiften kan också användas för att utvärdera eleverna förmåga att resonera om historiebruk. Hur väl de motiverar sina påståenden och nyanserar resonemangen blir då avgörande.

  • Rummen är uppkallade efter både män och kvinnor.
  • Personernas namn används efter deras död, utan att de kan påverka det.
  • Det kan verka roligare än vad det var att arbeta på fabrik.
  • En del egenskaper som nämns är negativa.
  • Personernas efterlevande kan vara stolta eller skämmas över sina släktingar.
  • Vi vet inte allt om personerna, de kan ha begått brott, varit nazister eller mobbare.
  • Personerna godkände en gång i tiden att vara med i personaltidningen.

Interiör från monteringshallen i Dieselverkstaden. Foto 1920-talet.

Svartvitt foto av en fabrikshall där män arbetar vid maskiner med drivremmar som går upp i taket.

Interiörbild från maskinverkstaden i Dieselverkstaden – den så kallade B-verkstaden. Tillbyggnaden av denna verkstadshall skedde 1914, och rymmer idag bland annat en biograf.

Gula faran

Gula faran

Älta i början av 1900-talet var en vacker och väldigt lantlig plats. Många orter runt Stockholm kopplades ihop med staden av nya järnvägar och ångbåtslinjer. Men inte Älta. Där fick invånarna lösa transporterna på annat sätt.
Tema: Industrialisering Nacka
Svartvitt foto av 10 personer , en hund och en cykel som står uppställda på och runt verandan på ett hus.

Många som köpte tomter i Älta bodde bara där på sommaren. Familjen Lundberg på bilden byggde sitt hus i Östra Stensö av virke från gamla transportlådor.

Ältas första buss

K. G. Sundstedt hette mannen som bestämde sig för att göra något åt Ältas dåliga kollektivtrafik. På 1920-talet hämtade han hem en så kallad omnibuss från Tyskland. Omnibussen kallades “Gula faran” och blev Ältas första buss. Ältabornas enda kollektivtrafik hade tidigare varit en lastbil med sittplatser på flaket. Av förklarliga skäl så körde den bara på sommaren. I Gula faran kunde man elda i en värmekamin som höll behaglig temperatur i kupén om man fyllde på med vedträn då och då.

Bussen körde från Älta gård, via Skarpnäcks gård och Pungpinan till Enskede. Där kunde resenärerna byta till spårvagn som tog dem till Skanstull. Den första tunnelbanan, som fick sitt namn efter tunneln mellan Skanstull och Slussen byggdes inte förrän 1933.

Ett svartvitt foto av en gammaldags buss.

Bussen "Gula faran".

Åkrar och skog blev villatomter

Älta gårds ägare Franz Witte började redan i slutet av 1800-talet att sälja tomter från gårdens mark, men försäljningen gick dåligt och det byggdes mest sommarstugor som den på bilden. 1925 hade 1 000 tomter sålts men det fattades fortfarande vatten, avlopp, el och ordentliga vägar. Älta liknade mer en slum eller kåkstad än det välordnade samhället som det är idag. Men busstrafiken hade i alla fall kommit. Nu fanns tre bussar som körde regelbundna turer enligt tidtabell.

Ett svartvitt foto av en buss. En man och en kvinna står bredvid bussen, på främre stänkskärmen står en liten flicka och på motorhuven en schäferhund.

K G Sundstedt hade fru, barn, hund och tre bussar.

Älta växer

1922 Omnibusstrafiken startar på sträckan Enskede- Skarpnäck-Älta-Vendelsö.

1926 Älta får elektricitet.

1940 Regeringen förbjuder fler bostäder i Älta på grund av problem med vatten och avlopp.

1965-1970 Förbudet tas bort och Stensö byggs som en del av miljonprogrammet.

1968 Älta centrum invigs som ett av Stockholms första köpcentrum inomhus.

Fundera och samtala

  1. Vilka orsaker låg bakom att Älta fick en busslinje 1920?
  2. Hade Älta utvecklats annorlunda om järnvägen dragits genom området, tror du?

Quiz

Vad vet du om Ältas tidiga busstrafik?

