Huddinges första stora industrier

Huddinges första stora industrier

Mitt i jordbrukslandskapet bland skog, åkrar och betande kor sticker en hög skorsten upp. Året är 1919 och Huddinge har fått sin första stora fabrik.
Tema: Industrialisering Huddinge
Visa tillhörande Lärarmaterial
En stor fabriksbyggnad.

Tidningsklipp från invigningen av Billman-Regulators fabrik i Flemingsberg 1964.

Oljefabriken

Det dröjde till en bit in på 1900-talet innan Huddinge började befolkas och industrialiseras på riktigt. Nästan 50 år efter att järnvägen och stationen blev klar så byggdes ett fabriksområde intill stationen, norr om järnvägen. På bilden nedan ser du oljefabriken, som den kallades, med sin höga skorsten mitt i bilden. Fabriksområdet var stort som en fotbollsplan och hade ett eget stickspår från järnvägen.

Rakt genom bilden går järnvägen. Stationshuset (nr 2) finns inte längre kvar. Men du kanske känner igen byggnaderna 3, 5 och 6. De finns alla kvar. Till höger om fabriken byggdes senare tingshuset. Den långa vägen som går över gärdet snett genom bilden går är Åvägen från centrum upp mot Källbrink.

1, Oljefabriken/stumpfabriken. 2, Huddinge station. 3, Baptistkapellet. 4, Platsen där Tingshuset står idag. 5, Fullersta gård. 6, Fullersta bio. 7, Den liggande skyskrapan som var Huddinges affärscentrum.

Få industrier och många pendlare

Mellan år 1917 och 1939 tillverkade oljefabriken skokräm, såpa, smörjmedel och andra kemiska produkter. Det var Huddinges första stora industri. Det fanns fler fabriker men de flesta var små och mer lika en verkstad. Vid den här tiden så började jordbruken i Huddinge läggas ner och marken såldes som tomter. En del köpte tomterna för att bygga en sommarstuga. Närmast stationen bosattes sig människor permanent och byggde egna hus. En villastad började växa fram. Nästan alla boende arbetade i Stockholm. Utan järnvägen hade det varit omöjligt att bo här och arbeta i stan. Att ha en egen bil var fortfarande ovanligt.

Reklamblad med teckning av fabriken.

Alla nya maskiner under industrialiseringen behövde smörjas. Därför kunde Oljefabriken tillverka och sälja mycket smörjmedel under det egna varumärket Manito.

Strumpfabriken

När oljefabriken lade ner 1939 flyttade istället en strumpfabrik in. Den hade tidigare legat i Nacka längs Saltsjöbanans järnväg. Som mest arbetade 164 personer med att tillverka damstrumpor i lokalerna. Efter andra världskriget fick strumptillverkningen konkurrens och stängde ner. Men lokalerna stod inte tomma länge. År 1954 flyttade företaget LM Ericsson in i lokalerna. De byggde telefonutrustning i den gamla oljefabriken fram till 1966. Efter det blev det tomt i fabriken som förföll och till slut revs år 1974.

Industrier i början av 1900-talet
Förutom strumpfabriken fanns det fler industrier i Huddinge.

Glömsta fabrik med utemöbler.

Kvittorullsfabrik i Stensättra.

Vårby källa, en mineralvattenfabrik och bryggeri.

Juicefabrik i Huddinge.

Bra transporter gav utveckling

Industrialiseringen gav Huddinge några mindre fabriker. På 1950-talet uppstod fler småindustrier i Trångsund och Segeltorp. Men den viktigaste konsekvensen av industrialiseringen var järnvägen som gjorde att villasamhällen växte fram i Fullersta och Stuvsta. Trångsund låg vid en annan järnväg, den som gick mellan Stockholm och Nynäshamn. Segeltorp låg istället nära Södertäljevägen som band ihop Stockholm och Södertälje. Så även där var transporterna avgörande för att industrier och bostäder skulle byggas.

Flera personer har försökt att öppna gruvor i skogen mellan Flemingsberg och Gladö kvarn. Det finns gott om fin järnmalm där men eftersom transportmöjligheterna är dåliga så blev det aldrig lönsamt.

