Content Source: lanskallan
Sigtuna reser sig ur vattnet
Publicerad: 27 november 2023
Sigtuna reser sig ur vattnet
Det som är Sigtuna kommun idag låg en gång på havets botten. Hur blev det så och varför stiger landet fortfarande uppåt?
Landskapet har förändrats
I filmen nedan intill kan du se 9 000 år passera på två och en halv minut. Filmen visar det som idag är Sigtuna kommun. Du ser dagens smala vikar av sjön Mälaren, Arlanda och tätorterna Sigtuna, Rosersberg och Märsta.
När du startar filmen så åker du snart 9 000 år tillbaka i tiden. Då låg allt land på kartan under vatten. Ännu tidigare hade allt varit täckt av is.
Sigtuna reser sig ur havet
Istiden
Under flera hundra tusen år låg inlandsisen över vår del av världen. Klimatet här var ungefär som det är på Grönland idag. Isen var upp till 3 000 meter tjock. Det tjocka isen var väldigt tung och den tryckte ner jordytan. Jordytan är en hård skorpa av sten som flyter ovanpå jordens inre som är mjukt. Därför är jorden som helhet mjukare än vi kanske tror.
Landet höjdes när isen smälte
För 15 000 år sedan började inlandsisen smälta bort och smältvattnet fick världshaven att stiga. De områden som inlandsisen tryckt ner var översvämmade. För 10 000 år sedan stod havsytan ungefär 150 meter högre än nu och det mesta av Uppland var havsbotten. Sedan dess har landet höjt sig långsamt. Det höjer sig faktiskt fortfarande.
Stenåldern
När hundratals år hade passerat så stack några öar upp ur havet. Under stenåldern, som varade i åtta tusen år, kom också de första människorna hit. I början var de bara här en del av året för att jaga säl och fiska. När öarna blev större stannade några längre och till slut bosatte sig människor här och började odla jorden.
Bronsåldern och järnåldern
Landhöjningen förvandlade sakta området, från ett skärgårdslandskap ett bördigt jordbrukslandskap. Platser som tidigare legat under vatten blir ofta bördiga, alltså bra för odling. Människorna bodde på gårdar och i byar som låg nära vattnet. Nu för tiden, när arkeologer hittar boplatser från den här tiden så ligger de en bit från vattnet. Strandkanten har flyttat nedåt på grund av landhöjningen.
När blev landskapet Sigtuna?
Ungefär år 980 beslutade kungen att bygga en ny stad. Den fick namnet Sigtuna och blev ett centrum för den nya religionen: kristendomen. Sigtuna är Sveriges äldsta stad, flera hundra år äldre än Stockholm.
Det mesta av den tid som visas i filmen visste alltså ingen att det här landskapet skulle kallas Sigtuna kommun i framtiden. Under 8 000 av 9 000 år fanns ju inte ens Sigtuna stad. Ingen kunde heller ana att det skulle vimla av bilar, tåg, flygplan och massvis av människor här i framtiden.
Fundera och samtala
- Hur länge låg hela Sigtuna kommun under vatten?
- Ungefär vid vilka perioder förändrades landskapet som mest?
- Hur kommer landskapet att se ut i framtiden?
Historiska bilder
Viggbyholms trafikplats
Nu & då – Viggbyholms trafikplats
Publicerad: 21 november 2023
Nu & då – Viggbyholms trafikplats
Två foton visar Norrtäljevägen norrut förbi Viggbyholm. Det är lätt att känna igen sig även om sextio år har gått. Men kan du se hur trafiken har förändrats?
Laddar bildjämförelse…
Trafiken moderniseras
Om du jämför bilderna så lägger du snart märke till några skillnader. Vägen är bred och ganska nybyggd på det äldre fotot från 1963. En förändring sedan dess är att trafiksäkerheten har blivit större. I den nutida bilden syns skyddande räcken, bättre belysning och målade linjer och streck.
Kanske upptäcker du också att skyltarna verkade vända åt fel håll 1963. Bilarna kör på vänster sida istället för höger. Fotot är taget samma år som Sveriges riksdag beslutade att vi skulle gå över till till högertrafik. Men det tog tid att ställa om, flytta skyltar och förbereda alla förare på förändringen som började gälla fyra år senare, år 1967.
Nya hus och gammal skatt
Ett äldre bostadshus låg till höger, nära vägen år 1963. Kanske blev bullret för starkt när bilarna blev allt fler, för nu är huset rivet. Här står istället en nybyggd tennishall och utanför bilden finns fler nya bostadshus. När de skulle byggas så undersökte arkeologer området och hittade en silverskatt från vikingatiden. I filmen berättar Maria Lingström hur hon gjorde sitt livs största upptäckt.
