Pedagogiken på Länskällan

Länskällan är ett läromedel för grundskolan. Syftet är att utveckla elevernas ”förmåga att ställa frågor till historiska källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa” (Ämnets syfte, kursplanen i historia, Lgr22). Förhoppningen är att väcka elevernas nyfikenhet på lokala historiska källor och att ge skolan ett större bibliotek av källor att arbeta med i undervisningen.

Artiklar

Det historiska källmaterialet presenteras i korta artiklar som presenterar källmaterialet och kopplar det till de stora historiska utvecklingslinjerna. Till varje artikel finns ett quiz där eleverna kan testa sin förståelse efter att ha tagit del av innehållet. Det finns också reflektionsfrågor som lämpar sig för samtal och som ska stimulera till reflektion. 

Artiklarna är skrivna på lätt svenska och det går att arbeta med dem som med en vanlig lärobokstext. Men det går också att börja i den andra änden och låta eleverna bekanta sig med källmaterialet först, till exempel genom att skriva ut kopior och undersöka dem i mindre grupper.  

Lärarmaterial

Till många artiklar finns material som underlättar lektionsplanering med fokus på att aktivera eleverna. Som lärare hittar du lärarmaterialet längst ner till höger i artikeln eller genom att söka på lärarmaterialsidan, som du når via huvudmenyn. Det finns tre typer av lärarmaterial.

1. Mer bakgrundsinformation till lärare. Ofta i form av tänkbara svar på frågorna ”Samtala och resonera” som ger dig som lärare en bättre bild av ett heltäckande svar när du utvärderar eller samlar ihop elevernas tankar.
2. Förslag till frågeställningar och arbetssätt. 
3. Färdiga lektionsplaneringar, ibland med utskriftsbara elevarbetsblad.

Samklang med kursplanen i historia

Länskällans teman är valda för att passa ihop med det centrala innehållet i historia. Temat Industrialisering anknyter till den långa utvecklingslinje som tog fart i Stockholms län i mitten av 1800-talet och hur den har format och fortfarande formar samhället och människors vardag. Temat ”Aktivism” utgår från aktörsperspektivet och lyfter individer och gruppers agerande för att förändra samhället. Temat anknyter på så sätt till flera delar av det centrala innehållet: 

• Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
• Europeisk nationalism, imperialism och framväxten av olika former av demokrati och diktatur.
• Demokratiseringen i Sverige och framväxten av välfärdssamhället. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.

Läs mer om kopplingen till kursplanen i historia här.

Stockholms läns hembygdsförbund

Stockholms läns hembygdsförbund är en paraplyorganisation för länets hembygdsrörelse och våra 121 medlemsföreningar arbetar utifrån visionen en levande hembygd öppen för alla. Tillsammans tillvaratar vi, vårdar och gör kulturarvet tillgängligt i regionen. Länets hembygdsrörelse erbjuder årligen hundratals föredrag, visningar, vandringar, arrangemang och utställningar. Vi företräder hembygdsrörelsens intressen i kontakter med kommuner, region och andra beslutsfattare och vi hjälper den som vill komma i kontakt med en förening att hitta rätt. Vår styrelse och vårt kansli arbetar med att på olika sätt stötta och stärka våra medlemsföreningar i deras arbete med att spela en aktiv roll för en hållbar samhällsutveckling samt erbjuda sina kompetenser till andra samhällsaktörer.

Stockholms län består av stad, landsbygd, glesbygd, förort, skärgård och allt där emellan och är hembygd för väldigt många människor. För den som engagerar sig i hembygdsrörelsen är det ofta intresset för kulturarvet som är drivkraften och hembygdsarbetet skapar gemenskap, trygghet och identitet.

Kontakt

Vill du veta mer eller har frågor om våra arkiv och lokala historia kontakta oss via mejl på info@stockholmshembygd.se

Tyresö kommun

Tyresö är en liten kommun mellan stad, skog och skärgård. Kommunen gränsar till Stockholm i nordväst och Nackareservatet i norr, i söder till Haninge med Tyresta nationalpark och i öster finns en lång kustremsa mot Saltsjön. Från medeltiden och fram till 1930 dominerades bygden av det stora godset Tyresö. Idag består kommunen till stor del av småhusområden och flera centrumbildningar. Sjösystemet Tyresån löper som ett pärlband av sjöar från väst till öst. Tyresö har ca 49 000 invånare och växer stadigt.

Genom Länskällan vill vi visa digitaliserat material som finns i Tyresö kommunarkiv och det nya Tyresöarkivet som startade 2021. Även Tyresö hembygdsförening kommer att vara en viktig part.

Vi vill även synliggöra Tyresös koppling till regionens historia genom handlingar som finns hos andra arkiv, såsom kartor och brandförsäkringshandlingar och dokument som berättar om människor som har präglat bygden.