Industrin behöver kunskap

På 1960-talet etablerades en stor industri, Billman-regulator i Flemingsberg och blev kommunens största arbetsgivare. Ericsson byggde ett stort lager i samma industriområde. Vid den här tiden började industrier flytta till andra länder med lägre löner. De som blev kvar vad sådana som krävde mycket kunskap. Fabrikerna behövde inte längre lika många människor som arbetade praktiskt. Istället behövdes kunniga personer som kunde utveckla och förbättra produkterna.

Kunskap krävdes också för de nya stora arbetsplatserna Huddinge sjukhus (1974) och Södertörns högskola (1996). De flesta arbeten i Huddinge idag är inom service. Färre arbetar inom industri och nästan ingen längre inom jordbruket där nästan alla jobb fanns från början.

Fundera och samtala

  1. Varför är transport viktigt för industrier?
  2. Hur tror du att Huddinge hade utvecklats om järnmalmen haft goda transportmöjligheter?

Quiz

Vad vet du om Huddinges industrialisering?

Starta quizet

Industriarbetare

Kvinnor sitter vid symaskiner i ett stort rum med takfönster.
Huddinge 1945 – 1954
Svartvitt foto av fyra män som arbetar med flaskor vid ett löpande band.
Huddinge 1951
Sju män i skärmmössor arbetar vid olika maskiner i verkstaden.
Norrtälje
Svartvitt foto av en fabrikshall där män arbetar vid maskiner med drivremmar som går upp i taket.
Nacka 1920 – 1929
Nacka 1920 – 1929
Gruppfotografi, drygt 20 arbetsklädda män står uppställda i två rader framför trähus.
Nynäshamn 1910
Interiörbild från verkstad där kvinnor och män och manliga sitter i rader vid långa arbetsbord.
Nynäshamn 1930
En man vid en skottkärra full av tegelstenar.
Upplands-Bro

Rädda slottet!

Rädda slottet!

Bostadsområdet Vårby gård har fått sitt namn från herrgården Vårby. På 1970-talet var huvudbyggnaden i stort behov av renovering men det fanns olika åsikter om vad som skulle hända med Vårby slott.
Tema: Aktivism Huddinge
Visa tillhörande Lärarmaterial
12 personer, varav en i barnvagn vid herregårdens flagnade fasad med igenspikade dörrar. Några har satt sig i gräset med kaffetermosar.

Aktivister dricker kaffe vid Vårby gård någon av vårarna 1970–1975.

Picknick på 1970-talet

Det är en vårdag i början av 1970-talet när Lasse Hansson tar fram sin kamera och knäpper en bild av sina kompisar. De har tagit fram kaffetermosarna och slagit sig ner på gräset vid Vårby gård.

Den gamla herrgården ligger vackert med utsikt över vattnet. I början av 1970-talet stod byggnaden tom och förföll ordentligt. På bilden ovan ser du att trasiga dörrar och fönster är igenspikade och fasaden behöver putsas. Husets pampiga hörntorn kom till när Vårby var ett stort jordbruksgods och många turister kom på sommaren till Vårbybaden i Mälaren. De bodde i då i “slottet” som det kallades.

Ett trapphus målat i vitt med högar av murbruk på trappans steg. Ett element hänger på sned, färgen är avskavd på de svarvade träpelarna och väggarna är fulla av hål.

Aktionsgruppens foto inifrån Vårby gård. Den vackra inredningen var rejält sliten och det hände att folk tog sig in i lokalerna och förstörde.

Kommunen ville riva slottet

Personerna som fikar vid slottet var inte bara här för att ha trevligt. Nej, de var på krigsstigen och hade bildat en aktionsgrupp: Rädda Vårby gård. Huddinge kommun och Stockholms stad, som ägde slottet, ville nämligen riva det och bygga höghus i den gamla slottsparken. Aktionsgruppen arbetade för att stoppa rivningen. De tyckte att kommunen borde renovera slottet och använda det till något istället. Om byggnaden fick stå kvar så skulle den kunna berätta om platsens historia och ge den en själ, menade aktivisterna. Det här var under miljonprogrammets tid och det behövdes massor av bostäder. Men måste de byggas precis vid vattnet och i slottets trädgård? Det tyckte inte aktionsgruppen.

