Content Source: lanskallan
Nannas bildskatt
Publicerad: 8 mars 2024
Nannas bildskatt
Det har gått flera år sedan Nannas Tingvalls död när hennes son Gunnar gör ett ovanligt fynd uppe på vinden. I en tung, avlång trälåda hittar han något som få andra mammor från den här tiden lämnade efter sig. Något som ger honom möjlighet att blicka tillbaka på tiden innan han föddes. Det var 280 bilder som Nanna hade tagit mellan åren 1905 och 1911.
Ludvig Richnau spelar grammofon. De dansande personerna är troligtvis Richtenaus dotter och hennes man. Foto: Nanna Tingvall. Sigtuna museum.
Nannas ovanliga bilder
För de flesta är det spännande att se gamla fotografier från föräldrar eller släktingars liv men skatten Gunnar hittade var extra speciell. Den kommer nämligen från en tid när kvinnor inte brukade äga kameror och nästan ingen brukade ta vardagsbilder. Därför kan Nannas fotografier ge oss en ovanlig inblick i hur livet var för en ung kvinna i början av 1900-talet.
Under 1800-talet uppfanns ny teknik som förändrade människors liv i grunden, till exempel ångmaskinen, elektriciteten, telefonen och kameran. Yrket fotograf uppstod efter hand och påverkades inte av det gamla ”skråväsendets” konventioner. Från ungefär mitten av 1800-talet började därför många kvinnor starta egna fotoateljéer.
Nanna Tingvall, självporträtt. Nanna föddes 1873 och dog 1925.
Ateljéfoto
Till fotoateljéerna kom uppklädda människor för att få sina porträtt tagna. De hade på sig sina bästa kläder och poserade raka i ryggen. Även om det fanns möjlighet att driva företag som fotograf och det var populärt att betala för att få sin bild tagen så var det fortfarande dyr teknik som få personer kunna unna sig att syssla med på fritiden. De som hade råd att köpa kamera och som tyckte att det var rimligt att ta konstnärliga bilder som hobby var oftast män.
Nanna Tingvall arbetade inte som fotograf utan som husföreståndarinna hos sprängmedelsinspektör L. Richnau och hon bröt normer genom att fota på fritiden. Hon tog inte den typen av bilder som fotades i ateljéer på uppklädda personer utan fotade tvätterskor i arbete, sin dansande familj, släktens barn och husdjur mitt i vardagen.
Tvättbryggan vid Stallgårdsbryggan. "Kurre simmar från höga bryggan". Foto: Nanna Tingvall, 1905. Sigtuna museum
Bilderna glöms och återupptäcks
Nanna slutade fotografera när hon gifte sig och fick barn. Hon packade ned sina bilder, många med anteckningar om motiven, och lådan där de låg glömdes bort. Sen dröjde det till efter hennes död innan Gunnar skulle hitta hennes bilder där uppe på vinden. Nannas gamla trälåda blev till en skattkista full av en ovanlig kvinnas blick på vardagslivet.
Idag finns alla Nanna Tingvalls bilder på Sigtuna museum.
Nanna Tingvall och Ludvig Richnau. Foto: Troligen Emma Norrsell, 1907. Sigtuna museum.
Skråväsendet
Skrån var en sorts yrkesspecifika föreningar. De bestämde bland annat vilken utbildning som krävdes för yrket och vilka som fick arbeta med det. Alla hantverkare i Sverige tvungna att vara organiserade i skrån fram till år 1846.
Fundera och samtala
- Varför tror du att Nanna slutade fotografera?
- Finns det några fritidsintressen idag som är ovanliga för antingen tjejer eller killar?
- Hur skiljer sig vårt sätt att fotografera idag från Nannas tid?
Fler bilder av och med Nanna
Fullersta nu & då
Publicerad: 1 mars 2024
Fullersta nu & då
Från bondgård till storstad. Se hur området runt Huddinges järnvägsstation har förändrats på 130 år.
Laddar bildjämförelse…
Från 1893 till idag
På kartbilden från år 1893 är Fullersta gård och Huddinge kyrka markerade med rött. När järnvägen drogs fram genom Huddinge så fanns här inte så många fler hus. Huddinge centrum idag ser helt annorlunda ut. Växla mellan bilderna och se hur miljön runt kyrkan och mangårdsbyggnaden på Fullersta gård har förändrats.
När du åker bil på Huddingevägen så är det här du passerar. Trädgårdsgångarna sydöst om gården syns tydligt på kartan från 1893.
Järnväg men ingen stad
Järnvägen kom till Huddinge år 1860 men som du ser på kartan så har det inte vuxit fram någon stad 33 år senare. Industrialiseringen av Sverige började i mitten av 1800-talet, men länge var järnvägen det enda tecknet på det i Huddinge centrum. De flesta av husen som du ser på satellitbilden är byggda efter 1950-talet.
