Content Source: lanskallan
Lärarmaterial
Vårby före tunnelbanan
Arbeta med filmen Bryggarbilen som historisk källa om mineralvattenfabriken i Vårby och träna på att skilja på vad källan berättar och vad man kan utläsa ur kvarleveaspekten.
Kvarleveaspekten
Oavsett om eleverna tillägnar sig begreppet eller ej så kan de ges möjlighet att träna på förstå sig på att filmen (och alla historiska källor) både kan berätta saker och att den användas för att lista ut saker om den tid då den är gjord.
Det går att skilja på vad filmen har för avsikt att berätta och vad den mer oavsiktligt kan lära oss. Filmen berättar till exempel vad bryggeriet producerar.
Studerar vi filmen ur kvarleveaspekten kan vi exempelvis lära oss hur filmgrafik framställdes på 50-talet.
Elevuppgift
Låt eleverna träna på kvarleveaspekt och berättandeaspekt genom att skriva ner olika fakta utifrån filmen, dels sådant som sägs rakt ut i filmen och sådant som källan kan säga om vi studerar den som kvarleva.
Ett sätt att underlätta för eleverna är att de får ta ställning till färdiga påståenden och sortera dem efter kvarleva eller berättande. Här är några sådana påståenden.
K=kvarleveaspekten, B=berättandeaspekten.
- Vårbyvatten såldes vid Rödbodtorget i Stockhkolm. (B)
- Det fanns färgfilm år 1957. (K)
- En lastbilschafför hette Kalle Lundberg. (B)
- En ny fabrik för drycker höll på att byggas när filmen gjordes. (B)
- Glasflaskor och träbackar användes för att packa dryckerna. (K)
- Läsk betraktades som en lämplig dryck för barn. (K)
- Det såg som självklart att det var mamman som skötte serveringen av mat i hemmet. (K)
- Ett vanligt hushåll hade kylskåp. (K)
Om filmen
Filmen Bryggarbilen producerades av Konsumtionsföreningen (KF) som ägde bryggeriet år 1957, för att fira Vårby Hälsobrunns 250-årsjubileum.
Vårby före tunnelbanan
Publicerad: 29 februari 2024
Vårby före tunnelbanan
Nästan alla hus i Vårby Gård, Masmo och vid de andra tunnelbanestationerna i närheten byggdes på 1960-talet. Det var en enorm förändring. Men hur såg det ut här innan? Följ med och se hur gården Vårby förändrades av industrialiseringen.
Pojken i sjömanskostym på bilden från 1901 betraktar ångbåten "Sjöfröken" som gick mellan Fittja och Stockholm och en annan båt för segel på väg från Klubbensborgs brygga.
Gården låg vid landsvägen
Före industrialiseringen var Stockholm mycket mindre. Staden fick plats på den ö som vi idag kallar Gamla Stan. Utanför det fanns gårdar och torp där människor arbetade med att odla sin egen mat och ha hand om djur. Så levde människor överallt på landsbygden. Vårby var en sådan gård men under industrialiseringen började platsen att förändras.
En speciell sak med Vårby var att två viktig vägar passerade. Där E4an går idag fanns en smal väg mot Stockholm och den andra vägen gick mot Glömsta och Ävsjö och vidare till Skanstull. Den vägen kallas Göta Landsväg och har bundit ihop Stockholm med Södertälje ända sedan medeltiden. Det lättaste sättet att resa var med båt men många resor gjordes också med häst och vagn och allra oftast till fots.
Redan innan industrialiseringen kom igång i Stockholm så tillverkades tegel, både i närheten av Vårby gård och i Slagsta på andra sidan vattnet. Tegel tillverkades av lera som grävdes upp från marken eller botten av sjön. Leran brändes i stora ugnar och blev hårda tegelstenar. På somrarna kom gästarbetare från Småland för att jobba i tegelindustrierna.
Ångbåtar fraktade tegel
Om teglet skulle användas till ett bygge i Stockholm så kunde det lastas på en båt som seglade med hjälp av vinden. Under industrialiseringen började båtarna få motorer som kallades ångmaskiner. Båtarna blev större och byggdes av metall. Från Vårby började ångbåtar köra efter fasta tidtabeller. Både varor och människor kunde då färdas med båt mellan städer som Stockholm, Södertälje och Uppsala.
Industrier i Vårby
Förutom tegelbruket har det också funnits andra industrier nära Vårby gård. Här fanns en ångsåg, alltså en stor såg som drevs av en motor och som kunde göra brädor av stockar. Men den viktigaste tillverkningen startade år 1932 då gårdens ägare började tillverka mineralvatten. Det fanns nämligen ett ställe där kallt och gott vatten rann ut ur berget – en källa.
