Låt eleverna undersöka olika källor som berättar om handelsträdgårdarnas epok under början av 1900-talet på Ekerö.
Undersök berättelser
Det här är en gruppuppgift där eleverna får ta del av olika berättelser i form av 16 korta citat från intervjuer med människor som varit en del av handelsträdgårdarna på Ekerö. Undersökningen kan göras först enskilt sedan i mindre grupper eller par innan den summeras i helklass.
Undersökningen kan med fördel göras innan eleverna läser artikeln “Mälaröarna var Stockholms trädgård”. Då blir det gemensamma upptäckandet i fokus. Om eleverna behöver mycket stöd av en historisk kontext så kan man istället börja med att läsa texten.
Undersök enskilt
Skriv ut och klipp isär dokumentet med de 16 citaten. Uppgiften går bra att utföra även om samma citat hamnar i händerna på flera olika elever. Dela ut en eller ett par citat till varje person. Be eleverna fundera över frågorna och skriva ner sina svar.
Vad berättar citatet om handelsträdgårdarna?
Kan citatet bidra till att placera någon händelse eller något förhållande i tiden?
Undersök i grupp
Var och en av eleverna läser upp sina citat och berättar vad de antecknat. Resten av gruppen får chans att komma med kompletterande kommentarer som också antecknas.
Summera i helklass
Skriv upp förslag till slutsatser som källorna kan stödja. Vilka citat säger något om:
Transporter och infrastruktur?
Arbetets organisation?
Marknaden?
Samhällsförändringar?
Vad personen själv har upplevt?
Samtala om vilka förslag till slutsatser som är hypoteser och skulle behöva ytterligare stöd i en annan källa. Vilken källa skulle kunna användas?
Finns det några citat som stöder varandra?
Källorna
Källorna är hämtade från Ekerö-Munsö hembygdsförening. Transkriberingarna av intervjuerna finns publicerade på deras hemsida.rnrnArtikeln bygger delvis på information från dessa intervjuer men också på en utställning om Träkvistas historia som visades i Ekerö Bibliotek 2008.
Dagens Nyheter berättade om ett zoo som skulle byggas. Men djurparken blev aldrig verklighet. Kan källan användas ändå?
Tidningsartikel om djurparksbygge
Undersök artikeln från Dagens Nyheter. Skriv ut arbetsbladet Stockholms-zoo.pdf och läs den noga.
Vad påstår tidningsartikeln?
Vilka av följande påståenden gör Dagens Nyheter?
Det är klart var Stockholms zoo ska ligga.
Djurparken ska bara ha nordiska djur.
Kontraktet om att köpa marken av Huddinge har skrivits under.
Det ska finnas restauranger med spansk och italiensk mat.
Det finns ännu inga ritningar.
Bygget av parken har redan börjat.
Området har parkeringsplatser för 5000 bilar.
Styrelsen för Stockholms zoo räknar med att det ska kunna användas både för forskning och fritid.
Djuren ska flytta in nästa år.
(Artikeln gör de påståenden som har nummer 1, 4, 5, 7, 8 och 9.)
Ljuger tidningsartikeln? Vilka påståenden är det i så fall som är osanna? (Artikeln redogör för planerna, vilka förefaller ha varit konkreta men som aldrig förverkligades.)
Vad berättar källan?
Dela ut följande länk till eleverna, så att de kan gå direkt till quiz-frågorna:
Den här lärarguiden ger förslag på hur eleverna kan svara på artikelns reflektionsfrågor och tipsar om projektuppgiften Undersök en fabrik.
Svar på frågorna
Sist i artikeln “Märstas industrialisering” finns frågor under rubriken Fundera och samtala, nedan finns tänkbara svar på frågorna.
På vilket sätt påverkade industrierna Märsta?
I texten nämns följande tre aspekter av samma svaret.
Människor bosatte sig i Märsta.
Märsta växte till en tätort.
Både de anställda och företagen byggde bostäder i Märsta.