Lönsamt jordbruk och krångliga regler
En av förklaringarna är att Fullersta gård var en av de gårdar drog nytta av nya redskap och metoder som förbättrade jordbruket. Mjölk och andra produkter kunde fraktas med järnvägen. En annan förklaring är att reglerna för att dela upp den jord man ägde var krångliga fram till slutet av 1800-talet. När Stockholm växte blev marken nära stan mer värd. Reglerna förenklades också och då började små stugor byggas vid stationen. Idag är många av husen närmast järnvägen rivna och större hus har fått ta deras plats.
Flygfotot från 1936 visar att en villastad har vuxit upp i Fullersta. Längst upp i bilden ser du järnvägen. Huddinge centrum ligger idag på ängarna på andra sidan.
En motorväg genom trädgården
Vägarna och alla bilar tar också utrymme. Titta på kartan så ser du vägen mot Stockholm. Den kommer från nedre högra hörnet, korsar järnvägen och fortsätter sedan förbi kyrkan och vidare förbi dagens Tomtbergaskola och Kvarnbergsplan. På flygbilden ser du hur dagens Huddingeväg går rakt över Fullersta gårds trädgård.
Fundera och samtala
- Landskapet på kartan är helt förändrat. Är det mest positivt eller negativ tycker du?
- Hur tror du att området har förändrats om 50 år?
- Känner du till andra platser i ditt närområde som förändras just nu eller där det finns sådana planer?
Historiska källor från Huddinge
Fullersta nu & då
Nu & då i Stuvsta centrum
Publicerad: 1 mars 2024
Nu & då i Stuvsta centrum
Stuvsta skulle bli ett nytt Djursholm, med stora vackra villor och mycket natur. Det var ett privat företag som hade den idén och som grundade Stuvsta.
Laddar bildjämförelse…
Stuvstabolaget
I början av 1900-talet köpte bolaget marken som tillhörde Stuvsta gård. Det vår åkrar, ängar, skog och omkring 10 torp eller gårdar. De ville bygga en ny förort och tjäna pengar på att sälja tomter. Vid den här tiden blev det vanligt att bygga ett eget hus i närheten av Stockholm för att komma undan den trånga och smutsiga innerstaden. Saltsjöbaden, Djursholm, Duvbo och Sollentuna var sådana förorter. Men de hade alla något som Stuvsta saknade.
Skiss som visar den planerade stationen i Stuvsta. Idén var att bygga ett likadant hus på andra sidan spåret men det blev för dyrt.
Mitt emot Stuvsta Station låg Stuvstabolagets kontor i en liten timrad stuga med grästak. Vägen fortsätter över spåren. Från den går en trappa ner till perrongen.
Ingen station i Stuvsta
Stuvstabolaget hade svårt att få tomterna sålda eftersom Stuvsta inte hade någon station. Bolaget bildades år 1909. De förhandlade länge med SJ om att bygga en station. Men SJ ville helst fortsätta köra tågen raka vägen till Huddinge och vidare. De ville inte göra ett extra stopp i Stuvsta. Då lovade Stuvstabolaget att de skulle bygga stationshuset och sköta hela stationen i fem år innan SJ fick ta över den gratis. Det gick SJ med på.
Annons från Stuvstabolaget (Stuvsta Fastighetsaktiebolag).
Förändringen i centrum
På bilderna längst upp på sidan kan du jämföra Stuvsta centrum 1950 och idag (2024). Den högra bilden visar stationshuset som är sig likt. År 1950 hade Stuvstabolaget sålt många tomter, men du ser på bilden att det är glest mellan husen. Husen närmast Stationen har några små affärer och det finns fler på andra sidan järnvägen och längs Stationsvägen. Sedan har det byggs mycket större hus med butiker, service och lägenheter. Det liknar mer en stad än en hållplats mitt i ett villaområde.
Fundera och samtala
- Vilka fördelar finns det med fler och större hus i centrum?
- Vilka drivkrafter tror du har lett till att Stuvsta centrum har förändrats så mycket?
- När Flemingsberg fick en station 1987 så fanns det planer på att lägga ner Stuvsta. Om det hade blivit så, hur tror du att Stuvsta centrum sett ut då?
Mer källmaterial från Huddinge
Nu & då på Kommunalvägen
Publicerad: 1 mars 2024
Nu & då på Kommunalvägen
Huddinge är en den folkrikaste av kommunerna runt Stockholm men före 1950-talet var det fortfarande mest landsbygd.
Laddar bildjämförelse…
Kommunalvägen
Vägen som du ser på de båda fotografierna ovan går från järnvägsstationen norrut mot kyrkan och Kvarnbergsplan. Vi ser bara ett enda hus som är detsamma, den gula kyrkskolan mitt i bilden. Till vänster om den har flera hus som tillhörde kyrkan rivits. Ett av dem är klockargården, närmast kyrkskolan. Klockargården var hem till en av de anställda i kyrkan: klockaren, som inte bara skötte kyrkklockorna utan ofta också undervisningen. Den gamla klockargården har också varit kommunalkontor och bibliotek. Senare flyttade de verksamheterna in i nya byggnader strax bakom kröken. Namnet Klockargården har förts över till en modern församlingsgård i vitt tegel.
