Stockholms läns museum
Stockholms läns museum
Sök

Content Source: lanskallan

Skogsömonumentet

Publicerad: 22 maj 2026 | Skribent: Martin Nyblom

Skogsömonumentet

I juli 1905 invigde kung Oscar II ett monument på Skogsö, precis intill Baggenstäket där ryska och svenska trupper stred mot varandra år 1719.
Tema: I krigets skugga Nacka
Visa tillhörande Lärarmaterial
Täckningen faller från stenmonumentet. Militärer med flaggor och kransar. Kungaparet sittande.

Stenen påminner om slaget

På stenen står det:

Till minne af

Stockholms stads tappre räddare

den 13 augusti 1719

Rutger Fuchs och

Johan Henrik v. Essen med

K. Södermanlands Reg:te samt

Baltzar v. Dahlheim med

Östgöta Tremänningar

Aftäcktes denna sten af

H.M. Konung Oscar II den 8 juli 1905

Ryska soldater klev iland vid Stäket

Den 13 augusti 1719 hade de snabba och smidiga ryska galärskeppen nått Stäket utanför Boo i dagens Nacka kommun. Den svenska militären hade spärrat av den större farleden förbi Vaxholm så nu var det trånga sundet mellan Boo och Skogsö bästa vägen mot Stockholm för båtar. Ryska soldater steg i land och det blev skottlossning när svenskarna försvarade sig.

Slaget vid Stäket pågick under kvällen den 13 augusti 1719. När det var över lämnade de ryska trupperna Stockholmstrakten. I Sverige har historieskrivningen berättat om slaget vid Stäket som en stor seger. Det svenska försvaret hindrade ryssarna från att anfalla Stockholm och drev dem tillbaka ut på Östersjön. 

Stockholm räddades! Eller?

Men var det verkligen så att Stockholm räddades från ett ryskt anfall 1719? En del menar att ryssarna aldrig hade planer på att attackera Stockholm. De ville bara skrämma den svenska regeringen genom att visa att de kunde anfalla och gå iland så nära huvudstaden. De ryska härjningarna längs kusten var ett sätt att visa att Sverige inte var säkert, och att Ryssland kunde anfalla var som helst, när de ville. Härjningarna fortsatte ända fram till det blev fred 1721 och var ett sätt att sätta press inför fredsförhandlingarna.

I mer än 200 år beskrevs detta som Sveriges sista stora seger över Ryssland och att den svenska armén hade hindrat ett ryskt anfall mot huvudstaden Stockholm. Den versionen av historien bygger bland annat på Rutger Fuchs och Baltzar von Dalheims berättelser. I slutet av 1900-talet visade militärhistorikern Arne Stade att båda hade överdrivit sina versioner och framhävt sina egna prestationer. Dalheims berättelse verkar dessutom vara skriven långt i efterhand av en släkting till honom.

UPPDATERAD: 13 augusti 2026

Fundera och samtala

  1. Vilken version av historien berättar minnesstenen om Slaget vid Stäket?
  2. Hur kan minnesstenen över Slaget vid Stäket hänga samman med unionskrisen 1905?
  3. Minnesstenen handlar om en historia från 1719. Men vad berättar minnesstenen om Sverige 1905?
  4. Skulle du välja att göra ett minnesmonument över Slaget vid Stäket idag, om du fick bestämma? Vad skulle det i så fall stå på det?

Quiz

Vad vet du om Skogsömonumentet?

Starta quizet

Relaterade artiklar

Länskällan

Lärarmaterial

Ämne: Historia, religion
Årskurs: 7-9
Koppling till läroplan: Händelser, Levnadsvillkor
Text i gammaldags stil.

Olagligt möte i Sickla

Artikeln "Olagligt möte i Sickla" kan användas som bakgrund när man studerar frikyrkorörelsen och religionsfriheten i Sverige.
Nacka
Visa tillhörande artikel

Tänkbara svar på frågorna

Frågorna under rubriken “Fundera och samtala” i slutet av texten kan användas för enskilt skriva reflektioner som eleverna sedan delger varandra i grupper. Punkterna nedan är tänkta att ge läraren en överblick över tänkbara svar och ett större försprång i tanken.

