Nu & då på Centrumleden i Märsta

Nu & då på Centrumleden i Märsta

Följ med och se hur Märsta byggdes. Staden planerades för att alla varje familj skulle ha bil – men slippa bli påkörd av en.
Sigtuna
Visa tillhörande Lärarmaterial
Laddar bildjämförelse…

Vägen byggdes utan korsning

På 1960-talet växte Märsta snabbt. Den äldre bilden är tagen år 1967. Då hade bilar blivit så vanliga att de fanns i nästan var enda familj. Ungefär 14 000 människor flyttade till Märsta under 60-talet. Det byggdes massor av hus men också vägar. För att trafiken skulle flyta och de nya Märstaborna skulle kunna gå och cykla så byggdes många korsningar på det här sättet. I bostadsområden från 60- och 70-talet är bilvägarna ofta en våning ner och området närmast husen är bilfria.

Spår av det gamla samhället

Om du åker på vägbron över Centrumleden uppför backen så är du på väg mot Sigtuna. Om du följer fotografens blick rakt fram kommer du till Valsta. På fotot från 1967 fanns inget bostadsområde där utan bara Valsta gård. Gården hade legat där sedan järnåldern eller ännu längre. När bilden togs hade kommunen köpt marken. En lada syns fortfarande på bilden. Där var det betongfabrik tills den försvann i en brand i slutet av 1960-talet.

Bakom IKA brinner en lada på andra sidan gärdet.

Branden i Valsta gårds lada år 1966.

En svartvit bild av några barn och vuxna på en innergård.

På Västra Bangatan några hundra meter bort ser du ett bra exempel på de nya bostadsmiljöerna. Mitt på innergården ligger en lekplats. Det finns hinder för bilarna att köra in. De står istället på en rymlig parkering som syns mellan husen.

Fundera och samtala

  1. Hur ser trafiken ut där du bor? Är det säkert att släppa ut små barn eller är biltrafiken farlig?
  2. Vet du när huset du bor i är byggt?
  3. Finns det spår av äldre hus eller namn från gamla gårdar i ditt bostadsområde?

Quiz

Vad vet du om Valsta?

Starta quizet

Källor från Sigtuna kommun

Sigtuna
Ett hus vid
Sigtuna 1935
Sigtuna
1906
Svartvitt foto som visar järnvägen med stationshus och en handfull andra byggnader nära spåret. Resten är åker och äng.
Sigtuna 1916
hus och trädgårdar med avlövade träd.
Sigtuna
Ett kopparstick över staden Sigtuna med kyrkoruiner, sjön i bakgrunden och kala berg bortom vattnet. En utsmyckad skylt bär ordet SIGGTVNA.
Sigtuna 1690 – 1708

Nu & då i Pinbacken

Nu & då i Pinbacken

Pinbacken är den gamla Stockholmsvägen mot Märsta och Sigtuna. Visst kan du känna igen utsikten på fotona från 1967 och 2024, även om mycket har hänt?
Sigtuna
Visa tillhörande Lärarmaterial
Laddar bildjämförelse…

Valsta

På det äldre fotot nedanför ser du Valsta gårds lada. Runt gården finns gravfält som visar att människor har bott och odlat här i 1 500 år. På 1700-talet var Valsta en liten by med fyra gårdar. Idag finns bara några husgrunder kvar men namnet lever vidare i stadsdelen där en stor del av Märstas befolkning idag bor.

En stor gård med flera hus.

Fotografiet visar Valsta gårds lada någon gång före 1911.

By blir stad

Den äldre bilden över Märstadalen är tagen påsken 1967. I september samma år gick Sverige över till att köra på höger sida istället för vänster. Norge, Danmark och Finland hade redan lagt om trafiken från vänstertrafik till högertrafik.

Lite till höger om bildens mitt ser du “Bananhuset” i området Tingvalla. Det var klart redan år 1963. Under 1960-talet växte Märsta från en liten by till en stad. År 1960 bodde 2 882 personer i Märsta. På tio år växte befolkningen till mer än det femdubbla.