Se filmen En vikingatida silverskatt i Viggbyholm
Fundera och samtala
- Vad lade du först märke till i de båda bilderna?
- Hur tror du att platsen där du befinner dig just nu har förändrats om 60 år?
- Tror du att förändringarna blir större de kommande 60 åren jämfört med 1963–2023?
Historiska källor från Täby
Ekebyhovs plantskola
Publicerad: 15 november 2023
Ekebyhovs plantskola
Industrialiseringen påverkade inte bara städerna. Även på landsbygden runt om förändrades. Jordbruksgodset Ekebyhov på Ekerö bytte inriktning, från traditionellt jordbruk till trädodling.
Några av de anställda på plantskolan. Växthusets höga skorsten hjälper vinden att föra bort sot och rök.
Vem studerar på en plantskola?
Om du ska odla träd så krävs mycket kunskap men ordet plantskola syftar inte på det. En plantskola är ett ställe där träd, buskar eller blommor utvecklas och växer upp.
En poster från omkring år 1900 gör reklam för plantskolan.
Stora gårdar runt stan
Under industrialiseringen ökade befolkningen i Stockholm som växte snabbt. Runt omkring staden fanns många gods och herrgårdar. Det berodde på att adelsmän, eliten i jordbrukssamhället, gärna bodde och ägde mark nära huvudstaden som var maktens centrum i Sverige. Många sådana stora jordbruk fortsatte som vanligt att bruka jorden men med modernare metoder, men några upptäckte att det fanns andra sätt att tjäna pengar.
Tjänade på industrialiseringen
Den som ägde mark där en järnvägsstation byggdes upp kunde sälja små bitar av marken som villatomter. Men på Ekerö fanns ingen järnväg. Där kom Ekebyhovs ägare Johan Ihre istället på en annan idé, att odla träd. Alla nya villatomter och kolonilotter runt om staden ville ju ha fruktträd för att kunna plocka äpplen, plommon och körsbär.
Varor fraktades till sjöss
Klimatet på Ekerö var bra och avståndet till staden var kort. Tyvärr var broarna och vägarna inte så lämpliga för tunga transporter. Frakt med båt var det bästa alternativet. Familjen Ihre hade släkt i Åbo i Finland och sålde också träd dit. Åbo var en stad som växte och industrialiserades precis som Stockholm. Dessutom var transporterna dit smidiga.
I Gamla stan lastades varorna från plantskolan om. Finlandsbåtarna på den här tiden var mindre än idag och gick från Skeppsbron. På bilden från 1955 ser du fyra stora lyftkranar och en livlig hamn mitt i stan.
Massor av frukt och bär
Plantskolan blir till slut störst i hela mellersta Sverige. Fruktträdgården hade 60 000 äppel- och päronträd. Plantskolan sålde 256 olika frukt- och bärbuskar, bland annat aprikoser, persikor, krusbär, vinbär, hallon, blåbär och jordgubbar. Det fanns också stora växthus där det växte tomater, gurkor och meloner. I slottets trädgård samlade Johan Ihre också ett 100-tal olika träd. Han ville studera trädens egenskaper och lista ut vilka som skulle kunna användas i skogsbruket i framtiden.
Plantskolan lades ner
På 1960-talet fick Ekerös många trädgårdar konkurrens från andra länder. Transporterna utvecklades och gjorde att det ofta var billigare att importera växter från andra länder än att köpa dem i Sverige. Planskolan fick stänga eftersom den inte längre var lönsam.
Ekebyhovsparken idag
Om du vandrar i parken idag kan du se många av de ovanliga träd som Johan Ihre lät plantera. Slottsträdgården används också som en genbank. Flera äppelsorter odlas här för att deras gener ska finnas kvar i framtiden.
Idag är alla växthus borta från Ekebyhov men på flygfotot från 1955 ser du en del av dem. Stora travar av ved behövdes för att värma upp växthusen.
Fundera och samtala
- På vilket sätt hänger plantskolan ihop med samhällsutvecklingen?
- Vilka fördelar och nackdelar ser du med att importera frukt och grönsaker?
Källor till Ekerö kommuns historia
När Bollmora var Sveriges Silicon Valley
Publicerad: 8 november 2023
När Bollmora var Sveriges Silicon Valley
Silicon Valley i Kalifornien, USA är idag världens centrum för datorindustrin. Kanske kunde det lika gärna ha blivit Bollmora?