Texten ger flera förslag på att företagen i Märsta utvecklade sina produkter. Varför är det viktigt för ett företag?
De exempel som nämns är Färgfabriken som utvecklar nya färger och lacker samt Sörlings som utvidgade sin tillverkning av lastbilstippar med att bygga svarvar.
Det kan finnas flera anledningar till att ett företag vill utveckla nya produkter. Ett skäl som har stöd i texten är att snabbt kunna anpassa produktionen till förändrad efterfrågan. När efterfrågan på Sörlings lastbilstippar sjönk under andra världskriget så satsade de på andra produkter som efterfrågades mer (svarvar).
Texten tar också upp matsilvertillverkningen i den gamla kexfabriken som konkurrerades ut av import från Asien. Ur detta kan ett annat skäl till produktutveckling härledas: att möta konkurrens från företag med andra förutsättningar (låga lönekostnader).
Hur tror du att C J Svensson kunde bli både byggmästare och företagsledare trots att han bara gått fyra år i skolan?
Rimliga svar kan handla om:
Att kraven på formell utbildning var lägre förr och att kort utbildning berodde på brist på pengar snarare än intelligens.
C J Svenssons egenskaper (förmåga att lära på egen hand).
Projektuppgift
Låt eleverna arbeta i projekt och undersöka en fabiks historia med hjälp av både texter och primärkällor.
I den här projektuppgiften får eleverna förslag på källor där de kan undersöka hur industrialiseringen tog sig uttryck i ett konkret fall i Stockholmsområdet. Uppgiften kan användas för att fördjupa och konkretisera kunskaper om industrialisering, träna källanvändning eller belysa levnadsförhållanden under 1800-talet och det tidiga 1900-talet.
Ta reda på fakta
Frågeställningar för att ta reda på fakta om en fabrik.
Varför byggdes fabriken på platsen?
Hur påverkades orten av fabriken?
Hur många anställda hade fabriken?
Vem ägde fabriken?
Vad vet vi om arbetsvillkoren? Hur var det att jobba där? Arbetstid, lön, semester, skyddsutrustning.
När var verksamheten igång?
Hur och varför upphörde verksamheten? Tog någon annan verksamhet över i samma lokaler? Flyttade verksamheten och fortsatte på annat håll? Finns byggnader kvar? Finns företaget kvar?
Vilken teknik användes som hör till industrialiseringen? Vad gör verksamheten till en fabrik snarare än en verkstad som lika gärna hade kunnat finnas på 1600-talet?
Använd källor
För en enkel undersökning kan det räcka med information som finns här på Länskällan. Uppgiftens komplexitet kan successivt ökas med fler källor. Kartor och bilder bidrar med innehåll utan att kräva så mycket läsning.
Sök information i bilder på webbplatsen Digitalt museum. Där finns bilder från flera olika museum och hembygdsföreningar. Fotografier på anställda kan ibland ge en bild av antalet anställda, åtminstone för att fastställa ett minimiantal.
Sök information i kartor och flygbilder. Använd lantmäteriets karttjänst Min karta eller kartbild.com. Kartor kan bland annat visa vilka byggnader som fanns. De ekonomiska kartorna visar också hur gränserna mellan fastigheter går.
Använd texter
Nedan följer tips på texter som kan användas till arbetet men som inte är historiska primärkällor.
På Kulturarv Stockholm finns en kort genomgång av varje kommuns industrihistoria i Stockholms län.
Wikipedia. Artiklarna kan ofta ha länkar till andra digitala källor och längst ner på varje sida finns en länk till Wikimedia Commons ifall de har bildmaterial som anknyter till ämnet.
Den lokala hembygdsföreningen.
Skolbiblioteket eller ortens folkbiblioteket har ibland en särskild avdelning för lokal historia. Ta hjälp av bibliotekarien.
Kommunens webbplats.
Redovisning
Uppgiften kan redovisas på en mängd olika sätt, muntligt, skriftligt, film, tvärgrupper eller helklass. Oavsett hur så uppmuntra användning av bilder och kartor som bidrar med konkretion och utgör primärkällor.