Fundera och samtala

  1. Kan du se fler saker som har förändrats på platsen?
  2. Vilka samhällsförändringar kan du se i de två fotona från olika tider?
  3. Hur tror du att platsen ser ut om 70 år?

Quiz

Vad vet du om utsikten från Pinbacken?

Starta quizet

Trafik i historiska källor

En svartvit bild av tågstationen med stora snövallar.
Sigtuna 1908
Sigtuna 1888
En svartvit bild av människor på och runt spåret där ett trasigt ånglok står.
Huddinge 1908
En pojke i sjömanskostym står med ryggen mot fotografen och tittar på en ångbåt och en segelbåt med hissat segel.
Huddinge 1901
Svartvit interörbild som visar vagnens stolar som står löst på golvet, hatthyllorna, gardinerna och en träpanel på väggen av vagnens kortända.
1901
En svartvit bild av det lilla stationshuset där ett rykande ånglok åker på rälsen bortom huset. Bilden är ett vykort och har en text skriven i nederkanten "Nynäs hafsbad. Järnvägsstationen."
Nynäshamn 1910
Ett uppslag ur en bok i liggande format, en liggare, med handskriven statistik över gods- och personaltransporter.
Nynäshamn 1906
Ett svartvitt foto av en gammaldags buss.
Nacka 1922

Nattvakt på Steninge

Nattvakt på Steninge

Ida växte upp på ett av Steninges torp. Hennes pappa arbetade nästan dygnet runt för att försörja familjen, men alla de 12 barnen behövde också hjälpa till. Ida levde långt in på 1900-talet och kunde jämföra hur levnadsvillkoren förbättrades jämfört med vid början av århundradet.
Tema: Om du hade levt förr Sigtuna
Visa tillhörande Lärarmaterial
Ett hundratal personers uppställda på ett svartvitt foto

Änkefrun Anna Holm samlade alla anställda på Steninge vid makens begravning. Hon satt själv i mitten när bilden togs år 1912.

Ida Edbom (1895-1978)

Artiklen bygger på Ida Edboms (född 1895) berättelse från 1978 i Husby Ärlinghundra Märsta hembygdsförenings skrift ”Gamla Märsta i ord och bild” från 1980.

Torpare odlade på hyrd mark

Ida växte upp på torpet Anderslund. Hennes pappa var torpare. Att vara torpare innebar att man bodde i en liten stuga på landet, ett torp. Men torparen ägde inte torpet själv. Det var ett gods eller en större gård som ägde marken och torpet och gjorde ett avtal med torparen. I det här fallet var det Steninge. Avtalet bestod mest av krav på torparen och hans familj. Du kan läsa flera sådana torparkontrakt här på Länskällan (se längst ned på sidan).

Torparkontraktet bestämde oftast att torparen skulle jobba ett par dagar i veckan på den stora gården. För det fick han bo i torpet och använda marken runt omkring för att odla och ha djur.

Dagsverken och nattarbete

Idas pappa hade ett lite annorlunda torparkontrakt. Precis som andra torpare så skulle han göra två dagsverken (arbeta två dagar med jordbruket) på Steninge. Men han hade inget eget jordbruk som många torpare. Istället hade han ett lönearbete: som Steninges nattvakt.

Jobbet som nattvakt började klockan 21.00. Varje timme blåste nattvakten i ett horn så att alla på Slottet visste att allt var lugnt. Klockan 01.00 brukade han försöka vila lite genom att sätta sig ner men det fanns ingen tid till att sova och klockan 02.00 var det dags att gå en ny inspektionsrunda. Klockan fyra på morgonen var nattpasset över. Samtidigt var mjölkningen klar i ladugården. Nattvakten skulle då hjälpa till med det tunga arbetet att lasta mjölkflaskor på en vagn så att de kunde transporteras iväg och säljas.