Skulle en liknande lag som konventikelplakatet kunna stiftas idag?

  • Liknande lagar finns i andra länder. Religionsutövande eller andra möten som anses utmana statens makt motverkas på många håll även med andra medel. De riskerar åtal eller att diskrimineras.
  • I Sverige är religionsfrihet och mötesfrihet inskrivet i grundlagarna. Dessutom har Sverige skrivit under FN’s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Dessa lagar och överenskommelser gör att en liknande lag inte kan stiftas i Sverige idag.

Vad tror du gjorde att många inom kyrkan ville ha lagen?

  • Skäl som nämns i artikeln är att pietisterna sågs som “farliga aktivister” som riskerade att förstöra samhället. De utmanade den gudomliga ordningen Gud ledde kungen, som styrde över prästerna och ledde folket.
  • Prästernas maktposition och kyrkans tolkningsmonopol av kristendomen hotades. En enskild präst kunde se sin roll i det lokala samhället ifrågasatt.
  • Rädsla för moralisk upplösning.
  • Rädsla för irrläror och förvanskning av kristendomen.

På vilket sätt var konventikeldeltagarna aktivister?

  • De handlade i enlighet med något de trodde på, kanske utan hänsyn till risken att själva bestraffas.
  • De påverkade politiken och lagstiftningen – men i en riktning motsatt den de önskade.
  • Det är troligt att personerna inte kunde förutse att just deras möte skulle leda till en stor undersökning och senare konventikelplakatet.
UPPDATERAD: 20 maj 2026

Länskällan

Lärarmaterial

Ämne: Historia, Samhällskunskap
Årskurs: 4-6, 7-9
Koppling till läroplan: Historiebruk

Balingsnäs

Huddinge
Visa tillhörande artikel
Källor till artikeln

Lektionsmaterial om ortnamn

Artikeln om Balingsnäs spårar ortens namn till ett torp och ger exempel på andra bostadsområden uppkallade efter torp. Låt eleverna fortsätta undersöka hur historia används när nya bostadsorter byggs med hjälp av lektionsmaterialet Historieanvändning nära dig.

UPPDATERAD: 18 maj 2026

Länskällan

Lärarmaterial

Ämne: Historia, Samhällskunskap
Årskurs: 4-6, 7-9
Koppling till läroplan: Demokratisering, Historiska begrepp, Historiska källor och källkritik, Kontinuitet och förändring

Älta skola

Här ger vi förslag på två fristående uppgifter som passar efter att ha läst artikeln om Älta skola.
Tema: Demokratisering Tema: Om du hade levt förr Nacka
Visa tillhörande artikel
Fyra förändringsprocesser

Kunskapssamhället: Älta skola är ett exempel på utbyggnaden av folkskolor i Sverige under tidigt 1900-tal. Till skillnad från hur det var hundra år tidigare så skulle alla barn gå i skola, oavsett var man bodde eller om man var fattig eller rik.

Urbanisering: Älta skola är ett exempel på befolkningsökningen i samhällen kring huvudstaden.

Teknikutveckling: Med ökade kommunikationer växte Älta och Älta skola. Bil- och tågtrafik till större samhällen i närområdet bidrar till att Älta skola växer under 1900-talets första decennier.

Det moderna samhället: De senaste decennierna har Älta skola byggts ut ännu mer. Älta är både landsbygd och förstadssamhälle. Det går snabbt att pendla mellan Älta och Stockholm, eller att jobba på distans via Internet.

Värdera källorna

Skriv ut dokumentet med de fem källorna. Låt eleverna resonera i grupp eller par om vilken källa som de tycker:

a) bäst illustrerar berättelsen om Älta skola.

b) är den bästa historiska källan.

c) säger minst om Ältas historia.