Det ryker från en hög. Två personer petar i elden med varsin pinne. Slottet i bakgrunden.

Vårstädning i herrgårdens park någon gång under 1970–1975.

En kvinna med plakat och texten Rädda miljön Vårby-Fittja

En kvinna demonstrerar utanför Huddinges kommunhus 1972.

Vem vann kampen om slottet?

Den 5 maj år 1975 gick larmet att det brann i slottet. Flera olika brandkårer kämpade mot elden men slottet gick inte att rädda. Nu fanns inte längre något slott som aktionsgruppen kunde kämpa för. Men deras kamp var inte helt i onödan, det blev nämligen inga hus på platsen.

Jo ett, det lilla torpet Myrstugan som räddades och placerades här som ett minne över äldre tider. Idag heter platsen Herrgårdsparken, för att minnas platsens egen historia, och används också för odling på kolonilotter.

Myrstugan i Herrrgårdsparken vid Vårby Gård. Foto: Olle Magnusson.
Ett plakat på ett träd i parken lyder: På söndag städar vi parken och vid stranden. Vill du hjälpa till?

Vill du vara med och städa?

Skylt med texten: Vi vill ej se Mälaren genom ett nyckelhål. Inga hus vid Mälaren. Stoppa Byggplanen. Skyltens har en teckning av ett nyckelhål, igenom vilket vattnet skymtar mellan två höghus.

Aktionsgruppen väckte intresse för konflikten med Huddinge kommun genom skyltar i parken.

Myrstugan

Stugan har gett namn åt Myrstuguberget vid Masmo T-station och låg sedan 1700-talet vid vattnet nedanför bergets fot.

Myrstugan var ett så kallat båtsmanstorp. Det betydde att den som bodde där var soldat inom flottan. Båtsmannen i Myrstugan fick heta Myrman i efternamn.

Fundera och samtala

  1. Vilka äldre byggnader känner du till där du bor eller nära skolan?
  2. På vilket sätt används Vårbys historia idag? Texten ger minst tre exempel. Finns det fler?
  3. Vilka byggnader tycker du är ok att riva och vilka borde bevaras?

Quiz

Vad vet du om Vårby slott?

Starta quizet

Vårby

Ett grönt informationsblad med en bild av sjön med trädstammar i förgrunden. Texten lyder: I det vackra Vårby på Stockholms solsida är den idealiska platsen att bygga Edert hem. Hög, ren luft, strandbad o. skogspromenader. Nära Stockholm. Vi sända Eder vår broschyr gratis och franko efter hänvändelse till Vårby Aktiebolag, Malmtorgsgatan 3, Stockholm. Tel. Norr 9250, Norr 9630, efter kontorstid Fittja 42.
Huddinge 1926
Flygfoto över en gård tornprydd gård med flygelbyggnader och park. Två ekonomibyggnader, lada eller stall syns också.
Huddinge 1955
En tidningartikel med ritad karat över Vårby. Texten under rubriken lyder: På grund av att Vårby är över 2000 tunnland har där kunnat uppläggas från varandra skilda tomtområden såsom Solgårdar, Vårgårdar, Ekgårdar, Mälartomter, Trädgårdstomter, Sportstugetomter. Vårby är känt för sin vackar natur, sitt härliga lägve vid Mälaren med strandbad, restaurang, båtbryggor m. m. 9 km. från Hornstull. Tomtpris från 2-35 öre kvatratfoten. Goda försäljningsvillkor. Alla upplysningar lämnas och tomtspekulanter hämtas efter hänvändelse till Vårby tomtförsäljningskontor, Vårby, Tel. Fittja 42 eller Malmtorgsgatan3, Tel. N. 9630, efter kontorstid även Huddinge 120.
Huddinge 1930
En fabriksanläggning omgiven av skog.
Huddinge 1965
Svartivtt foto av ett hundratal människor på en sandstrand.
Huddinge 1930
Huddinge 1957
Ett trähus med snickarglädje. En kvinna i hatt står på balkongen.
1909

Tågkrocken

Tågkrocken

Järnvägen gjorde resor och transporter snabbare men det skapade också nya faror.
Tema: Industrialisering Huddinge
En svartvit bild av människor på och runt spåret där ett trasigt ånglok står.

