Stråtak

Underhåll av stråtak

Att binda stråtak är en tradition som främst förekommit söderut i Sverige, men det finns även en mindre utbredd tradition av mellansvenska löslagda tak.

Vid omläggning och lagning av ett halmtak bör en fackman anlitas. Ofta behöver inte hela taktäckningen bytas ut samtidigt utan det räcker att laga där det är dåligt.

Det befintliga taket rensas från gammal uttjänt halm och mosspåväxt. Sedan fästs längsgående smala käppar, till exempel av hassel längs takfoten och mot nocken. Dessa fästs i de underliggande takåsarna.

Två män arbetar med långa trästolpar som ska läggas på hus.
Under arbetets gång användes här några av de långa hängslanorna längsgående horisontellt för att temporärt hålla den nya halmtäckningen på plats. Här skall halmtakläggaren svinga över två ihopsatta slanor så att de får sin lodräta placering över bägge takfallen. Hersby, Sollentuna. Fotograf: Hedvig Bellberg.

Ovanpå det gamla halmtaket läggs sedan ny halm i kärvar, i lager-på-lager-teknik, omkring 9 kärvar per kvadratmeter. Halmen packas hårt och ändarna, där håligheten längst ner på strået finns, är till slut det enda som sticker fram över hela taket. Hålen fungerar som små droppnäsor för vatten. Lös halm i lösa buntar läggs över taknocken.

Avbarkade så kallade hängslanor av gran används till ryggningen. Slanorna dymlas samman två och två med ekdymlingar i topparna. Sedan skjuts de upp med mankraft över takets ena sida och faller över det andra takfallet, i rätt läge, med en hängslana över varje takfall. Vid takfoten monteras till sist även dymlade slanor horisontellt, för att ytterligare hålla nere både halmen och de lodräta hängslanorna.