Content Source: lanskallan
Statarna – landsbygdens arbetarklass demonstrerar och strejkar
Publicerad: 2 december 2022
Statarna – landsbygdens arbetarklass demonstrerar och strejkar
Demonstration! Kamratfest! Vad vad det som hände i Kungsängen, Upplands-Bro, sommaren 1925?
Jo, under 1900-talets första årtionden så följde demonstrationer och strejker på varandra. Det var en orolig tid i Sveriges historia. Nya arbetstillfällen uppstod i fabriker och företag. Allt färre livnärde sig som jordbrukare på landsbygden där det fanns allt färre jobb och där lönerna var extremt små.
Annons ur tidningen Skogs- och Lantarbetet (fackorgan för Upplands Lantarbetaförbund) 1925.
Vad är ett standar?
“Avdelningarna uppmanas att medtaga sina standar” står det i annonsen från 1925.
Ett standar är en flagga som hänger från en horisontell pinne. Dessa användes vid demonstrationer för att tydligt visa vilka organisationer som gick i demonstrationen.
En del fick det bättre ställt, men i stort sett så var Sverige ett fattigt land. Arbetare i städerna och på landsbygden krävde ökade rättigheter och högre löner. I Kungsängen rustade statarna för strejk för att få bättre arbetsvillkor. Men vilka var statarna egentligen?
Statare – vilka var de?
En statare arbetade på åkrarna och med djuren på en gård på landet. Men till skillnad från en bonde, som ägde sin egen gård och mark, så arbetade stataren som årsanställd på större gods och herrgårdar. Statarens lön betalades till största delen ut i natura – en så kallad stat. Det betyder att lönen bestod av gårdens egna produkter, till exempel säd, mjölk, ved och potatis.
Herrgården hyrde också ut en bostad till statarens familj, en bostad som oftast bestod av ett enda rum i ett slitet och dragigt hus. I oktober varje år fick statarna möjlighet att byta gård, men de flesta visste att livet skulle vara ungefär likadant på nästa gård, så de stannade kvar år efter år. Välståndet var ojämnt fördelat mellan fattiga och rika, men fattigdomen var jämt fördelad bland de fattigaste i samhället – statarna.
Demonstrationer och strejker på landsbygden
I Upplands-Bro, där Kungsängen ligger, strejkade statarna första gången 1919. Strejken leddes av folkskolläraren och riksdagsledamoten Oscar Sjölander. Den blev en stor framgång för statarna som genom strejken lyckades höja sina löner ordentligt. Sex år senare, 1925, så uppstod ännu en gång konflikt mellan herrgårdsägarna och statarna i Uppland. Som du ser på affischen så kallade lantarbetarnas fackförbund till demonstration och kamratfest i Kungsängen den 7 juni. Det blev upptakten till nästa stora strejk: Skördestrejken, sensommaren 1925.
Mer finns att läsa om Oscar Sjölander i artikeln Aktivister, då och idag.
Till demonstrationen var försvarsministern och jordbruksministern, som båda var socialdemokrater, inbjudna för att tala. “Stora festanordningar äro vidtagna – flera basarnöjen”, står det på plakatet. Självförtroendet och förhoppningarna är stora om att framgången från 1919 ska återupprepas. Men strejken 1925 gav inte samma resultat.
Statarsystemet avskaffas
Oscar Sjölander fortsatte att arbeta politiskt för statarnas rättigheter, men först efter hans död så avskaffades statarsystemet helt, år 1945. Sedan dess betalas lön bara ut i kronor i Sverige, aldrig i natura.
Läs mer om statarnas villkor
Ett tips på läsning om statarnas levnadsvillkor kommer från utställningen “Ett annat liv” där stataren Lilly Karlsson, född 1902, berättar om sin uppväxt i en statarfamilj.
Fundera och reflektera
- I texten står det att ”Välståndet var ojämnt fördelat mellan fattiga och rika, men fattigdomen var jämt fördelad bland de fattigaste i samhället – statarna.” Vad tror du menas med detta?