Starta quizet

Mer om transporter

Framsidan av en buss. På kofångaren ligger två stora säckar och där sitter också en man iklädd keps, slips, kostym med väst. Längst upp på bussen står linjens nummer och destination. Vindrutan är tvådelad.
Ekerö 1900 – 1949
En kvinna och två barn står mitt i bilden. Bakom den syns en ångbåt på vattnet och på andra sidan vattnet skog och lite av en bro.
Ekerö 1930
Svartvitt foto av det första eldrivna tåget på Nynäsbanan. En lokförare tittar ut från förarhytten, bredvid tåget står en grupp män.
Nynäshamn 1962
Nynäshamn 1900 – 1930
Svartvit interörbild som visar vagnens stolar som står löst på golvet, hatthyllorna, gardinerna och en träpanel på väggen av vagnens kortända.
1901
Ett ånglok står på spåret som skär genom en tallbevuxen ås. På tågets lastvagnar och framför loket står ett fyrtiotal arbetare uppställda för fotografering. Bildnummer: 38
Nynäshamn 1900
En svartvit bild av det lilla stationshuset där ett rykande ånglok åker på rälsen bortom huset. Bilden är ett vykort och har en text skriven i nederkanten "Nynäs hafsbad. Järnvägsstationen."
Nynäshamn 1910
1920 – 1929

Tvätt, tegel och torv

Tvätt, tegel och torv

Platser runt omkring den växande huvudstaden Stockholm påverkades starkt av industrialiseringen. Älta var en av dem. Här producerades både varor och tjänster som Stockholmarna behövde.
Tema: Industrialisering Nacka
Svartvitt foto taget från en bergsknalle. Här syns idrottsplatsen, sjön, skog och tre hus.

Tre hus vid Ältasjön år 1950. Huset längst till vänster är ångtvätten.

Tvätta i Ältas rena natur

Annonsen för Älta Ångtvätt gör reklam för att du ska lämna in dina smutsiga kläder och få tillbaka dem rena och väldoftande. Vilken lyx! Ja, för många stockholmare var det för dyrt. Men år 1950, när annonsen kom ut, var tvätt ett svårt och tungt arbete som de som hade råd gärna betalade för. De flesta hade nämligen inte tillgång till en tvättmaskin. I stan var det trångt och smutsigt, så att hänga tvätten på tork var inte lätt. Det var brist på soliga luftiga platser där inte sot och avgaser smutsade ner tvätten igen. Men i Älta fanns sol och frisk luft.

På bilderna ser du tvätten hänga på tork. Enligt annonsen har den tvättats med prima insjövatten. Prima skrivs som ”1:ma”. Vattnet kom från Ältasjön och tvätteriet låg vid Älta gård. Som mest jobbade 10 anställda här men inom de närmaste åren blev tvätteriet i Älta och många andra tvätterier runt stan, av med sina kunder. Det berodde på att allt fler tvättstugor byggdes i nya hus. 1961 rev kommunen tvätteriet och byggde i stället ut idrottsplatsens parkering.

En annons med två bilder som föreställer byggnader och tvätt på tork utomhus. Texten lyder: Älta ångtvätt telefon Älta 19. Rekommenderas. Utför all slags tvätt och mangling väl, snabbt och billigt. Modern, ej skadlig tvättmetod. OBS.! Prima insjövatten, luft och soltork vid tvättningen! Hämtning och expediering dagligen. Vördsamt Älta ångtvätt.

Annons för Älta Ångtvätt år 1950.

Lätt att minnas telefonnumret

Titta också på telefonnumret! Det har bara två siffror. Det betyder att i området Älta kan det inte ha funnits fler än 100 telefoner år 1950.

Läs mer om att ringa förr i artikeln Anna skötte Ältas telefonväxel.

Tvätteriernas uppgång och fall

Under industrialiseringen fick Stockholm fler rika invånare. Fler kunde betala för tvätteriernas tjänster och tvätterier blev vanligt runt om stan. Men när industrialiseringen fortsatte så utvecklades tekniken för tvätt med bättre och fler maskiner. I takt med att fler fick det bättre kunde fler lämna bort sin tvätt. Ända tills folk fick det så bra att de hade egen tvättmaskin eller tvättstuga.

Tegelbruk vid Älta gård

Tvätteriet i Älta låg på en plats där Ältaborna omkring sekelskiftet 1900 tillverkade tegelsten. Under industrialiseringen byggdes både nya fabriker och bostadshus i Stockholm, så det växte fram många tegelbruk i och runt stan. De låg på platser där det gick att gräva upp lera som sedan brändes till tegel.

Torvfabrik i Lovisedal

I Älta mosse, sydväst om Strålsjön fanns något som var mer sällsynt: torv. Det är växtrester som inte helt har förmultnat eftersom de har legat i vatten. Torven grävdes upp och torkades i närheten av torpet Lovisedal. Torv användes på flera olika sätt:

  • För att förbättra jorden när man odlade,
  • Som isolering i hus,
  • Till att elda när det var brist på andra bränslen.