Tidningsartikeln från år 1957 berättar att fabriken har byggts ut med lager och laboratorium och snart ska bli ännu större. Här arbetade 150 personer med att tillverka 35 miljoner flaskor vatten och läsk varje år. Fabriken köptes upp av Spendrups och fortsatte växa till ett stort bryggeri, men år 2013 lades det ner och fabriken revs och bryggningen fortsatte i Grängesberg.
Tvättade åt de rika
I den här trakten fanns också flera tvätterier som jobbade med att tvätta kläder och lakan åt stockholmarna. Det gick att tjäna lite pengar på att tvätta åt rika stadsbor men de små tvätterierna använde oftast inte ångbåtarna utan billigare transporter. Hela familjen hjälptes åt att få tvätten ren och torr. När det var klart lastades en kärra som någon i familjen drog för hand hela vägen in till Stockholm och tillbaka.
Du hittar fler artiklar om tvätterierna i länkarna här nedanför.
Arbetarna sköljer flaskor vid bryggeriets löpande band år 1951.
Turism och industri nära stan
Trots att Vårby var landsbygd så fanns det mycket aktivitet här. Tvätt, tegelbruk och mineralvatten har du redan läst om. Längs vattnet fanns sommarvillor för stockholmare. Gäster från ännu längre bort reste till kurorten Vårby källa för att bada och dricka vattnet. Allt det här fanns eftersom Vårby låg ganska nära Stockholm och hade bra kommunikationer. Både landsvägen och senare ångbåten gjorde det lättare att frakta sommargäster, tegel, tvätt och flaskor.
Vårby gård med park, åkrar och stall.
Tidningsartikel om Wårby källe.
Fundera och samtala
- Vilka olika anledningar kan du se till att Vårby drog till sig många aktiviteter?
- Vilka spår finns kvar idag av de verksamheter som fanns förr i Vårby?
Historiska källor från Vårby
Semester i Vårby
Publicerad: 29 februari 2024
Semester i Vårby
Att åka på spa för att vila upp sig är en gammal tradition. På 1700-talet blev Vårby gård ett sorts spa som kallades hälsobrunn och lockade många turister.
Brunnshuset vid Vårby källan år 1909. Huset är ett av de få som finns kvar från äldre tiders spa- och brunnsturism.
Att dricka brunn
På 1700-talet var kunskapen om kroppen och sjukdomar mycket sämre än idag. Inte ens läkare visste vad en bakterie eller ett virus var. En sak som man visste kunde påverka människor att må bättre var att resa bort från sin vardag, vila upp sig, ha kul och äta och dricka nyttigt. De som hade möjlighet reste då till en hälsobrunn där vattnet ansågs vara extra nyttig och ”drack brunn”.
I Vårby öppnade en sådan hälsobrunn år 1709. Det gick till så att en känd läkare Urban Hiärne provade vattnet och godkände det. Sedan höll prästen Carolo Enhörning en predikan vid källan. Det han sa går fortfarande att läsa på Kungliga biblioteket. Du ser försättsbladet till predikan här intill. Till slut godkände kungen hälsokällan. En hälsokälla var alltså en stor sak som både den kyrkliga och världsliga makten hade något att säga till om.
Det svårlästa titelbladet till brunnspredikan som hölls år 1708.
Gott och hälsosamt vatten ur källan
Människor från hela Europa kom till Vårby för att dricka brunn och bada. Om du hade råd kunde åka dig och vila och dricka vatten för att bota någon sjukdom eller åkomma, värk i lederna, magmask eller barnlöshet. Båten var snabbaste och bekvämaste sättet att ta sig hit. Efter 40 blev verksamheten mindre men vattnet användes fortfarande. Ända fram till 1840 hämtades vatten härifrån till kungen och hovet i Stockholm.
Vårbybadet var mycket populärt 1931 när den här bilden togs.
Vacker natur lockade stadsbor på 1900-talet
C Harry Winberg var en man som ägde Vårby gård i början av 1900-talet. Han satte ingång många projekt på gården. Först ordnade han ett strandbad, Vårbybaden och startade Vårbybadens restaurang i gårdens huvudbyggnad. Han ville få igång turismen igen. Vid den här tiden blev det populärt med naturupplevelser och utebad i det fria. Industrialiseringen hade gjort städerna smutsiga och trånga. Före 1938 hade arbetare ingen semester. Sedan kom en lag att alla skulle ha rätt till två veckor ledigt varje år. En vanlig semester var att ta cykeln och övernatta någonstans. Många stadsbor längtade ut på landet. Det använde Winberg också för att sälja delar av sin mark som tomter. Här intill ser du reklam som berättar om den vackra naturen som finns så nära Stockholm.
Reklam i Svenska Dagbladet 1930.
Reklam från 1926.