Längst till vänster i bilden ser du en lada som också revs när prästen inte längre behövde kor och ett stort jordbruk för att försörja sig.
Huddinge utvecklades sent
Vägen som du ser byggdes redan på 1860-talet och gick då vidare via Brännkyrka till Skanstull. Några år senare kom järnvägen. Vi många järnvägsstationer växte små samhällen snabbt fram. Men Huddinge fortsatte att vara glesbygd länge. Det var för först på 1950-talet som det verkligen började hända saker här. Då byggdes de stora husen till höger i bilden.
Skylten mitt i den äldre bilden markerar en busshållplats. Det är SJ (Statens järnvägar) som kör bussar till och från Huddinge station.
Översvämningar i Sjödalen
I det första fotografiet i artikeln försöker en bil köra genom den översvämmade ängen (kommunalvägen). Huddinge kyrka byggdes vid en sjö som försvann men ibland kom tillbaka när Fullerstaån svämmade över. När den lilla kommunen senare växte byggdes bättre vägar och nya diken och översvämningar blev ovanliga.
Översvämning på kommunalvägen år 1930.
Fundera och samtala
- Översvämningarna har försvunnit från Huddinge. Vilka samhällsproblem tror du kommer att byggas bort i framtiden?
Källmaterial från Huddinge
Kommunalvägen
Nu & då vid döda bron
Publicerad: 1 mars 2024
Nu & då vid döda bron
Idag är det en helt vanlig bro men förr var den känd som döda bron.
Laddar bildjämförelse…
Järnvägen delade Huddinge
Järnvägen drogs rakt genom jordbrukslandskapet och delade prästgårdens marker i två. Prästens kor hade sin lada mellan Rådsparken och Tomtbergaskolan men brukade alltid gå och beta på andra sidan järnvägen.
SJ fick betala 8 500 riksdaler till Svenska kyrkan för att få lov att dra järnvägen över deras mark. De pengarna räckte till mycket. Kyrkan kunde rusta upp prästgården och bygga en ny orgel. Överenskommelsen inkluderade också en bro som korna kunde använda föra att gå över järnvägen. Det var den enda bron som fanns. På andra ställen fick folk gå över kliva över spåren och se upp så att det inte kom ett tåg. Korna var sämre på det.
Varför heter den döda bron?
Nu vill du säkert veta varför bron kallas så. Många barn i Huddinge har fantiserat om vilka hemskheter som kan ha hänt här, men den lite tråkiga sanningen är att bron kallades död eftersom den inte hade någon väg och inte ledde vidare någonstans. När jordbruket lades ner blev bron ännu mer död. Det dröjde mer än 60 år innan blev till nytta.
Barn gick på bron istället för kor
När folk började bygga villor på båda sidor om järnvägen så gick barn från Snättringe och Fullersta över bron på väg till skolorna som låg runt kyrkan, Kyrkskolan och Centralskolan (idag Tomtbergaskolan).
Fundera och samtala
- Varför tror du att bron har fortsatt att kallas ”döda bron” trots att det inte står på någon skylt eller karta?
- Vad tror du människorna i trakten tyckte om järnvägen i början?
Fler källor från Huddinge
Döda bron
Juice eller jos
Publicerad: 29 februari 2024
Juice eller jos
Ett litet företag som gjorde juice flyttade till Huddinge år 1955. Vic-jos hade patent på sin svenska stavning av ordet juice, så alla andra fick kalla sina drycker för något annat.
Jos-paket.
Jos i förpackning av papp
Vid den stora parkeringen norr om Huddinge gymnasium låg ett mejeri. När hanteringen av mjölk flyttade till större lokaler i Årsta på 50-talet så flyttade ett företag som gjorde juice in. Vic-Jos var ett litet företag med 6-7 fabriksarbetare, tre kontorister och 5-6 bilar som körde runt i Stockholmsområdet och levererade jos.
Vic-Jos testade en ny sorts pappförpackning till sina drycker. Tidigare användes glasflaskor till alla drycker, både juice, mjölk och annat. Förpackningen hade utvecklats av det svenska företaget Tetra Pak och visade sig fungera bra. Förpackningarna blev en av de största succéerna någonsin för ett svenskt företag. Idag har det blivit självklart att mjölken har en fyrkantig förpackning av papp.
Ord med två godkända stavningar
Du kan skriva de här orden i en svensk text med antingen engelsk eller svensk stavning.
tape – tejp
mail – mejl
tv – teve
date – dejt
rave – rejv
Svensk eller engelsk stavning?
Vic-jos påverkade också hur vi stavar ordet juice. Eftersom Vic-jos var ett registrerat varumärke så fick inga andra företag använda det. Det innebar att andra tillverkare av juice fick använda den engelska stavningen. Även om Vic-jos försvann så blev den engelska stavningen (juice istället för jos) den vanligaste i svenska språket.
Fundera och samtala
- Är det bra eller dåligt att engelska låneord får en svensk stavning?
- Fundera på vilka livsmedel som finns i pappförpackningar idag? Hur tror du att de förvarades tidigare?