Industrialiseringens levnadsvillkor

Den växande stadens behov av byggnadsmaterial, energi och rena kläder gjorde att nya industrier och verksamheter växte upp på platser som Älta. Tekniken utvecklades snabbare under industrialiseringen än någon gång tidigare. Det gjorde att människor och företag tvingades anpassa sig till nya omständigheter hela tiden. Inte så kul när verksamheter lägger ner och du förlorar jobbet. För de flesta var livet fullt av hårt arbete och stor ovisshet. Samtidigt kämpade många för att göra samhället bättre, till exempel ge hjälp till fattiga och förbättra utbildningen. Ett tecken på det är att skolan i Älta flyttade från några risiga träkåkar till en modern och ståtlig skolbyggnad år 1919. I skolans väggar finns det sista teglet som tillverkades i Ältas tegelbruk.

Älta folkskola, år 1920.

Fundera och samtala

  1. Teknikutveckling för med sig både positiva och negativa följder. Vilka exempel på det känner du till? Vilka tas upp i texten?
  2. Hur har reklam och annonser förändrats sedan 1950? Hur hade annonsen sett ut om det hade gjorts idag?

Quiz

Hängde du med i texten?

Starta quizet

Relaterat källmaterial

Två kvinnor står på knä och tvättar i en vak i isen strax intill land. Ett barn står bredvid. En kvinna står vid en träbalja och håller en kanna i handen.
Nacka 1920
Svartvitt fotografi, två kvinnor står och sträcker och viker lakan i tvätteriet.
Nacka 1962
Svartvitt fotografi, två kvinnor arbetar i tvätteriet.
Nacka 1962
Svartvitt fotografi, två kvinnor stryker och hänger tvätt i tvätteriet.
Nacka 1962
Upplands-Bro 1910 – 1919
En man vid en skottkärra full av tegelstenar.
Upplands-Bro

Anna skötte Ältas telefonväxel

Anna skötte Ältas telefonväxel

Du vill få tag på din kompis så du ringer, eller telefonerar som du hade sagt om du hade levt år 1925. Så här gick det till att ringa förr.
Tema: Om du hade levt förr Nacka
Visa tillhörande Lärarmaterial

Att telefonera

Först lyfter du luren och sedan drar du runt veven några varv. Då svarar en telefonist. Om du hade bott i Älta så hade du fått prata med Anna Lidqvist. Det är henne du ser på bilden. Du berättar vilken station du vill ringa till och vilket nummer. Anna kopplar, vevar på en vev och säger sedan ”påringt”.

Förhoppningsvis har du frågat dina föräldrar om lov att telefonera. Det är inte säkert att du får lov att ringa om det inte är väldigt viktigt. Varje samtal kostar pengar. Ett rikssamtal är riktigt dyrt. Dessutom blir linjen upptagen så ingen kan ringa hem till er.

Ett svartvitt fotografi av en kvinna i rutig klänning sitter vid en gammaldags telefonväxel som står i ett rum med småblommiga tapeter.

Anna Lindqvist i Älta.

Kopplade samtal åt grannarna

Telefonväxeln på bilden fanns hemma hos Anna på Solvägen 1 i Hedvigslund. Antagligen fick hon hjälp av andra personer i hushållet att sköta telefonväxeln men på nätterna sov familjen, så då gick det inte att ringa.

Anna hade nog bra koll på Ältaborna. Hon kopplade ju sina grannars samtal. En del passade på att berätta när de skulle åka till stan eller förklara varför de bokade tid hos läkaren. Anna och andra telefonister kunde också lyssna på alla samtal. Du och din kompis ville nog inte prata om vad som helst. Anna kunde lyssna för att kolla om samtalet var slut och redo att kopplas ner, eller så avslutade du genom att dra runt veven igen.

Fakta om telefonister

Under 90 år mellan 1880 och 1972 arbetade tusentals kvinnor som telefonister.

Telefonister hade tystnadsplikt. Att avlyssna andras samtal eller läsa andras post är brottsligt, för telefonister och brevbärare och andra.

Ett tag fanns en regel om att telefonisterna inte fick jobba mer än fem år. Jobbet var för hårt. Om de inte lyckats få ett lugnare arbete på den tiden fick de sluta.

Snörflickor, kopplerskor eller nummerflickor, var olika smeknamn på telefonisterna.