Mineralvattenfabrik och bryggeri vid källan
År 1931 sålde C Harry Winberg Vårby gård till Stockholms stad som hade börjat köpa upp mark för att lösa bostadsbristen i stan. Själv behöll han Vårby källa och startade en mineralvattenfabrik som senare utvecklades till en stor industri som tillverkade olika drycker.
Edward Blom berättar
I filmen berättar huddingebon Edward Blom mer om traditionen att dricka brunn och bada i Vårby.
Fundera och samtala
- Hur har sättet att resa på semester förändrats? Vilka utvecklingslinjer kan du se?
- Vilka likheter kan du se mellan att åka på spa idag och att dricka brunn förr?
Fler foton från trakten.
Lärarmaterial
Semester i Vårby
Det här lärarmaterialet ger förslag på hur eleverna kan arbeta med fyra olika källor om Vårbys historia. Du hittar uppgiften formulerad till eleverna på ett utskriftsvänligt arbetsblad nedan.
Undersök källorna
Ett foto, en film, en tidningsannons och ett reklamblad berättar alla om Vårbys historia. Om eleverna får undersöka dem innan de läser artikeln så blir det mer att upptäcka på egen hand och en god grund för senare läsning.
Eleverna kan arbeta med samtliga källor i små grupper eller börja på egen hand och undersöka en källa med hjälp av frågorna nedan. Därefter redovisar de sina resultat i tur och ordning för varandra i tvärgrupper. Deltagarna i tvärgruppen bidrar med ytterligare tankar innan de tillsammans fortsätter med uppgifterna under “Vad kan källorna användas till?”.
- Hur har källan uppstått?
- Vem står bakom källan?
- När är källan ifrån?
- Är det en förstahands- eller andrahandskälla?
- Vad är syftet med källan?
Vad kan källorna användas till?
Gå igenom vad de olika källornas syften får för följder. Vad behöver man ta hänsyn till när man känner till syftet?
Vilken eller vilka av källorna kan användas till vad?
- Att lära sig om traditionen att dricka brunn.
- Att ta reda på hur det var i Vårby i början av 1900-talet.
- Att ta reda på vem som ägde marken i Vårby.
- Beskriva vilka som besökte en badstrand på 1930-talet, deras kläder och beteende.
- Ta reda på ifall många köpte tomter i Vårby.
- Lära sig något om Vårbys historia.
Finns det fler saker som en historiker skulle kunna använda källorna till?
Författarens källor
Informationen i artikeln bygger även på följande källor:
En epok går i graven (huddinge150.wordpress.com)
kulturmiljoutredning-rev-210917.pdf (huddinge.se)
Vårby Gård – kort beskrivning av områdets historia (stockholmskallan.stockholm.se)
Källa 1: Annons i Svenska Dagbladet 1930.
Källa 2: Reklamblad från 1926.
Källa 3: Foto från Vårbybadet 1931.
Källa 4: Filmen “Edward Blom om att dricka brunn på 1700-talet”, från Facebook.
Huddinge prästgård nu & då
Publicerad: 29 februari 2024
Huddinge prästgård nu & då
Prostgården i Huddinge har en lång historia och huset är sig likt än idag.
Laddar bildjämförelse…
Prästen hus hade många rum
Huset på bilden är Huddinge prästgård. Före 2014 ingick det i prästens lön att få bo på gården. Det äldre fotot är ett vykort från år 1920 och det står tryckt på kortet: “Prostgården”, som det kallades då. Huset är sig likt än idag och du ser det ur den här vinkeln när du står vid ingången till huvudbiblioteket i Huddinge. Det har två rejäla våningar och är större än de flesta villor i Huddinge. Det har också en mycket längre historia än de flesta andra hus här.
Prästgården omkring 1860.
Gården kallades både Huddinge och Tomtberga
Huset är från 1700-talet men ända sedan medeltiden har prästerna i Huddinge kyrka haft sin bostad på samma ställe. Redan innan dess så fanns Tomtberga tingsplats här. En tingsplats var ett ställe där de mäktiga männen i trakten möttes för att bestämma viktiga saker och döma brottslingar. Tingsplatsen har gett namn till Tomtbergaskolan som skymtar bakom prästgården på fotot från 2024.
Bo på jobbet
Idag är det ovanligt att få en bostad av sitt jobb. Förr var det helt normalt för:
Lärare
Poliser
Jordbruksarbetare
Hembiträden, hushållerskor och tjänare
Arbetare vid gruvor och bruk på små orter
Banvaktare och stinsar vid järnvägen
Präster och klockare
En stor bondgård
Det finns ett ännu äldre foto av prästgården. Det är från 1860. Det är samma hus men det bygdes om och fick en ordentlig övervåning år 1894.