Länkar till respektive artikel finns längre ned på sidan under Tillhörande artiklar.
Artikeln Märstas Industrialisering tar upp:
Märsta såg
Färg- och fernissafabriken
Kexfabriken
Sörlings
Artikeln Huddinges första stora industrier tar främst upp oljefabriken nära Huddinge station som senare blev strumpfabrik. I artikeln nämns kort några fler andra tidiga Huddinge-industrier. Strumpfabriken beskrivs i en egen artikel.
Motorfabriken Pythagoras beskrivs i flera artiklar:
Motorer från Norrtälje till Sydamerika
Barnarbete i motorfabriken
Tändkulemotorn
Du kan få sparken om du pratar.
Industrimuseet Pythagoras webbplats kan också användas som källa.
Artikeln Glömsta fabrik beskriver den omväxlande tillverkningen i en verkstad nära Fullersta Gård som sedan togs över av ett plåtslageri.
Ryds Gjuteri i Upplands-Bro beskrivs i artikeln Akta så att du inte bränner dig!.
Stenhamra stenhuggeri på Färingsö, i nuvarande Ekerö kommun finns beskrivet i artiklarna:
För hundra år sedan fanns ingen skola i Märsta och ingen tätort heller. Skolan låg i det som då var centrum i socknen, Husby kyrkby. Hur hade din skoltid varit om du var född hundra år tidigare? Elsa, Ida och Johan vet. Med hjälp av deras berättelser kan vi leva oss in i en annan tid.
Elsa är det minsta barnet på bilden. Hon står tillsammans med mamma Sigrid (längst till vänster) och pappa August (längst till höger) framför torpet Älgestavret. Två inneboende är också med på bilden.
Torparbarnen berättar
Personerna som berättar om sin tid i Husby skola är:
Ida Edbom född år 1895, Anderslund.
Elsa Engholm född år 1913, Älgestavret.
Johan Herbert Rask född år 1907, Rolstatorp.
Vägen till Husby skola
På kartan här nedanför kan du se var de tre barnen bodde och var skolan låg. Det fanns ingen skolskjuts, inga bussar och ingen hade cykel. Ida var den som hade längst till skolan. Torpet som hon bodde på hörde till Steninge, så hon fick gå i en skola nära slottet först. Idag skulle vi säga lågstadiet men då hette det småskolan. Dit var det 5 km. Men för att kunna fortsätta i folkskolan (mellanstadiet) så fick hon gå nästan en mil till Husby. Hon berättar att hon ibland blev så trött så att hon somnade i diket.
Elsa växte upp på torpet Älgestavret som ligger 5 km från skolan. Hon gick till skolan i Husby från att hon var sju år gammal. Hon berättar att hon tyckte att skogen såg mörk och hemlighetsfull ut. Hon gick ensam den första biten men fick sällskap av skolkamrater när hon kom närmare skolan.
Lektionerna började klockan 9:00 och det gällde att hålla tiden. Om det var mycket snö så tog det längre tid att pulsa hela vägen. Elsa minns att både kängor och strumpor var genomblöta när barnen kom till skolan. Det fanns en kamin i skolsalen där barnen hängde alla blöta strumpor på tork under dagen. Kaminen användes också till att värma mjölken som varje barn hade med sig att dricka tillsammans med smörgåsar. Det var skollunchen och barnen åt den i kapprummet.
Fick inte gå i skolan
Johan minns att det tog 10 minuter att springa till skolan. Han smet dit ibland trots att hans pappa tyckte att det var onödigt. Johan behövdes i jordbruket. Pappan arbetade på olika byggen och då var Johan tvungen att sköta djuren, bland annat en häst och två kor. Johan minns att han tog en kålrot från landet och åt den på väg till skolan. När han kom från fick han stryk av läraren för att han var sen och hemma fick han stryk för att han inte hann arbeta tillräckligt. De andra barnen hade smörgåsar med sig till lunch men Johan hade ingenting.