- Finns det någon grupp människor idag som har en liknande position som statarna hade förr?
Tegel från Upplands Bro byggde samhället
Publicerad: 2 december 2022
Tegel från Upplands Bro byggde samhället
Ett samhälle är byggt av många olika saker. Du kanske har hört uttrycket “samhällets byggstenar” tidigare? Det är en liknelse som betonar det viktigaste som samhället består av. Oftast menar man saker som lagar, skatter, yttrandefrihet eller tillit mellan människor. Den här artikeln tar samhällets byggstenar bokstavligt: Här kommer en historia om tegelstenar – som byggde husen i samhället.
Arbetarna på Bro gårds tegelbruk är uppställda för fotografering. Några av dem är fortfarande barn. Vilka tror du är under 18 år och vem tror du är yngst?
Tegelbruket
Männen och pojkarna som arbetar på Brogårds tegelbruk i Upplands Bro har ställt upp sig till fotografering. Att jobba i ett tegelbruk var ett tungt arbete. Tegel består av lera, sand och sågspån som pressas in i en form och sedan bränns i en ugn. Det äldsta teglet gjordes för hand. Arbetaren slevade i leran i formarna, pressade ur luft och jämnade till. Under 1800-talet och 1900-talet blev tillverkningen allt mer mekaniserad och maskiner skötte fler arbetsmoment. Men fortfarande bestod en stor del av arbetet i att lyfta tungt och att hantera temperaturer upp mot 1 000 grader.
Arbete vid tegelbruk i Bro, Upplands Bro.
Stor efterfrågan på tegel
Under industrialismen växte städerna växte så det knakade. Stockholms kommun ökade från 100 000 till 800 000 invånare på hundra år, mellan 1860 och 1960. Stadsbefolkningen behövde bostäder. Det gick åt mycket tegel till alla nya hus och många efterfrågade byggstenar från tegelbruken i Upplands Bro. Brogårds tegelbruk tillverkade ungefär fem miljoner tegelstenar om året när affärerna gick som bäst på 1940-talet tillverkades där ca fem miljoner tegelstenar om året.
Tegelbruken läggs ner
Efter andra världskriget blev betong ett allt vanligare byggmaterial. Det gick att gjuta i större stycken, vilket gjorde att bygget gick snabbare. Då började det gå allt sämre för tegelindustrin. Brogårds tegelbruk lade ner sin tillverkning 1966. Då hade alla de andra tegelbruken i Upplands Bro gjort samma sak redan. Idag byggs de allra flesta hus av betong. Så kanske är det betong vi menar, när vi pratar om samhällets byggstenar?
Fundera och samtala
- Vad var orsakerna bakom tegeltillverkningens uppgång och fall i Upplands Bro?
- Vilka faktorer gjorde att Brogårds tegelbruk startade just i Upplands Bro?
Fler källor från Upplands-Bro
Lärarmaterial
Tegel från Upplands Bro byggde samhället
Svar på frågorna
Här är några tänkbara svar på frågorna under “Fundera och samtala” som fanns i artikeln “Tegel från Upplands Bro byggde samhället”.
Orsaker till uppgång
Efterfrågan på grund av stark urbanisering.
Närheten till bland annat Stockholm där många hus byggdes.
Mekaniseringen gjorde tillverkningen mer effektiv.
Tansporter
Närhet till goda kommunikationer, bland annat järnvägen.
Efterfrågan
Närhet till expansiv byggmarknad.
Orsaker till fall
Betongen konkurrerade ut teglet.
Det var effektivare att gjuta stora stycken än att mura med små stenar.
Efterfrågan minskade.
Det gick inte att konkurrera med den nya tekniken.
Naturresurser
Närhet till lera, skog till ved och spån, sand
Tegel från Upplands Bro byggde samhället
Hushållsskolan
Publicerad: 2 december 2022
Hushållsskolan
Gå i hushållsskola och skaffa dig ett yrke! Och frihet.