Arbeta som telefonist

Om du var kvinna så kunde du själv få arbete i en telefonväxel. Alla telefonister var nämligen kvinnor. Du var tvungen att ha ett bra uttal och en tydlig röst, men du fick inte vara kort. En del propphål i växelborden satt högt upp. Före 1933 kunde du också bli av med jobbet om du gifte dig. Många såg telefonistjobbet som ett sätt att tjäna lite extra pengar för unga ogifta flickor. En gift kvinna skulle leva på sin mans lön och ta hand om hemmet. Därför dröjde det till 1939 innan det kom en lag som gjorde det förbjudet att avskeda en kvinna på grund av giftermål.

Ältas telefonväxel var inte så stor på 1920-talet så Anna kunde kanske ta det lugnt ibland om hon samtidigt passade växeln. På större stationer satt flera telefonister och kopplade samtal i högt tempo. Arbetet kunde då vara mycket stressigt och enformigt. Telefonisterna fick bara ta en kort paus för att gå på toaletten, om de bad om lov först.

Maskinerna blev automatiska

Ungefär när fotot är taget, år 1925, började automatiska telefonväxlar ta telefonisternas plats. Men inte förrän 1972 kopplades den sista manuella växeln bort. Många tyckte att det var krångligt att minnas telefonnummer med fler än två eller tre siffror. Allt fler skaffade telefon. Utan de automatiska växlarna så hade inte telefonisterna räckt till. Då skulle halva Sveriges befolkning behövt arbeta som telefonister och koppla samtal till den andra halvan.

Det svenska företaget Ericsson tillverkade den här telefonen som kallades “taxen” och såldes i hela världen. Det var den första telefonen där mikrofonen och hörtelefonen satt ihop. Foto: Holger.Ellgaard CC BY-SA.

Tack till Anders Lindeberg-Lindvet på Tekniska Museet som bidragit med expertkunskap till artikeln.

Fundera och samtala

  1. Vilka andra arbeten känner du till där bara kvinnor eller bara män arbetar (idag eller förr)?
  2. Vilka orsaker kan det ha funnits till att bara kvinnor anställdes som telefonister?
  3. På vilket sätt skulle ditt liv vara annorlunda om telefoner fungerade som för 100 år sedan?

Quiz

Fattade du texten?

Starta quizet

Spännande källor från Nacka kommun

Biografens fasad har en undre del som är inskjuten och en övre del som är en stor, vit slät yta med texten CEYLON i högra hörnet.
Nacka 1960
Foto taget ovanifrån som visar en sångare och en ackompanjatör vid piano samt två violinister omgivna av arbetare i en fabrik. På ett plakat står "Musikens vecka 2-9 mars 1947".
Nacka 1947
Ett hus med torn på ett berg.
Nacka 1910 – 1921
Ett hundratal män står uppställda på skeppsvarvets. Ett tjugotal pojkar sitter i skräddarställning längst fram. I bakgrunden syns byggnadsställningar av trä och havet.
Nacka 1895
Barn och kvinnor på ett torg med planteringar och bänkar. I bakgrundens syns tre trähus, ett ligger på en kulle och har fyra våningar och ett torn. De andra ligger mot gatan i torgets fond. Det ena huset har fyra garageportar mot vägen och det andra har en skylt där det står "skor" och "läder".
Nacka 1958
Ett suddigt svartvitt foto visar två kvinnor som sitter med hörlurar framför en vägg med sladdar och kontakter - telefonväxeln.
Nacka 1937
Ett svartvitt foto av en buss. En man och en kvinna står bredvid bussen, på främre stänkskärmen står en liten flicka och på motorhuven en schäferhund.
Nacka 1924
Nacka 1920 – 1925

År 1921 fick både män och kvinnor rösta i allmänna val för första gången. Men kampen för demokrati började med små steg långt tidigare. Och den är inte slut ännu. När samhället förändras krävs nya lagar och regler för att folk ska engagera sig, jämställdheten förbättras och utsatta grupper skyddas.

Nu & då vid vattenbrynet i Nynäshamn

Nu & då vid vattenbrynet i Nynäshamn

På den äldre bilden ser du några små öar. Där någonstans slutar kajen idag. Området emellan har fyllts upp med sten och grus och jämnats ut till ett stort hamnområde. Men om du vänder dig åt andra hållet så finns det faktiskt något som är sig likt.
Tema: Industrialisering Nynäshamn
Visa tillhörande Lärarmaterial
Laddar bildjämförelse…

Känner du igen dig?