Fem källor för utskrift

Fem källor om Älta skolas historia

Förändring och kontinuitet på klisterlappar

  1. Låt eleverna, efter att ha läst artikeln, fundera på vad som förändrats på Älta skola. Varje förändrings skrivs på en klisterlapp.
  2. Låt dem också fundera på om det finns något som är sig likt.
  3. Berätta om de fyra punkterna i rutan som representerar olika övergripande förändringar. Skriv upp rubrikerna på tavlan och låt eleverna klistra upp sina förändringslappar vid den rubrik där de tycker att de hör hemma.
  4. Avsluta genom att låta några elever motivera var de satt sin lapp, peka ut någon som skulle kunna sitta även under en annan rubrik, eller ställa en fråga om någon av lapparna.
Källor till artikeln

Nacka lokalhistoriska arkiv

Wikipedia

Artikel om skolarkitektur

 

UPPDATERAD: 20 augusti 2026

Telefonister och växlar

Här hittar du mer fakta om de teman som tas upp i texten "Anna skötte Ältas telefonväxel".
Visa tillhörande artikel
Visa tillhörande Lärarmaterial

Att telefonera

  • Veven på telefonen driver en elektrisk generator som ger ström för ringklockan i telefonen/på växelstationen. Samtalet behöver nästan ingen ström så det räcker med ett batteri.
  • Om du ville ringa till en annan del av landet var du tvungen att beställa telefonsamtalet i förväg. Det var många telefonister som måste koppla upp samtalet längs vägen. Samtalet fick bara ta tre perioder på tre minuter vardera, nio minuter sammanlagt. Det var ont om riksledningar.
  • Stora företag och ämbetsverk hade ”namnanrop” så att det räckte att säga ”NK” för att bli kopplad till Nordiska Kompaniet som hade många telefonledningar in.
  • Små stationer som Älta kunde nattkopplas så att om någon behövde ringa doktorn eller en barnmorska eller brandkår gick samtalet direkt till en central växel med nattpassning.
Ett suddigt svartvitt foto visar två kvinnor som sitter med hörlurar framför en vägg med sladdar och kontakter - telefonväxeln.

Telefonväxel i Ektorp, Nacka. 1937.

Automatiska telefonväxlar

Automatiska telefonväxlar uppfanns redan på 1890-talet men det dröjde till 1922 innan de började installeras på prov, först i Sundsvall sedan i Stockholm. Den sista manuella stationen fanns i Arjeplog och försvann 1972. Många stora företag och liknande fortsatte med telefonväxel där telefonister hjälpte kunderna att nå rätt person.

Ett svartvitt fotografi av en kvinna i rutig klänning sitter vid en gammaldags telefonväxel som står i ett rum med småblommiga tapeter.

Anna Lindqvist i Ältas telefonväxel på Solvägen 1 i Hedvigslund 1925.

Långa telefonnummer

Telefonnummer på en mindre station var oftast två till tre siffror, små växlar kunde klara upp till 120 abonnenter. På en stor station kunde upp till 10.000 abonnenter finnas och då var det många som hade 4 siffror. De automatiska stationerna behöll de gamla numren men lade till siffror före. Den som kopplades till nya automatstationen i Norra Vasa i Vasastaden och först hade telefonnummer ”Norra Vasa 123” fick då numret 33 framför och sedan fylldes det ut med nollor så att telefonnumret blev 6 siffror: 330123. I Nacka var det ett annat nummer, det var för att automatstationerna skulle hitta rätt mellan varandra.

svartvitt foto av tre kvinnor som sitter böjda över en telefonväxel med ryggen mot kameran.

Atlas Diesels telefonväxel 1949.

Yrket telefonist

Redan från början var telefonist ett kvinnoyrke. Under ett decennium var Televerket den störta arbetsgivaren för kvinnor. Anledningen till att bara kvinnor, i början ogifta kvinnor, och inte män anställdes ligger i den tidens syn på vad som var passade de olika könen. Bland annat ansågs kvinnor ha ”flinka fingrar”. De var ju vana vid handarbete. De var tysta och gjorde sin plikt jämfört med män som bullrade och stökade. Telefonist var ett ”ärbart yrke” och rent yrke för kvinnor från hem där detta blev en extra inkomst. I lägre samhällsklasser arbetade kvinnor som hembiträden, tvätterskor eller till och med skitbärare för att överhuvudtaget överleva.