Husby Kyrkskola användes som skola fram till 1970-talet. De äldsta delarna är från 1697. Foto: Udo Schröter CC BY-SA via Wikimedia Commons.
Gympa i klassrummet
Så här minns Elsa: ”Gymnastiklektionerna hölls på ett lite annorlunda sätt. Då barnen skulle ha gymnastik fick de ställa sig i gångarna mellan bänkarna. Läraren öppnade fönstret. Sedan var det: Armarna uppåt sträck! Knäna böj! Det fanns inte någon gymnastiksal och inte några gymnastikkläder heller. Så när man hade gymnastiserat färdigt var det egentligen bara att stänga fönstret och sätta sig ned i bänkarna igen.”
Ledigt för att arbeta
Skolan pågick måndag till lördag med uppehåll för jul- och sommarlov. En dag i månaden var det skurlov. Då storstädades skolan. På vanliga skoldagar skötte eleverna om skolan. De sopade och bar in ved till kaminen. På hösten var det potatislov i tre dagar. Då var alla elever lediga för att hjälpa till med att ta upp potatis. Antingen arbetade de hemma eller hos någon annan familj.
Ida som hade en mil till skolan arbetade hos trädgårdsmästaren på Steninge när hon kom hem. Och Elsa minns att det var en hel del läxor att göra och att de tog upp en stor del av söndagarna, veckans enda lediga dag. När barnen kom till skolan på måndagen så ställde de upp på led. Läraren kontrollerade sedan att de var rentvättade. Eleverna gick in i klassrummet men satte sig inte förrän läraren gav klartecken. När de svarade på frågor reste de sig och stod upp bredvid bänken. Den som inte kunde sin läxa fick sitta kvar efter skolan och läsa.
Omkring år 1968 började de flesta skolor med lediga lördagar. Idag har du rätt till gratis lunch i skolan. Du får skolskjuts om du bor långt bort och våld används inte längre som uppfostran.
Karta från år 1867
Fyra platser är utmärkta på kartan. Det är Husby kyrkskola (1), Torpet Älgestavret, Elsas hem (2), Rolstatorp, Johans hem (3) samt Torpet Anderslund, Idas hem (4).
Hittar du Sigtuna, Märsta, Steninge, Rosersberg eller andra platser som du känner till på kartan?
Fundera och samtala
Hur gammal är man idag när man kan börja gå själv till skolan?
Vilka är de tre största skillnaderna mellan din skolgång och de tre barnens i texten?
Kan du se några likheter mellan skolan nu och då?
Texten bygger på intervjuer med de tre barnen som gamla? Vilka fördelar och nackdelar finns med den sortens källa?
Tror du att skolan kommer att förändras lika mycket de kommande 100 åren?
Jordbruket utvecklades mycket under industrialiseringen. Nya maskiner, verktyg och metoder skapade en effektiv stordrift, precis som i fabrikerna. Men villkoren för arbetarna var hårda.
År 1926 började mjölken från Valsta gård frakts till Stockholm med den här bilen. Nya transporter gjorde att gårdarna kunde sälja mer färskvaror längre bort. Först kom ångbåtarna, järnvägen och sedan bilarna.
Satsningar på jordbruk
De nya maskinerna användes för att utveckla jordbruket. Transporterna gick snabbare och lättare, så framgångsrika gårdar kunde sälja sina varor längre bort. På Steninge byggdes ett hönseri och flera stora växthus.
Vid både Valsta och Steninge byggdes rejäla lador av sten. De visar att ägarna hade pengar och var beredda att satsa på jordbruket. Ladan vid Steninge är från 1873 och finns fortfarande kvar, men utan kor.
Korna har flyttat ut ur Steninges pampiga stenlada. Idag finns där en istället en stor restaurang och flera butiker. Foto: Elisabeth Boogh, Stockholms läns museum 2009 CC BY.