De två bilderna nedan visar samma plats men nästan allt har förändrats sedan den första bilden togs omkring år 1900. Då satt Mina Strid på huk här och mjölkade en ko, Maria Plazikowski stod bredvid när fotot togs. Om de två kvinnorna hade kunnat se platsen idag, mer än 120 år senare, så skulle de nog haft svårt att känna igen sig. Idag är det här en del av hamnen, söder om Gotladshamnen vid den så kallade Mörby brygga. Industrialiseringen har förändrat platsen totalt.

Skogshyddan finns kvar

På det svartvita fotot nedan ser du platsen från andra hållet, från havet. Huset vid vattnet är Skogshyddan där familjen Plazikowski bodde. Det är deras ko som pigan Mina mjölkar på bilden. Simon Plazikowski var skogsvaktare och hade som uppgift att se efter all skog som Nynäs gods ägde. Han byggde huset till sin familj år 1889 och kallade det Skogshyddan. På den tiden låg huset intill vattnet och vägen var bara en slingrande grusväg. Tio år senare kom järnvägen hit och en stad började växa fram. Skogshyddan finns fortfarande kvar, alldeles intill Nynäsvägen, mitt emot Gotlandskajen.

Laddar bildjämförelse…

Fundera och samtala

  1. Skulle du känna igen platsen där du nu befinner dig om du kom tillbaka 120 år senare?
  2. Känner du till några platser i närheten som görs om mycket just nu eller som förändrats mycket under ditt liv?
  3. Är du positiv eller negativ till att platser förändras?

Quiz

Har du fattat texten?

Starta quizet

Arkivmaterial från Nynäshamns hamn

Nynäshamn
Ett ånglok har stannat vid perrongen på kajen. Två båtar ligger vid kajen. Det ryker ur både lokets och ångbåtarnas skorstenar.
Nynäshamn
Svartvitt fotografi, man står på trädäck och flyttar en stor vit kontainer märkt med svart text.
Nynäshamn 1920 – 1930
Handritad gammal karta.
Nynäshamn 1898
Svartvitt fotografi, på bilden syns förråd och smalspårig järnväg som löper ner till kajen där män lastar malm på fartyg.
Nynäshamn 1917
Svartvitt fotografi som visar vy med packade trädstammar i vattnet.
Nynäshamn 1920

Barnhemmets packlista

Barnhemmets packlista

Äger du någon lumberjacka, benkläder eller inneskodon? Om du hade varit barn 1952 så hade du kanske behövt just de plaggen. Det var vanliga kläder på 50-talet, ungefär som hoodies, keps och sneakers är idag.
Tema: Om du hade levt förr Täby
Visa tillhörande Lärarmaterial
ett svartvitt foto av en ljus mangårdsbyggnad med två flyglar.

Gribbylunds gård år 1950.

Barnhemmet Gribbylund

På fotot ser du Gribbylunds gård i Täby som var ett barnhem mellan år 1948 och 1955. Från Gribbylund finns en lista sparad som visar vilken utrustning barnen skulle packa i väskan och ha med sig när de flyttade in. När vi läser listan idag kan vi se hur klädmodet har förändrats och en del plagg kanske vi aldrig ens har hört talas om.

Utrustningslistan visar hur mycket kläder varje barn som ska flytta in på barnhemmet ska få med sig.

Vad är en rimlig basgarderob?

Vilka klädesplagg som anses nödvändiga och användbara har förändrats med tiden. I packlistan kan vi se att gossar 8-15 år bland annat ska packa en kostym, två par golfbyxor och två slipovers men bara tre par kalsonger.

Idag kan det verka konstigt att ens äga en kostym som ofta är ett dyrt festplagg om man samtidigt inte har mer än några få par underkläder men på den tiden som packlistan skrevs var kostymen vanligare. Och är det klokt att bara packa golfbyxor (en sorts kortbyxa) om man inte har med sig några andra byxor alls förutom kostym och pyjamas? Ja på 1950-talet var det faktiskt helt rimligt eftersom pojkar fick bära knäbyxor med långa stickade strumpor året om. Vanliga långbyxor började man använda först när man räknades som vuxen. 

Fattigdom och vanvård

Packlistan kan ge bilden av att barnen som flyttade in på Gribbylund hade många saker. I själva verket var många fattiga och vanvårdade och hade nästan ingenting. Packlistan finns sparad i Regionarkivet tillsammans med ett protokoll där de styrande i landstinget (det som idag heter Region Stockholm) diskuterade vem som skulle betala för barnhemsbarnens kläder.