Klassfotografi från hushållsskolan i Ytterby, början av 1900-talet.
Vad är skillnaden mellan skrädderi och sömnad?
Skrädderi och sömnad är idag i stort sett samma sak. Men historiskt sett så var du tvungen att klara ett gesällprov för att kunna titulera dig som skräddare, det behövde du inte som sömmerska. Att vara skräddare ansågs med andra ord vara ett yrke (för män), men sömnad kunde utföras av vem som helst (oftast av kvinnor).
På klassfotot från Ytterby hushållsskola i Täby från början av 1900-talet ser du bara kvinnor. Det beror på att de utbildade sig på en hushållsskola. Eleverna fick lära sig sy, laga mat, fläta halm och de fick en yrkesutbildning i att sköta ett hushåll. Det var kunskaper som bara kvinnor fick lära sig. Om du hade gått en hushållsutbildning kunde du sen tjänstgöra som tjänsteflicka hos en rik familj.
Pojkar kunde också gå på hushållsskolan i Ytterby, men de gick inte i samma klass som flickorna. Istället lärde de sig skomakeri, skrädderi och träslöjd. Det var färdigheter som pojkar kunde försörja sig och sin familj på i ett senare yrkesliv, medan kvinnorna enligt samhällets normer vid den här tiden förväntades ta hand om hushållet, oavlönat.
Hushållsskolan flyttar till Ytterby
I Täby fanns det sedan 1830 en enda skola, Centralskolan i Efraimsberg. Allt fler familjer flyttade till Täby när järnvägen byggdes ut och kommunikationerna mellan olika samhällen blev bättre. Behovet av fler skolhus ökade när befolkningen blev större. När hushållsskolan inte längre fick plats i Centralskolan fick den lov att flytta en bit bort, till det tidigare soldattorpet Ytterby grind.
Med ojämlik utbildning blev hushållsskolan en frihetskamp
1842 blev det lag på att alla barn i Sverige skulle i allmän folkskola. Folkskolan var sex år och där skulle barnen lära sig om kristendomen och att läsa, skriva och räkna. I den allmänna folkskolan gick flickor och pojkar tillsammans. Det var skattepengar som bekostade skolan så för barnen var utbildningen gratis. Efter sexan var skolan slut och de som ville kunde läsa vidare på läroverket. Men det kostade pengar att gå på läroverket, gymnasiet och universitetet och de som gjorde det behövde betala för utbildningen själva. Dessutom var många utbildningar bara för pojkar. På 1800-talet fick flickor inte ta studenten eller läsa på universitetet till exempel. Sedan ändrades reglerna, men det var först 1927 som flickor fick läsa gå gymnasiet på samma villkor som pojkar.
Flickorna på klassfotot hade alltså sämre möjligheter att utbilda sig än de jämnåriga pojkarna. En del yrken, som polis, domare eller präst var dessutom bara tillåtna för män. Då fungerade hushållsskolan som ett sätt för flickor att skapa sig större frihet. I hushållsskolan lärde de sig praktiska yrkeskunskaper. När utbildningen var klar kunde de skaffa jobb, tjäna egna pengar och försörja sig själva. De var inte tvungna att bli försörjda av en man.
Fundera och samtala
- På vilket sätt påverkade samhällsnormen utbildningarna på hushållsskolan?
- Om du fick ändra något i historien du precis läst om i artikeln, vad skulle du göra då?
Mer arkivmaterial från Täby
Akta så du inte bränner dig!
Akta så du inte bränner dig!
Publicerad: 2 december 2022
Akta så du inte bränner dig!
Mannen på bilden hanterar flytande järn, men saknar skyddshandskar och skyddsglasögon. Järn smälter vid 1 538 grader så du kan tänka dig att det måste vara extremt varmt där han jobbar. Och farligt.
Arbetsfotografi från Ryds gjuteri i Kungsängen, 1930-talet.