Vid den här tiden fanns det många fler hus i närheten som också hörde till prästgården. Där fanns ett stall för hästarna, ett brygghus, ett dass och flera andra hus att förvara säd, ved, vagnar och jordbruksredskap i. Det fanns också särskilda hus för grisar, höns och drängar och fattiga. Allt det här fick prästen i lön för sitt arbete. Bönderna i närheten kunde få hjälpa till och jobba på gården och de gav också lite av det de odlade till kyrkan. Prästen själv bestämde över sin gård men arbetade inte själv med jordbruket.
Prästens hade många uppgifter
Prästens uppgift var förstås att predika och dela ut nattvarden i kyrkan på söndagen men han var också en ledare för hela det lokala samhället. Han skötte folkbokföringen, sjukvården, skolan och fattigvården. Dessutom var skulle han ta emot gäster som passerade. Så här nära Stockholm var det en stor uppgift. De resande behövde ofta sova över och få mat till sina hästar och sig själva.
Nya tider på prästgården
Prästens markområden sträckte sig från Hörningsnäs ända till Långsjön. Jordbruket var en viktig del av prästens ekonomi men år 1923 lades det ner. Det berodde på att det blev mer ovanligt att ha egna djur och odlingar för att få mat. Istället fick de flesta lön och köpte de de behövde i affärer. Med moderna hjälpmedel kunde en enda bonde sköta större markområden.
Under resten av 1900-talet fick kyrkoherden (en präst som är chef över andra präster) i Huddinge bo i prästgården. År 2014 renoverades huset och används nu istället som samlingslokal för flera av kyrkans verksamheter. Idag får prästen bo var hen vill men inte i prästgården.
Fundera och samtala
- Vad tyder på att prästen hade en god ekonomi?
- Vem sköter nu de funktioner i samhället som kyrkan hade hand om förr?
- Vilka fördelar och nackdelar kan det ha funnits för den som fick en bostad av sin arbetsgivare?
- Vilka fördelar kan det ha funnits för arbetsgivaren att erbjuda en bostad?
Relaterat källmaterial
Huddinge prästgård
Lärarmaterial
Glömsta fabrik
Träna på källkritiskt tänkande genom att resonera om ifall Glömsta fabriks annons från 1879 kan styrka olika påståenden. Uppgifterna kan göras antingen före och efter läsningen av artikeln.
Vad kan källan användas till?
Studera källan noga, enskilt eller i grupp. Läs all text.
Samtala sedan om vilka påståenden som källan kan bevisa stödja, motbevisa eller inte säga något säkert om.
- Glömsta fabriks verksamhet var igång år 1885.
- Fabriken låg i Huddinge.
- Fabriken var den enda i Stockholmsområdet som tillverkade ihopfällbara möbler.
- Fabriken marknadsförde många olika produkter.
- Fabriken satsade mest på trädgårdsmöbler.
- Kammarduschen var en succé.
- Det var vanligt att lämna mängdrabatt i slutet av 1800-talet.
- Fabrikens försäljning gick bra.
- Trädgårdsmöbler uppfanns på 1910-talet.
Lärarfacit
- Källan kan inte säga något. Årtalet 1878 måste tolkas som att någon av fabrikens produkter fått första pris i en tävling i Eskilstuna det året. Överst står “1879” vilket är mer svårtolkat. Det kan vara året för annonsen. Källan kan sägas ge stöd för att fabriken hade verksamhet omkring 1878-1879 men kan inte säga något om. Om eleverna läst artikeln så de uppmärksamma att Fabrikens verksamhet flyttat från Huddinge år 1885 och att detta stöds av en annan källa.
- Källan bevisar.
- Källan kan inte säga något.
- Källan bevisar.
- Källan ger stöd. Möblerna upptar större delen av annonsen. Här kan man resonera om vad som skulle krävas för att påståendet skulle anses bevisat. Om vi exempelvis hade tillgång till många, eller helst alla annonser från vissa år så skulle det kunna vara ett starkare bevis på fabrikens fokus.
- Källan kan inte säga något. Möjligtvis kan man resonera att den skulle ha varit annonsens fokus om den redan varit en succé.
- Källan ger stöd. Mängdrabatt nämns på flera ställen vilket gör stödet starkare. Här kan man resonera om vilka andra källor och hur många som skulle krävas för att eleverna skulle anse saken bevisad.
- Källan kan inte säga något.
- Källan motbevisar.
Tänka kritiskt
Använd arbetsbladet för att uppmuntra eleverna att ta ställning men betona gärna att det viktigaste är att göra misstag så att alla kan lära sig om de svårigheter som finns med att resonera källkritiskt. Tacka de elever som vågar tänka högt och prova olika idéer.
Produktblad med trädgårdsmöbler som tillverkades i Glömsta fabrik.