Irma Lewis programerar Alwac III år 1959.
Kvinnan, Irma Lewis, på det svartvita fotografiet programmerar en dator. Hon använder en konsol som står på skrivbordet men själva datorn finns i skåpen i bakgrunden. Datorn Alwac III räknades som en liten dator på 1950-talet.
Det här är berättelsen om datorindustrins korta historia i Tyresö.
Korta fakta
År 2022 hade Tyresö 49 214 invånare.
Datorns namn, ALWAC stod för: Axel Ludvig Wenner Gren’s Automatic Computer
Wenner-Gren skänkte flera av datorerna som tillverkades i Tyresö till bland annat universitet i Oslo och Åbo där forskning om datorteknik kunde starta.
Tyresö ville växa
Tiden efter andra världskriget brukar kallas för rekordåren eftersom Sverige utvecklades så snabbt. Ekonomin gick bra och städerna växte. Många kommuner planerade för framtiden genom att köpa upp landområden där de kunde bygga bostäder och arbetsplatser.
Tyresö på den här tiden var glest befolkat och hade bara omkring 3 600 invånare. All mark i Tyresö hade en gång i tiden tillhört godset med Tyresö slott. Men 1930 gav ägaren Claes Lagergren bort slottet till Nordiska Museet. Hans söner ärvde resten av marken. De sålde små bitar mark som tomter för sommarstugor, som började bli populärt vid den här tiden.
Men kommunen var rädd för att det bara skulle bli fler sommarstugor. Det var ett problem för kommunen eftersom sommargästerna inte betalade skatt men ändå krävde service. Kommunen köpte därför marken kring Bollmora gård. Där ville de bygga kommunens nya centrum med bostäder till 12 000 personer. Men var skulle alla arbeta?
Datorfabrik flyttar till Bollmora
Kommunen började samarbeta med Axel Wenner-Gren. Han var en industriägare som hade tjänat en förmögenhet på sitt företag Electrolux. Företaget sålde dammsugare och kylskåp, nya varor som alla som hade råd ville köpa. Nu var Wenner-Gren på jakt efter nästa storsäljande produkt för framtiden. Han hade hittat datorn. Wenner-Grens företag hade utvecklat en lite mindre dator, den vägde bara cirka 1 000 kg, som han sålde till universitet och stora företag. Wenner-Gren ville nu flytta tillverkningen från USA till Sverige och valde Tyresö.
Utbildning på Ericssons fabrik i Bollmora år 1980.
Hoppet tvärdog
Kommunen var mycket nöjda med att få datortillverkningen till Tyresö och ritade in en brandstation och ett sjukhus i den nya stadsplanen. Tyvärr blev det inte någon succé. När Wenner-Gren dog 1961 så visade det sig att den senaste modellen av datorn inte fungerade, trots att företaget satsat massor av pengar på att utveckla den.
Kalifornien i stället för Tyresö
Tiden när datorer tillverkades i Bollmora blev kort. Det dröjde minst 20 år till innan datorn började flytta in i många hem. Istället för Bollmora så var det Silicon Valley i Kalifornien som blev centrum för utvecklingen med företag som IBM och Apple.
Telefoner i stället för datorer
Hur gick det för Tyresö kommun då? Chansen att få bygga Sveriges nya elektronikcentrum med tusentals arbetsplatser var borta. Det enda som fanns kvar var de tomma lokalerna. Till slut lyckades kommunen sälja dem för en billig slant till LM Ericsson som byggde om lokalerna till en fabrik för telefontillverkning. Mellan 1963 och 1993 tillverkade Ericsson telefoner i Bollmora och som mest hade 1 400 personer jobb här. Även om Bollmora förlorade kampen om att bli ett centrum för datortillverkning så blev den nya telefonfabriken en viktig arbetsgivare på orten.
Fundera och samtala
- Vad tror du hade varit annorlunda idag om datorindustrin i Bollmora hade varit framgångsrik?
- Texten ger exempel på ett par beslut som avgjorde framtiden för Tyresö. Vilka?
- Kan du komma på fler enskilda beslut eller händelser som påverkat historiens gång mycket?
Teknisk utveckling under indstrialiseringen
Ingen kolera i Tyresö, tack!
Publicerad: 8 november 2023
Ingen kolera i Tyresö, tack!