I efterhand har det framkommit att många av de barn som vistades på barnhem i Sverige hade det väldigt svårt. Staten samlade in berättelser för att kartlägga problemet på 2010-talet och man kunde då slå fast att många av barnen som bott på svenska barnhem/fosterhem under 1900-talet hade utsatts för fysiskt våld eller sexuella övergrepp under vistelsen. Våldet barnen hade utsatts för var så pass grovt att flera fick skadestånd utbetalda av Svenska staten. 

Synen på barn förändras

Vuxna förr fokuserade mycket på att barnen skulle vara hela och rena. De tänkte att mycket disciplin lärde barn att lyda och bli redo för vuxenlivet. Nuförtiden finns det mer kunskap om barns behov och idag vet man hur viktigt det är att känna trygghet, kärlek och få uppmuntran för att utvecklas bra. Vi lär oss hela tiden mer om människors behov och kanske kommer framtidens barn tycka att sättet vi lever på idag också är orättvist och omodernt.

Fakta om barnhem

Barnhem och barnhus har funnits länge i Sverige. De fanns från 1600-talet fram till 1980.

På ett barnhem bodde barn som inte hade någon vuxen som kunde ta hand om dem. Föräldrarna kan ha varit fattiga, sjuka, missbrukare eller döda. Det hände också att barn placerades på barnhem även om en förälder var emot det. Till exempel fick många ensamma mammor lämna bort sina barn. Det fanns en stark norm i samhället att en familj skulle ha en mamma och en pappa. De flesta tyckte att det var viktigare för en kvinna att hitta en ny man än att behålla sitt barn.

Över 100 000 personer har bott på barnhem i Sverige bara mellan 1950 och 1980. 

Fundera och samtala

  1. Hur skiljer sig innehållet i din garderob från barnhemsbarnens?
  2. Vad vet du sedan tidigare om skillnaden mellan att vara barn förr och idag?
  3. Vad kan utrustningslistan säga om hur barn på barnhem hade det på 1950-talet?

Quiz

Vad vet du om barnens utrustningslista?

Starta quizet

Källor från Täby

svartvitt foto av tjugotvå män uppställda framför brädhögar.
Täby 1910
Svartvit bild med två kvinnor i ljusa klänningar som står på en äng. Ett tåg drivet av ett ånglok passerar kvinnorna på nära håll.
Täby 1910
Reklam för att köpa villa tomter i Viggbyholm, 1922.
Täby 1938
Affisch för manifestation mot byggandet av Lötstaden
Täby 1973
Affisch med inbjudan till diskussion om hur många invånare Täby tål 1979
Täby 1979
Reklam för att köpa tomter i Viggbyholm, Täby 1922
Täby 1922

Lärarmaterial

Ämne: Historia
Årskurs: 7-9
Koppling till läroplan: Kontinuitet och förändring, Levnadsvillkor

Barnhemmets packlista

Täby
Visa tillhörande artikel
Låt eleverna fundera på hur kläder har förändrats och vilken kontinuitet som finns.

Kontinuitet och förändring

  1. Välj ut 3-5 punkter i utrustningslistan som ni tycker visar en förändring.
  2. Välj ut 5 punkter som ni tycker visar kontinuitet.
  3. Vilka förändringar kan ni se när det gäller:
    • Mängden kläder
    • Material
    • Mode
    • Skillnader mellan pojkar och flickor
  4. Vilken kontinuitet kan ni se när det gäller:
    • Mängden kläder
    • Material
    • Mode
    • Skillnader mellan pojkar och flickor

Oavslutade meningar

Skriv ut de 20 oavslutade meningarna och dela ut till eleverna. Var och en får sedan i tur och ordning läsa upp sin mening och ge den en avslutning. Lägg till egna meningar eller kopiera dem du gillar bäst om du behöver fler än 20. Meningarna finns i ett word-dokument här intill.

Övningen går ut på att reflektera tillsammans och att göra alla delaktiga. Alla får en chans att tänka högt och det bör inte finnas något krav på att svara rätt. Eleverna tränar sig på att lyssna på varandra och får bekräftelse på om de tänkt rätt samtidigt som de ges chans att upptäcka nya tankar.

Tips på avslut

Använd övningen som en “exit ticket” och låt eleverna lämna klassrummet i den ordning du själv bestämmer. Då kan du låta elever som ängslas tala för en mindre skara på slutet.

Barnhemmet Gribbylunds utrustningslista.