Fotografiet är taget 1930 på familjeföretaget Ryds gjuteri, som låg vid en strand i närheten av Kungsängen i Upplands-Bro från 1903 till 1966. I gjuteriet tillverkades delar till större maskiner, till exempel tvättmaskiner och pumpar.
Vad gör ett gjuteri?
Att gjuta innebär att du formar en produkt genom hälla ett flytande, ofta upphettat och smält material i en form. När materialet har stelnat plockar du ut det och använder det, exempelvis som en maskindel. Ett enkelt och billigt sätt att tillverka metallprodukter.
Järn – en viktig resurs
Gjutjärn består helt enkelt av järn som innehåller en naturligt hög andel kol. Stål, som är den absolut vanligaste järnprodukten idag, består också av järn och kol. I dagens ståltillverkning så kontrolleras balansen mellan järn, kol och andra ämnen noga genom olika avancerade processer. När balansen är rätt blir stålet smidigt och lätt att forma. Gjutjärnet är däremot hårt och tungt, men tekniskt enklare att arbeta med, och därför billigare.
Sverige ger järnet
Ryds gjuteri var långt ifrån ensamma om att arbeta med järn. Järngruvor, järnbruk och gjuterier har funnits runt om i Sverige sedan 1600-talet. I och med Sveriges industrialisering så ökade den internationella handeln med järn. Under första och andra världskriget var det lätt att sälja järn. Det behövdes till vapen och annan krigsutrustning. Affärerna gick bra för gjuterier i kommunerna kring Stockholm.
Mot 1900-talets mitt så effektiviserades järn- och stålproduktionen. Allt fler moment som tidigare utfördes av människor, kunde nu utföras av maskiner. Produktionen mekaniserades. Bara de största producenterna kunde konkurrera på en alltmer internationell marknad. De små gjuterierna och järnbruken blev inte längre lönsamma och 1966 fick Ryds gjuteri slå igen portarna.
Fundera och samtala
- Det finns ett uttryck som heter “Den enes bröd, den andres död”. Vad i artikeln om järn och gjuterier passar det in på?
- Vad hade Ryds gjuteri behövt för att inte stänga igen 1966?
Andra källor om industriarbete
När kommunerna röstade i varandras val
Publicerad: 2 december 2022
När kommunerna röstade i varandras val
Rikast vinner. Så funkade demokratin i början av 1900-talet.
Röstlängden visar vem som får rösta
1911 är det kommunval i Sånga på Färingsö. I röstlängden står namnen på alla personer, företag och organisationer som har rösträtt i valet. Det står också vad personerna har för yrke, hur mycket de tjänar och hur många röster de har. Man får nämligen fler röster ju rikare man är. Stockholms stad till exempel, har 19 röster enligt röstlängden. Fru Eliasson däremot, hon har bara 2 röster. Låter det osannolikt? Så här hänger det ihop:
Stockholms stad ägde mark på Färingsö, nämligen stenbrottet i Stenhamra och ett hus där arbetarna bodde. I röstlängden står det att Stockholms stad tjänar 5 500 kronor på sin egendom och det gav rätt till 19 röster i kommunvalet. Det står också att fru Eliasson har en inkomst 123 kronor, och det gav henne två röster i valet.
Demokratisering
År 1862–1921 fick bara personer och företag som betalade skatt rösta.
I kommunvalet hade rika fler röster än fattiga.
Under industrialiseringen växte kraven på rättvisare rösträtt och mer demokrati.
Är rösträtten en belöning eller en rättighet?
Sedan 1862 hade myndiga personer och företag rätt att rösta i kommunval, men bara om de betalade tillräckligt mycket i skatt. Det betydde att de flesta människor tjänade för lite pengar för att rösta. Gifta kvinnor var dessutom alltid omyndiga, även om de tjänade mycket pengar. Men när mannen dog blev kvinnan änka, och änkor blev myndiga. 1865 ändrade riksdagen lagen så att också ogifta kvinnor blev myndiga, när de fyllde 25 år. Men om de gifte sig blev de omyndiga igen.