Titta på det här handskrivna protokollet. Kan du läsa de tre raderna längst upp till höger? Den vackra handstilen kan vara lite svår att tyda men du ser nog protokollets årtal i alla fall. Den här källan innehåller ett intressant bevis. Mer om det snart, men först en förklaring av vad sundhetsnämnden var för något.
Vad var en sundhetsnämnd?
Protokollet här visar anteckningarna från ett möte och du kan läsa högst upp att det är ”hållit inför sundhetsnämnden i Tyresö församling”.
År 1831 kom en ny lag att kyrkan i vissa församlingar skulle ha en grupp personer som som ansvarade för sundheten (hälsan) i församlingen. Gruppen hette sundhetsnämnd. Anledningen var att sjukdomen kolera bröt ut med jämna mellanrum och dödade många.
Du kanske tycker att det låter konstigt att kyrkan jobbade med det här men på 1800-talet var kyrkan en viktig del av staten. I Tyresö och på andra platser på landet fanns ingen kommun eller annan organisation som tog hand om skola, vård och omsorg. Senare bytte nämnden namn till hälsovårdsnämnd och på 1900-talet tog kommunen och landstinget över ansvaret för vård och hälsa.
Sundhetsnämndens protokoll.
Stoppa smittan från Stockholm
I protokollet diskuteras koleran och vi förstår att det har startat ett nytt utbrott i huvudstaden Stockholm. Vi vet från andra källor att ungefär 3 000 människor dog i Stockholm när koleran kom dit sommaren 1853. Så här bestämde Sundhetsnämnden:
…att de personer, som pläga syselsätta sig med klädtwätt från Hufwudstaden, skola dermed upphöra under den tid Koleran därstädes fortfar, eller intill dess, att någon smitta derifrån icke är att widare befara.
Sundhetsnämndens protokoll
Ingen visste på den här tiden hur koleran smittade så det var en försiktighetsåtgärd att de som tvättade kläder från huvudstaden var tvungna att sluta med det.
Vad bevisar källan?
Det här gamla protokollet är ett av få bevis eller belägg för att det fanns folk som jobbade med att tvätta stockholmarnas kläder i Tyresö redan i mitten av 1800-talet. Vi kan använda begreppen närhet, beroende och tendens för att analysera källan.
Närhet. Källan är tydligt daterad. Personerna i sundhetsnämnden beskriver Tyresö i september 1853. Det var Tyresö som var nämndens ansvar så det finns en närhet mellan platsen och källan. Nämndens medlemmar träffas i Tyresö så det är troligt att de har sett lassen med tvätt från Stockholm och kvinnorna som tvättade eftersom de hör hemma i området.
Beroende. Källan är en förstahandskälla. Den som gjort anteckningarna var med på mötet och har hört med egna öron vad som sagt där.
Tendens. Vad ville sundhetsnämnden med protokollet? Ett protokoll finns till för att alla ska enas om vad man bestämt och att andra ska få reda på det. Det är källans syfte. Kanske ville de också verka handlingskraftiga och bra på sitt jobb. Men det är svårare att komma på varför protokollet skulle ljuga eller hitta på att Tyresöbor tvättar kläder från Stockholm. Där för är källan så trovärdig när det gäller att bevisa att detta pågick redan år 1853.
Fakta om kolera
Redan år 1850 visade forskningsresultat att Koleran spreds via förorenat vatten men den kunskapen spreds mycket långsamt.
Sammanlagt 37 000 svenskar beräknas ha dött av kolera under 1800-talet.
När Stockholm fick ett avloppssystem så minskade smittan snabbt. Då rann inte innehållet från pottor som folk tömde på gatan längre ner i dricksvattenbrunnaa.
Vid nuvarande Gullmarsplan finns en kolerakyrkogård där man skyndade sig att gräva ner de döda för att stoppa smittan.
Fundera och samtala
- Jämför kolera med covid. Vilka likheter och skillnader ser du?
- Vilka fördelar kan du se med att kyrkan tog hand om hälsofrågor på 1800-talet?
- Vad skulle en historiker kunna använda protokoll från olika sundhetsnämnderna till?
Fler hälsovårdsdokument
Nu & då – Bollmora/Tyresö
Publicerad: 8 november 2023
Nu & då – Bollmora/Tyresö
I slutet av 1900-talet stred tyresöborna om vad som var kommunens centrum och vad det skulle heta.
Laddar bildjämförelse…
Hur får bostadsområden namn?
Har du tänkt på varför ditt bostadsområde eller lokala centrum heter som det gör? Platser behöver ett namn för att vi ska kunna hitta och förklara var vi bor eller var saker finns. Stadsdelar tar ofta över ett namn på en gård eller ett torp. Det är ett sätt att använda historia för att påminna oss om dem som levt på platsen tidigare.