Det trasiga loket efter olyckan i Huddinge. I bakgrunden syns döda bron.

Missade stoppsignalen

En lokförare körde den 19 september 1908 ett godståg på väg mot Stockholm. Av någon anledning missade han stoppsignalen vid Huddinge station och körde vidare. Istället för att vänta på det mötande tåget vid stationen så körde han vidare norrut. Tågpersonalen på stationen upptäckte misstaget så de började ropa och vifta med lyktor men föraren hörde och såg det inte. I kurvan efter kyrkan mötte han ett snälltåg på väg mot Malmö. Det var för sent att bromsa och de två tågen kolliderade.

Båda tågen fick mycket stora skador. Flera passagerare och en konduktör skadades men de två lokförarna klarade sig med några skråmor och blåmärken. Eldaren som hade jobbet att lasta in kol i ånglokets motor såg det mötande tåget och hoppade av i farten. Alla överlevde lyckligtvis.

Skrönan om det sjunkna loket

Det cirkulerade länge ett rykte om att det skulle ligga ett sjunket lok norr om Huddinge station. Det är lätt att tänka sig att en sådan skröna hade uppstått efter den dramatiska tågkrocken. I mitten av 1980-talet skulle man gräva ur för ett bygge och då hittade man plåtdelar. Det är okänt om det var ett helt lok eller bara delar från de krockade tågen. Skräpet fick ligga kvar och gjöts in i betong.

När du passerar här med tåget så kan du tänka på att järnvägsspåret vilar stabilt på rester från tågkraschen i sin grav av betong.

En teckning av två tåg som kolliderar på rälsen.

Teckning av tågkollisionen. Olyckan blev en stor nyhet eftersom tågolyckor var något helt nytt.

Fundera och samtala

  1. Skrönan om loket bygger antagligen på tågkraschen i Huddinge. Känner du till andra skrönor eller rykten?
  2. Hur uppstår och sprids skrönor och rykten?

Quiz

Vad vet du om tågkrocken?

Starta quizet

Källmaterial om järnvägen

Svartvitt foto av det första eldrivna tåget på Nynäsbanan. En lokförare tittar ut från förarhytten, bredvid tåget står en grupp män.
Nynäshamn 1962
Svartvit interörbild som visar vagnens stolar som står löst på golvet, hatthyllorna, gardinerna och en träpanel på väggen av vagnens kortända.
1901
Svartvitt fotografi. En man sitter på gammal perrong med fötterna bredvid rälsen. I bakgrunden stationens väntkur.
Sjutton rallare står uppställda bakom en häst som spänts för ett litet tåg med tre vagnar fullastade med jord och sten. En av rallarna, en ung pojke står på den främsta vagnen och håller hästens tömmar.
Nynäshamn 1901
En svartvit bild av det lilla stationshuset där ett rykande ånglok åker på rälsen bortom huset. Bilden är ett vykort och har en text skriven i nederkanten "Nynäs hafsbad. Järnvägsstationen."
Nynäshamn 1910
Svartvitt fotografi på Saltsjöbadens gamla stationshus med tinnar och torn.
Nacka 1903
Svartvitt fotografi. 6 män i arbetskläder, uniform, står uppställda framför Saltsjöbadens gamla stationshus.
Nacka 1921
Svartvit bild med två kvinnor i ljusa klänningar som står på en äng. Ett tåg drivet av ett ånglok passerar kvinnorna på nära håll.
Täby 1910

Nu & då på perrongen i Stuvsta

Nu & då på perrongen i Stuvsta

Två fotografier är tagna på samma plats med ungefär 50 års mellanrum. Vad vet vi om Stuvsta perrong?
Huddinge
Visa tillhörande Lärarmaterial
Laddar bildjämförelse…

Två bilder av samma plats

De två bilderna ovan är tagna på samma plats med ungefär 50 års mellanrum. Vi vet inte exakt datum för den äldre bilden men det finns en ledtråd på lådan med sand. Det står SL (Stockholms lokaltrafik), så bilden måste vara tagen efter 1964 då det bestämdes att SL skulle ta över passagerartrafiken från SJ (statens järnvägar).