Industrialisering på Steninge
Flera olika ägare till Steninge slott utvecklade verksamheten. Bland annat byggdes 17 stora växthus. Prydnadsväxter och grönsaker var varor som allt fler ville köpa. Stockholm växte och allt fler människor byggde egna hem. De behövde fruktträd och växter i sina trädgårdar. Det blev också uppmärksammat att grönsaker var nyttig mat. Steninges ägare såg en möjlighet till nya inkomster från trädgårdsodling.
På Steninge fanns ett stort hönseri med massor av hönor och kycklingar. År 1910-1984 tillverkades också keramik här. Slottets kreamikfabrik startade för att få krukor till de egna odlingarna.
Det var också Steninges ägare K Östen Schaman som byggde Kexfabriken som stod klar år 1916 vid Märsta station.
I sjutton stora växthus intill Steninge slott odlades prydnadsväxter. Foto från omkring 1920.
Statare och torpare
De stora gårdarna med industrialiserade jordbruk kunde framställa mycket mat snabbare än någonsin tidigare. Till detta behövde gårdsägarna arbetskraft, som gärna fick vara billig. De började anställa lantarbetare. Tidigare hade torpare arbetat 2-3 dagar på godset. De bodde i godsets torparstugor, på lite avstånd från gården och hade egna åkrar och djur som de arbetade med resten av tiden.
De anställda lantarbetarna, eller statarna som de kallades jobbade heltid för gården, ofta 14-16 timmar. Ordet “statare” kom från att lönen som de fick kallades för “stat”. Den bestod mest av mat och husrum men ibland också lite kontanter. Samhället började gå över mer och mer från självhushåll till penninghushåll och lönearbete.
Fruarna mjölkade
Om stataren hade en fru så tog hon hand om mat och barn, så att mannen kunde jobba långa dagar. Men statarfruarna arbetade ofta även med mjölkning. Mjölken från Steninges kor skulle finnas vid Märsta station klockan 5 på morgonen för att kunna säljas färsk i Stockholm samma dag, så det gällde att inte vara morgontrött!
Här pumpas vatten upp för hand ur brunnen på Älgesta. Att hämta och bära allt vatten som behövdes för att tvätta var ett tungt arbete. Med elektriska pumpar eller kommunalt vatten räckte det med att vrida på en kran.
Ett nytt sorts samhälle bildas
Från 1700-talet till mitten av 1800-talet blev antalet statare allt fler. Det feodala samhället där torpare och bönder betalade till en godsägare för att få odla sin jord var på väg bort. Istället kom det kapitalistiska samhället där godsägare (och fabriksägare) köpte arbetskraft från statare och arbetare.
Kapitalistiskt jordägande
När samhället industrialiserades så förändrades ägandet av marken. På 1600-talet hade de stora godsen (jordbruken) ärvts av olika adliga släkter. Senare blev de kungens gårdar. På 1800-talet minskade både adelns och kungens makt. Gods och gårdar blev då istället något som kunde säljas och köpas. Steninge och Valsta bytte ägare med täta mellanrum. Den som lyckades köpa en gård och sälja den dyrare kunde tjäna mycket pengar. Det var inte längre bara adelsmän som ägde jord utan också andra som hade råd.
Olle Wallin var Valsta gårds sista brukare. Med sin traktor kunde han plöja stora åkrar mycket snabbare än när man använde plogar dragna av djur eller människor.
Fakta om statare
Statarna var jordbruksarbetare.
Lönen kallades stat och var en del av maten som jordbruket producerade.
Många gårdar byggde billiga bostäder där flera statarfamiljer bodde i små lägenheter, ofta bara ett kök.
En gång om året kunde statarna byta arbetsplats och flytta till en annan gård.
Statarnas dåliga levnadsvillkor blev allt mer uppmärksammade och systemet avskaffades 1945.
Fundera och samtala
Vilka exempel ger texten på att Steninge påverkades av industrialiseringen?
Statarnas arbete kunde köpas till ganska låg kostnad. Vilken arbetskraft är billig idag?
Texten ger flera exempel på hur pengar blev viktigare under industrialiseringen, vilka?