Gamla namn återanvändes i Tyresö
När Tyresös moderna bebyggelse växte fram under 1960-talet så användes namnet Bollmora som kom från en av gårdarna på området. Den gård som låg precis på platsen för det nuvarande centrum hette Myggdalen.
När kommuner ska bestämma vad nya områden ska heta så har de ofta en arbetsgrupp, namnberedningen, som undersöker olika förslag. Tyresös namnberedning föreslog Bollmora centrum. Skylten på det svartvita fotot från 1959 berättade för nyfikna som kom åkande på den lilla gropiga skogsvägen om det nya området. Kanske hade det inte varit lika lockande om det stått “Myggdalen” istället? Men det blev ändå inte riktigt som namnberedningen hade tänkt.
Bollmora eller Tyresö centrum?
Tyresöborna uppfattade det nya centrumet som Tyresös centrum och tyckte att det borde heta så istället. Bollmora fick lite dåligt rykte och många tyckte att Tyresö lät mer glamoröst. Det påminde om det vackra slottet. Namnberedningen menade att Tyresös centrum låg vid kyrkan och slottet. Om man tittar på historien så hade de rätt men Tyresö hade förändrats mycket.
En lokaltidning ordnade en namntävling där Tyresö C vann överlägset. Kommunen skickade ut en enkät år 1987 och den visade samma sak: Folk tyckte att det skulle heta Tyresö Centrum.
Om du bor i Tyresö själv så vet du säkert vad du och andra kallar centrumet. Annars får du titta på bilden till höger från 2023.
Fundera och samtala
- Har din skola eller ditt bostadsområde ett namn som påminner om platsens historia?
- Vem tycker du ska få bestämma vad platser heter?
- Har det någon betydelse vad platser heter? Kan en plats bli bättre av ett fint namn?
- Är det bra att byta namn på platser som fått dåligt rykte?
Relaterat källmaterial
Nu & då Bollmora/Tyresö Centrum
Nu & då – Ulriksdalstorpet
Publicerad: 8 november 2023
Nu & då – Ulriksdalstorpet
Linnea Eklund tittar ut ur fönstret på sitt lilla torp. Grävmaskinerna kommer närmare. Hur länge kan hon bo kvar?
Laddar bildjämförelse…
En torpare bland radhusen
Året är 1970 och Linnea är 82 år. Hon bor ensam i det gamla torpet som har legat här sedan 1700-talet. Hon ser både radhus och lekplatser från fönstret på den lilla stugan. Linnea minns ladugården som stod där tidigare. När hon var yngre hade hon och hennes man både kor, hästar och höns. Så här berättar hon:
Det var roliga tider det. In i nordens roliga tider när man fick gå upp tidigt på morgonen och mjölka korna. Då var här riktigt fridfullt. Blomsterängar och skog överallt. Men när grävskopan kom och rev bort våra underbara blommor för att ge plats åt den nuvarande bebyggelsen, då fick jag tårar i ögonen. Men jag trivs med min lott. Jag har själv valt att bo kvar här. Och kommunen har lovat att jag får stanna så länge jag orkar. Det är jag glad för.
Linnea Eklund
Spår av det förflutna
Två år senare, 1972, dog Linnea. Hon fick bo kvar på torpet ända till slutet men sedan tog kommunen bort det. Om du kommer till Östra Rudstigen i Bollmora idag så kan du fortfarande se spår av torpet: äppelträd och syrenbuskar.
Linnea Eklund i sitt torp.
Staden bredde ut sig
De stora bostadsområdena i centrala Tyresö byggdes under en tid när massor av människor flyttade från landet till städerna. De nya bostäderna var mycket större och bekvämare än tidigare och många vill hellre bo modernt. Det är en förklaring till att Ulriksdal och andra torp revs. Torp som låg utanför städerna blev ofta sommarstuga till någon familj som kunde tänka sig lite lägre boendestandard under några sommarveckor. Men i Tyresö och andra kommuner runt om Stockholm används torpen ofta som föreningslokaler, kaffestugor – eller så är de rivna.
Fundera och samtala
- Om du kunde ställa en fråga till Linnea, vad skulle du vilja veta?
- Vad tycker du att man ska göra med gamla omoderna byggnader när man bygger en ny stadsdel?
- Har det någon betydelse för dig vad som händer med dina saker, platser och bilder när du någon gång dör?
Historiska källor från Tyresö