Kontakt

Vill du veta mer eller har frågor om våra arkiv och lokala historia kontakta oss via mejl på kulturen@tyreso.se

Mer om Tyresö

De tre kvarnhjulen i Tyresös vapen har sin grund i Tyresös industrihistoria som byggde på god tillgång till vattenkraft vid strömmarna Nyfors, Uddbyfallen och Follbrinkströmmen.

Tyresö kulturhistoria Tyresö slott Tyresö hembygdsförening Tyresö radio Böcker om Tyresö

Upplands-Bro kommun

En halvtimme med pendeltåg från centrala Stockholm ligger i hjärtat av Mälardalen Upplands-Bro kommun. Det är ett av regionens mest natursköna områden med 13 mil stränder och en skärgård med närmare 50 öar. Upplands-Bro kommun bildades 1952 genom en sammanslagning av socknarna Bro, Låssa, Västra Ryd och Stockholms Näs. Upplands-Bro som kommun är följaktligen ung, men kommunen är synnerligen rik på intressanta spår från tidigare generationer.    

Ett fynd från tidigare Upplands-Brobor påträffades i samband med utbyggnaden av E18 1968. Då påträffades vid en arkeologisk utgrävning en liten bronsfigur som påstås föreställa Oden. Idag är figuren känd som Ekhammarsgubben och pryder Upplands-Bros kommunvapen. 

Vi är med och bidrar till Länskällan genom främst arkivmaterial från kommunens bildarkiv. 

Kontakt

Vill du veta mer eller har frågor om våra arkiv och lokala historia kontakta oss via mejl pårasmus.sjodahl@upplands-bro.se

Täby kommun

Täby kommun ligger i sydöstra delen av landskapet Uppland med Stora Värtan och Östersjön i öster, cirka 2 mil från Stockholm. Täby gränsar åt Vallentuna, Österåker, Vaxholm, Danderyd, Sollentuna och Upplands Väsby kommun.

Täby har en rik natur – och kulturmiljö. Här har människor verkat och lämnat spår efter sig ända från bronsåldern. Det bor cirka 75 000 invånare i Täby. Visionen är att vara staden på landet och bevara halva Täby grönt. Skogen och vattnet är framträdande i Täby med stora grönområden, många sjöar, en kuststräcka och småbåtshamnar.

Täby är med och bidrar till Länskällan genom arkivmaterial från kommunarkivet och Täby hembygdsförening.

Kontakt

Vill du veta mer eller har frågor om våra arkiv och lokala historia kontakta oss via mejl på kc@taby.se, eller via telefon, Täby kommun kontaktcenter, 08-555 590 00.

Mer om Täby

Förebilden till Täbys kommunvapen är ett kors som är inristat på Risbylestenen, en av Täbys många runstenar. Namnet Täby härstammar från ordet u0022Täu0022 som betyder en u0022smal väg mellan gärdesgårdaru0022. Namnet Täby finns ristat på runstenarna vid Jarlabankes bro, inte långt från Täby kyrka.

Täby kommun Täby hembygdsförening Runriket

Ekerö kommun

Ekerö kommun är mycket fornminnestät och den enda kommunen i landet med två världsarv, Birka – Hovgården och Drottningholms slott. Landskapet i kommunen bär spår av människans handlingar genom historien och de kulturhistoriska lagren är påtagliga; från de förhistoriska och medeltida spåren till våra samtida avtryck. Under modern tid har det storstadsnära läget påverkat kommunens landskap. I samspelet mellan de naturgivna förutsättningarna och de kulturhistoriska lagren har kommunen formats till vad den är i dag och bidragit till att göra den unik och attraktiv. 

Kommunen omfattar 140 öar, kobbar och skär i östra Mälaren och binder samman Bromma i den västra delen av Stockholms kommun och med Huddinge södra Stor Stockholm. Ekerö är en medelstor svensk kommun som växer, idag 29 100 invånare men räknar med att vara 35 000 år 2030.

Som kommun är Ekerö kommun ung, kommunen som den ser ut idag bildades 1971 genom sammanslagning av Färingsö kommun och Ekerö kommun. Dessa två kommuner bildades vi kommunreformen 1952 genom sammanslagning av landskommunerna Adelsö, Ekerö, Färentuna, Hilleshög, Lovö, Munsö, Skå och Sånga. 

Det material som Ekerö kommun bidrar med i Länskällan kommer från kommunens kommunarkiv. Där finns administrativt arkivmaterial från den nuvarande kommunen samt de äldre kommuner som förr utgjorde det som idag är Ekerö kommun med början ca 1862.

Kontakt

 Vill du veta mer eller har frågor om våra arkiv och lokala historia kontakta oss via mejl på kommunarkivet@ekero.se