Efter arbetet med mjölken var det äntligen dags att gå hem och vila. Anderslund låg 5 km från Steninge och det tog en timme att gå. Det blev någon timmes vila innan det var dags att gå tillbaka för att börja dagsverket med Steninges jordbruk klockan 8.00.

Karta

På kartan ser du torpet Anderslund långt ner i mitten. Järnvägen upp mot Märsta går på kartans högra sida. I kartans högra hörn ligger Rosersbergs station.

Ett torp med ingenbommade fönster.

Torpet Anderslund fotograferat år 1980. Torpet låg på militärens övningsfält och är nu rivet.

Hela familjen jobbade

Som nattvakt fick Idas pappa en liten lön. Familjen hade 12 barn och de som kunde fick hjälpa till med försörjningen. Som torpare kunde de ha några djur och odla lite själva. Men då krävdes det att barnen hjälpte till. När pappan blev äldre kunde några av de äldre sönerna ta hans dagsverken. Alla hjälpte också till att fiska i Märstaån och plocka bär i skogen. Ida berättar hur hennes mamma väckte alla barn klockan 04:00 för att gå ut i skogen och plocka bär under den korta bärsäsongen. Bären såldes sedan på Steninge eller i Stockholm och gav lite extra inkomster.

Fundera och samtala

  1. På vilket sätt skulle nattvaktens arbete och villkor ha varit annorlunda om dagens teknik fanns då?
  2. Känner du till några lagar och regler som finns idag och göra arbetsvillkoren bättre? Vilka i så fall?
  3. Vem eller vilka är ansvariga för att försörja en familj idag? Hur har synen på det ansvaret förändrats?

Quiz

Vad kan du om torparlivet på Steninge?

Starta quizet

Torparkontrakt

Ett tryckt kontrakt med viss fält ifyllda för hand, t.ex. datum och personer.
Tyresö 1869

Lärarmaterial

Ämne: Geografi, Teknik
Årskurs: 7-9
Koppling till läroplan: Historiska begrepp, Historiska källor och källkritik, Industrialisering, Kontinuitet och förändring

Nu & då vid Halmsjön

Tema: Industrialisering Sigtuna
Visa tillhörande artikel
Arbeta med kontinuitet och förändring samt med kartor och flygfoton som källor.

Arbeta med kartor och flygfoton

Låt eleverna undersöka kartor och flygfoton innan de läser artikelns (Nu & då vid Halmsjön) text. På artikelns sida finns ett quiz, det kan användas för att ställa frågor om kartorna. Länk till quizet finns även här:

Stockholms nya storflygplats

Kartor och flygfoton som källor

Låt eleverna dra slutsatser om sin undersökning, till exempel utifrån dessa frågor:

  1. Vilka begränsningar har källorna? (kartor är förenklingar av verkligheten, bilderna saknar detaljer, det kan behövs mer underlag för större noggrannhet med mera)
  2. Vilka fördelar har källorna? (de ger överblick, deras syfte är tydligt: att avbilda)
  3. Hur viktigt är det att kunna datera källorna? (rekonstruktionen av Arlandas framväxt är helt beroende av en korrekt datering)
  4. Är källorna förstahandskällor? (ja, flygfotona är det men kartorna bygger på mätningar, fotografier med mera)

Kontinuitet och förändring

Det finns en lärarhandledning till Länskällans samtliga Nu & då-artiklar som ger förslag på hur man kan arbeta med en eller ett urval av artiklar för att undersöka kontinuitet och förändring med hjälp av historiska fotografier som jämförs med nutida.

Nu & då – lärarhandledning

Artikelns källor

Kartor och flygfoton från olika tidpunkter går att hitta på Lantmäteriets karttjänst Min karta samt Google Maps.

Elsa Engholm, som berättar om Husby skola förr, intervjuas i Husby Ärlinghundra Märsta hembygdsförenings skrift Gamla Märsta i ord och bild från 1980.