UPPDATERAD: 8 maj 2026

Älta skola – från landsort till småstad

Publicerad: 6 maj 2026 | Skribent: Samuel Branting

Älta skola – från landsort till småstad

Det är inte mycket som är sig likt i Älta om man blickar tillbaka hundra år i tiden. Men redan för hundra år sedan fanns Älta skola och den är fortfarande i bruk. När skolan byggdes var den ett viktigt steg i utvecklingen av Älta som samhälle och för både barn och vuxna betydde den nya skolan en stor förändring i vardagen.
Nacka
Visa tillhörande Lärarmaterial

Innan Älta fick en egen skola

Före 1919 fanns ingen riktig skolbyggnad i Älta. Samhället kretsade kring herrgården Älta gård, ett tegelbruk och en torvtäkt varifrån man hämtade torv till gårdens stall. De yngsta barnen gick i Englunds skola, en så kallad småskola som höll till i en villa, medan de äldre barnen fick gå väldigt långa sträckor för att komma till skolan. Vägen kunde gå genom öde skogsvägar och vara mörk, särskilt under vinterhalvåret, vilket gjorde skolvägen besvärlig. Behovet av en egen skola i Älta växte därför snabbt i takt med att allt fler bosatte sig i området.

En grupp barn står i ring på gräset och tittar in i kameran. En flicka håller i en boll.

Bollek på Älta skola år 1924.

Skolan byggdes under kristid

År 1919 stod den första delen av Älta skola klar. Tomten låg nära Älta gård och köptes för 5 812 kronor. Man beslutade att bygga skolan i sten, trots att det var dyrt. På grund av första världskriget befann sig Sverige i kristider. Byggmaterial var extra kostsamt. För att spara pengar minskade man antalet planerade klassrum. 

Den nya skolan var ändå efterlängtad. Nu fick Ältabarnen en egen skolbyggnad, och de behövde inte längre ta sig till skolor längre bort.

En svartvit bild av skolan med tillbyggnaden med tomma fönstergluggar.

Skolan med den nya delen snart färdig år 1928.

Fler elever och större skola

Älta växte snabbt under 1920-talet, efter första världskriget, bland annat genom elektricitet, bättre vägar och kommunikationer. Redan år 1925 gick omkring 100 elever på Älta skola. Det ledde till att skolan behövde byggas ut.

År 1927 beslutade man om en större tillbyggnad. Skolan fick då fem klassrum i stället för två, samt naturkunnighetssal, gymnastiksal och skolkök.

Barn framför skolans ljusa stora fasad. Flera pojkar verkar slåss. De bär keps, korta byxor och långa strumpor.

Rast på Älta skolan 1930-talet.

Skolvardag för hundra år sedan

I Älta skolas tidiga år såg skoldagen annorlunda ut än i dag. I undervisningen kunde det till exempel ingå trädgårdsskötsel på skolgården. På schemat stod bland annat kristendomskunskap och välskrivning. I skolan fanns också ett bad där det var obligatoriskt för eleverna att regelbundet skrubba varandra rena. Möjligheten att kunna bada hemma var inte en självklarhet för alla barn.

När skolan senare fick en matsal i källaren serverades enkel skolmat, ofta havregrynsgröt och smörgås. Maten var inte gratis utan kostade 25 öre, även om vissa barn slapp betala.

Barn på en lång rad utanför skolan.

Odling på skolgården, Älta skola 1930-talet.

Skolan förändras – men finns kvar

Från 1960-talet till idag så har Älta vuxit snabbt. Fler skolor har tillkommit i området och Älta skola har byggts om flera gånger, men den ursprungliga skolbyggnaden från 1919 står fortfarande kvar.

Älta skola är därmed ett tydligt exempel på hur skolor kan spegla både sin tid och samhällets utveckling – från en ganska isolerad landsort till ett modernt småstadssamhälle. Fast en hel del av skogen kring Älta står fortfarande kvar.