Snabbköp och doktor

Förutom plattformen så ser du ett hus lite till höger om bildens mitt som visar att fotograferna har stått på samma plats. Det var Huddinge kommun som byggde huset. Kommunen ville underlätta för servicen i Stuvsta så de byggde ett hus för en matbutik och en läkarmottagning.

År 1949 var huset klart. Läkare Axelsson flyttade in och öppnade sin mottagning. På bottenvåningen blev det Konsum. Det var Stockholms första snabbköp utanför innerstaden. I ett snabbköp gick du själv och plockade de varor du ville ha och betalade i kassan. Om du istället hade handlat mat före snabbköpens tid så hade du gått fram till expediten som stod bakom en disk. Sedan fick räkna upp alla varor du ville ha. Expediten mätte, vägde och tog betalt. Det gick nog oftast inte så snabbt.

Konsum hade ännu inte flyttat in i det nybyggda huset när detta foto togs år 1949.

Brädgården och Stuvstaleden

Husen som du ser på den äldre bilden är en brädgård, alltså ett ställe där du kunde köpa brädor, plank och andra trävaror. Varorna kom med godståg på järnvägen. Brädgården hade ett eget stickspår där godsvagnarna kunde köra in och lastas av. Stuvstaborna byggde ofta sina egna hus och renoverade dem när det behövdes. Då var det bra att kunna köpa byggvaror på nära håll.

Idag har bilarna tagit över. Brädgårdens tomt har blivit en infartsparkering och en ny bro har byggts. Stuvstaleden går rakt över perrongen. Bilarna på åker över fotografens huvud och fortsätter in i en tunnel på väg mot Huddingevägen bakom fotografens rygg.

Fundera och samtala

  1. Vad tycker du att de två bilderna berättar om hur samhället har utvecklats?
  2. Vad tror du kommer att ha förändrats på platsen om ytterligare 50 år? Vad kommer att vara sig likt?

Quiz

Vad vet du om Stuvsta centrum?

Starta quizet

Trafik

Ett svartvitt foto från en tågperrong. Skylten i perrongens tak lyder: STUVSTA. Ett flebostadshus, några trälador och en villa syns bland snön.
Huddinge 1950 – 1967
En svartvit bild av människor på och runt spåret där ett trasigt ånglok står.
Huddinge 1908
Svartvitt foto av det första eldrivna tåget på Nynäsbanan. En lokförare tittar ut från förarhytten, bredvid tåget står en grupp män.
Nynäshamn 1962
Svartvitt fotografi, kvinna står bredvid liten bod, i bakgrunden grind vid järnvägsövergång.
Nynäshamn 1910
Ett svartvitt foto av en buss. En man och en kvinna står bredvid bussen, på främre stänkskärmen står en liten flicka och på motorhuven en schäferhund.
Nacka 1924
Framsidan av en buss. På kofångaren ligger två stora säckar och där sitter också en man iklädd keps, slips, kostym med väst. Längst upp på bussen står linjens nummer och destination. Vindrutan är tvådelad.
Ekerö 1900 – 1949
Nynäshamn 1900 – 1930
En ålderdomlig bil kör genom en helt översvämmad väg över en äng.
Huddinge 1930

Fullerstagruppen

Fullerstagruppen

Fullersta bio byggdes redan 1933 och är ett vitt hus med putsad fasad i närheten av Fullerstaparken. Till en början låg en biograf på övervåningen och en konsumbutik (mataffär) på undervåningen. I huset har flera olika kulturverksamheter funnits under åren och från 1970-talet och fram till 1990 var Fullerstagruppen baserad där.
Tema: Aktivism Huddinge

Medlemmar i Fullerstagruppen står uppradade utanför Fullersta gård.