Nu & då vid Halmsjön

Nu & då vid Halmsjön

Omkring den lilla sjön i Uppland har mycket förändrats de senaste 70 åren. Gå på upptäcktsfärd i kartor och flygfoton och undersök själv utvecklingen.
Tema: Industrialisering Sigtuna
Visa tillhörande Lärarmaterial
Laddar bildjämförelse…

Stockholms nya storflygplats

Det var Sveriges riksdag som tog beslutet år 1957. Stockholms nya flygplats skulle byggas vid Halmsjön i Uppland. Bromma flygplats hade blivit för liten. Men var skulle flygplatsen ligga? Jordbro i Haninge var ett starkt förslag men experterna tyckte att platsen vid den lilla Halmsjön i Uppland var den bästa. Så föddes Arlanda.

Glada kaptener och direktörer firar att en DC-8 har köpts in till Arlanda 1968. Sådana "Jumbo-jets" fick inte plats på Bromma flygplats. Det var en anledning till att Arlanda byggdes.

Märsta kommuns byggplan

Regeringen kom överens att med Märsta att kommunen skulle ta fram en plan för att bygga en servicestad till Arlanda i Märsta. Där skulle det finnas bostäder till alla som skulle arbeta på flygplatsen. På 1950-talet var Märsta och Sigtuna två olika kommuner. Då hade Märsta kommun inte ens 5 000 invånare men i planen ingick bostäder till 40 000 personer.

En gammaldags grävmaskin skopar upp schaktmassor på en trailer.

Halmsjöbanan byggs år 1948.

Svartvit bild av flygfält

Flygplatsen Arlanda i början av 1960-talet.

Titta ett flygplan!

Idag blir ingen särskilt exalterad av att se ett flygplan på himlen. På 1920-talet var det annorlunda. Elsa Engholm som gick i Husby skola har berättat att enda gången när det blev rörigt i klassrummet var när någon hörde ett flygplan närma sig. Barnen arbetade tysta, räckte upp handen och ställde sig upp bredvid bänken när de svarade på frågor. Ett par gånger om året kunde ett flygplan passera. Då accepterade läraren att alla sprang fram till fönstret för att titta. I vanliga fall hade den som gjorde så fått stå i skamvrån.

Barn dansar i cirkel på en badstrand med publik.

Halmsjön var tidigare en populär badsjö för Märstaborna. Fotot är från badets invigning år 1964.

Ekonomiska kartor

Ekonomiska kartan visar vem som äger marken. Gula ytor är odlingsmark.
Laddar bildjämförelse…

Fundera och samtala

  1. Från vilka år är de olika kartorna och flygfotona?
  2. Vilka förändringar kan du observera? Hur har landningsbanor, byggnader, vägar och landskap förändrats?
  3. Vad kan källorna berätta om Arlandas utbyggnad?

Quiz

Vilka slutsatser kan du dra av kartorna och flygfotona?

Starta quizet

Historiska kartor

1785
En karta där järnvägen löper tvärs över bilden med en herrågrdspark på ena sidan och kyrkan på andra sidan. Huddinge station i mitten.
1844 – 1893
Gammal handritad karta.
Tyresö 1748
Gammal handritad karta.
Tyresö 1806
Gammal handritad karta.
Tyresö 1906
Karta
Sigtuna

Huddinge kommun

Huddinge har en ung befolkning och växer snabbt – med över 114 000 invånare är vi den största kommunen i länet efter Stockholms stad.

Huddinge ligger bara 15 minuter från Stockholm C och kännetecknas av stark utveckling, unika naturmiljöer och ett mångsidigt näringsliv.

Kontakt

kultur@huddinge.se

På bilden syns kommunhuset med en hög gavel och längre byggnad till höger. Kommunens vapen, EU-flaggan och Sverigeflaggan vajar på var sin stång.

Huddinge kommunhus och Demokratiparken. rnFoto: Huddinge kommun

Huddingedagen i Sjödalsparken. rnFoto: Anna Z Ek