UPPDATERAD: 19 augusti 2026

Fundera och samtala

  1. Finns det något i texten som du inte visste tidigare eller som gjorde dig förvånad?
  2. Vad kan texten berätta om hur globala händelser påverkar lokala?
  3. Hur tror du att Älta skola har förändrats om hundra år?

Quiz

Vad vet du om skolans historia?

Starta quizet

Relaterade artiklar

Skolor

Svartivtt foto. En dam står på trappen till huset.
Huddinge 1906 – 1
Flygfoto i svartvitt. Slottslik skolbyggnad.
Botkyrka 1949
Nynäshamn 1883
En skolklass står i ring och håller varandra i händerna. Skolbyggnaden i trä och två våningar syns i bakgrunden.
Nacka 1910
Ett svartvitt foto av en lärarinna i hatt med sina skolbarn framför den lilla skolbyggnaden.
Täby 1905
Svartvitt foto på träbyggnad
Tyresö 1924 – 1926
Visa alla bidrag

Länskällan

Lärarmaterial

Ämne: Geografi, Historia
Årskurs: 4-6, 7-9
Koppling till läroplan: Historiska källor och källkritik, Levnadsvillkor
En gammal karta

Kumla skola var en liten röd trästuga

Tema: Om du hade levt förr Tyresö
Visa tillhörande artikel
Använd en gammal karta för att väcka eleverna intresse. Låt dem själva skriva sin skolas historia eller jämför olika berättelser från skolan förr.

Låt eleverna skriva skolans historia

Artikeln “Kumla skola var en liten röd trästuga” summerar informationen från en radiointervju, en äldre karta, fotografier och skriftliga sekundära källor. Istället för att låta eleverna läsa artikeln kan de själva arbeta med det historiska källmaterialet. Arbetet kan ske tillsammans i helklass eller i grupper. Vid grupparbete kan eleverna undersöka olika källor och sedan dela sina slutsatser med varandra.

Kartan som introduktion

Visa Kumla skola på kartan via länken nedan och låt dem fundera över några av frågorna innan de läser artikeln.

Trakten omkring Stockholm i blad 9 (sklivedata.blob.core.windows.net)

  • Vad fanns i närheten av skolan?
  • Hur såg landskapet ut för den som vandrade genom kartan i slutet av 1800-talet?
  • Varför låg skolan där?
  • Vad finns idag som inte syns på kartan?
  • Vilken väg tror ni att barn i Petterboda gick för att komma till Kumla skola?

Blad 9 är en del av Kartverket på Stockholmskällans webbplats:

Kartverket ”Trakten omkring Stockholm i IX blad” 1861 (stockholmskallan.stockholm.se)

Källor till artikeln

Länskällans text om Kumla skola bygger till stor del på radiointervjun med Jessie Navin. Intervjun gjordes 1986 och sändes i Tyresös närradio första gången 2020. På radiokanalens sida finns också bilder och tidningsutdrag som gett fakta till artikeln.

Jessie Navin om Kumla skola förr (tyresoradion.se)

En gammal karta

Utsnitt ur karta från slutet av 1800-talet med Kumla och (blivande) Trollbäcken.

Fler lektionsförslag

Se lärarmaterialet på sida Berättande källor om skolan förr.

Berättande källor om skolan förr

Tillhörande artikel

UPPDATERAD: 10 maj 2026
5 Teman 179 Artiklar 714 Arkivmaterial 94 Lärarmaterial

Länskällan

Lokal historia i Stockholms län

Länskällan bygger på arkivmaterial från kommuner och hembygdsföreningar i Stockholms län. Genom Stockholms läns museum ger Länskällan dig lokal historia som berättar om platsen du bor på. Läs mer om Länskällan

Vill du ta emot nyheter och information om Länskällan?
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev →

Bidra till Länskällan

Din kommun kanske inte är med i Länskällan ännu? Eller vill du tipsa om någon händelse, person eller lokal historia som du tycker ska finnas med i Länskällan?

Bidra med material