En skiva från Fullersta

Fullerstagruppen startade under slutet av 1970-talet när proggen och punken var nya och radikala rörelser. Gruppen höll till på andra våningen i bions tidigare lokaler. En beskrivning av deras verksamhet kan man hitta på omslaget till samlingsskivan ” 302:an från Fullersta – musik från Fullerstagruppen” som kom ut 1980:

”Fullersta är ett ställe där vi sen några år har en allaktivitetsförening. Det kan vara rätt ballt där ibland, folk pysslar med allt möjligt, som vävning, foto, växtfärgning, affischtryckning, elektronikpul, fikande och allt möjligt. Det är öppet hus med fik och ibland musik på söndagskvällarna. Allt detta i syfte att bland annat bryta ned elitkulturens förlamande grepp om befolkningen.”

Fullerstagruppen

På skivan medverkar några band som höll till på Fullersta Bio, bland andra Hela Baletten, Trots Allt och Hela Huset Skakar.

Skivomslag som visar en tecknad bild av en buss och flera bandnamn

Omslag till samlingsskivan 302:an från Fullersta – musik från Fullerstagruppen i Huddinge.

Punken går sin egen väg

De flesta känner nog till att punkare klär annorlunda mot modet i deras samtid. Med hjälp av kläder och musikstil gjorde de uppror mot normer och värderingar i samhället. Om du läser citatet från Fullerstagruppen så ser du att gruppen också var aktiva på andra sätt än att släppa skivor. Punkare och proggare hade en DIY-kultur (do it yourself). De tog det de ville få gjort i egna händer och gjorde det på sitt eget vis. De startade band, arrangerade egna spelningar, gjorde egna tidningar (fanzines) och affischer. De bytte eller sålde kassetter för att sprida sin musik. Några bildade till och med egna skivbolag. Det fanns en demokratisk tanke i DIY-kulturen, att alla skulle få uttryckas sig och spela, sjunga, måla och skriva – inte bara en lite grupp elitmänniskor som gått långa utbildningar.

En plats för unga av unga

På Fullersta bio var det ungdomarna själva som bestämde. Idag finns det inte speciellt många platser kvar där ungdomar helt självständigt styr aktiviteterna men under Fullerstagruppens år i gamla bion var det fortfarande ganska vanligt.

Runt om i Sverige har det funnits många liknande platser där ungdomar har engagerat sig i kulturaktiviteter. Ofta hade de inget stöd från vuxna. Deras aktivism i föreningar och ungdomsgårdar är en viktig del av musikhistorien.

Fullersta bio fotograferad 1985. Foto: Ingvar Lundkvist.

Fundera och samtala

  1. Vad hindrar dig från att skapa kultur idag?
  2. Tror du att den tekniska utvecklingen har gjort det lättare eller svårare att skapa kultur och nå andra med den?

Quiz

Vad vet du om Fullerstagruppen?

Starta quizet

Källor som berättar om föreningsliv

En sida ur gammal handskriven årsberättelse med snirklig handstil.
Nynäshamn 1904 – 1905
Gruppbild, de sju orkestermedlemmarna ömsöm sitter, ömsom står uppställda med sina instrument i händerna.
Nynäshamn 1911
Interiörbild, gruppfoto i logens lokal med sittande och stående finklädda kvinnor, barn och män. I bakgrunden banderoll med texten "Från God Wiljas Basar i Nynäshamn 17 18 april 1915".
Nynäshamn 1915
Ett uppslag i liggande format med lista på handskrivna bokningar i snirklig handstil.
Nacka 1912
Ett hus med torn på ett berg.
Nacka 1910 – 1921
Skylt med texten: Vi vill ej se Mälaren genom ett nyckelhål. Inga hus vid Mälaren. Stoppa Byggplanen. Skyltens har en teckning av ett nyckelhål, igenom vilket vattnet skymtar mellan två höghus.
Huddinge 1970 – 1975
12 personer, varav en i barnvagn vid herregårdens flagnade fasad med igenspikade dörrar. Några har satt sig i gräset med kaffetermosar.
Huddinge 1970 – 1975
Ett svart-vitt fotografi visar tolv kvinnor som står på flaket till en lastbil. Över dem hänger en fana och på lastbilens sidor sitter affischer.
Täby 1934