I val till riksdagen var reglerna annorlunda. Där fick bara män rösta som tjänade tillräckligt mycket pengar för att betala skatt. Rösträtten sågs inte som en rättighet. Det var en belöning för att du bidrog till kommunens eller statens finanser genom skatten du betalade. Och eftersom du bidrog till budgeten med dina skattepengar fick du också vara med och bestämma hur de skulle användas.
Fru Eliasson i röstlängden till kommunvalet i Sånga måste ha varit gift, men hon var alltså förmodligen änka efter att hennes man hade dött. ”Fru” var nämligen en titel för gifta kvinnor. Hade hon varit ogift hade hon kallats ”fröken Eliasson” istället. Och eftersom fru Eliasson hade rösträtt i valet måste det betyda att hennes man hade dött, för annars hade hon varit omyndig.
Industrialiseringen krävde rösträtt åt alla
När fler människor började arbeta i fabrikerna, få lön och betala skatt ökade också kraven på allmän och lika rösträtt. ”Allmän” betydde att alla borde få rösta och ”lika” att det skulle vara på lika villkor: en röst för varje person, oavsett hur rik eller fattig du var. Alla medborgare påverkas ju av vad kommunen eller riksdagen bestämmer och alla människor har lika stor rätt att påverka sina liv, oavsett hur mycket eller lite pengar man tjänar. Det ledde så småningom till att Sverige införde allmän och lika rösträtt för män och kvinnor 1921. Sedan dess spelar det inte någon roll hur mycket skatt du betalar. Senast det var val i Sverige fick alla över 18 år rösta i kommunvalet. En person har en röst.
Röstlängd Sånga kommun 1911. Första sidan.
Röstlängden är en lista på alla som får rösta i valet. I varje kommun finns en valnämnd som skriver in namnet på alla som har rätt att rösta. På valdagen fungerar röstlängden som en checklista där alla som har röstat blir avprickade.
Fundera och samtala
- Vad är största skillnaden mellan dagens demokrati och demokratin 1911?
- Hur skulle dagens samhälle se ut om stora företag kunde rösta i valet?
- I texten nämns olika anledningar till att människor ska få rösta. Vilken tycker du är bäst?
Relaterat källmaterial
Nya samhällen och industrier vid järnvägen
Publicerad: 1 december 2022
Nya samhällen och industrier vid järnvägen
Här får du läsa om Täbys första större industri.
Anställda vid Viggbyholms såg 1910.
Samhällen växte fram runt stationerna
I mitten av 1800-talet började järnvägar byggas i Sverige. Ofta byggdes järnvägen mellan städer och samhällen som redan fanns. Men ibland var det tvärtom, Roslagsbanan är ett exempel på det. Den byggdes ut under på 1800-talet med många nya linjer norrut från Stockholm och i och med det växte nya stationssamhällen växte fram längs järnvägen, till exempel Roslags Näsby och Viggbyholm.
Träd från Norrland sågades till brädor i Täby
I Viggbyholm startade en ångdriven såg 1903. Det var Täbys första större industri. Ångsågen startades av en grosshandlare från Skellefteå som hette Bjurström. Han ägde skog i Norrland. Träet transporterades till Viggbyholm där det sågades till virke. Sedan fraktades trävarorna vidare med järnvägen, både till Stockholm och vidare ut i världen.
Vad är en såg?
En såg kan vara ett verktyg som du håller i handen men också en stor maskin som drivs av en motor – ett sågverk.
Fundera och samtala
- På vilket sätt bidrog järnvägarna till att industrialisera området kring Stockholm?
- Varför hade man inte byggt järnvägare före industrialiseringen?
- Var järnvägen en orsak eller en följd av industrialiseringen?
Täby
Mer historiskt källmaterial från Viggbyholm och Täby:
