Publicerad: 1 december 2022

Stockholms län urbaniseras

Tema: Industrialisering Täby

Roslags Näsby

Från slottsmark till villastad

Här ser du ett reklamblad, en plan för ett nytt bostadsområde: “Näsby Sportstad” i Roslags-Näsby. År 1901 köpte Carl Lamm Näsby slott. Slottet var nedgånget och i behov av stora renoveringar. Detta finansierade Lamm till stor del genom att stycka av mark från slottets ägor och sedan sälja marken som villatomter. Där det tidigare varit skogar och ängar flyttade från 1920-talet och framåt nya människor in. På många håll blev villastäderna kvar och ser ungefär likadana ut idag, men på andra håll förtätades de senare med ytterligare bebyggelse.

Urbanisering har flera betydelser

Industrialiseringen ledde till att människor flyttade från landet till städerna. Det kallas urbanisering. Men urbanisering har flera betydelser, det betyder också att det blev fler städer och tätorter. Ofta byggdes järnvägen mellan städer och samhällen som redan fanns. Men ibland var det tvärtom. Nya stationssamhällen växte fram längs järnvägen, som till exempel Roslags-Näsby och Viggbyholm längs Roslagsbanan. Urbaniseringen innebar inte bara att människor flyttade till städerna, den innebar också att stadsbebyggelsen med tiden bredde ut sig över stora delar av Stockholmsregionen. Planerna för Näsby-Sportstad är ett exempel på just detta.

Näsby Sportstad, Utdrag ur broschyr från 1926.

Mer källmaterial som berör stadsutveckling

Ekerö 1960

Ekerö 1900 – 1949

Ekerö 1920 – 1929

Upplands-Bro 1930

Nacka 1903

Norrtälje 1920 – 1925

Tyresö 1748

1785

Visa alla bidrag

Publicerad: 30 november 2022

Mina Strid mjölkar en ko och Maria Plazikowski tittar på.

Maten kunde åka längre med snabba transporten

Fotografiet nedan är taget i början av 1900-talet i hamnen i Nynäshamn, på Gotlandskajen. Köttet i kylkantinen kommer antagligen från djur som är uppfödda på en gotländsk bondgård och som slaktades på ön innan det transporterades därifrån till Stockholm. De snabba transporterna med motorbåt, tåg och kylkantin gjorde det möjligt att få köttet hela vägen från Gotland till Stockholm innan det hann bli gammalt och dåligt.

En hamnarbetare flyttar en kylkantin på Gotlandskajen i Nynäshamn, 1920-tal.

Lokalproducerad mat utan stora transporter

Fast industrialiseringen är i full gång mjölkar Mina Strid en ko för hand och Maria Plazikowski tittar på. Så här har det sett ut på landsbygden i Sverige i hundratals år. Fotot är taget på 1890-talet i Nynäshamn. Precis här ligger Gotlandshamnen idag. 

Hela kon kunde bli mat

För många familjer som bodde på landsbygden var en ko den allra mest värdefulla ägodelen de hade, ända in på 1900-talet. Kon kunde nämligen både ge mjölk, nya kalvar och kött. För många människor var det viktiga livsmedel, som både gick att sälja och äta själv.

När en ko slaktades var det många som behövde hjälpa till. Nu för tiden sker slakten oftast på ett slakteri dit man kör djuren. Tidigare var det vanligare att djuret slaktades hemma på gården. Det mesta av djurets delar blev mat. Tarmarna sköljdes rena och användes som fjälster – korvskinn. Mindre köttbitar och sådana delar av djuret som inte var så fina kunde malas ner för att stoppa korvarna med.

Utan kylskåp är färsk mat en lyx

Innan det fanns moderna kylskåp var det svårt att få maten att hålla sig färsk. Kött går att torka eller röka till exempel, för att det ska hålla längre. Färskt kött var en lyx som kanske bara fanns precis efter slakten.

Moderna tekniker och gamla vanor samtidigt

Under industrialismen utvecklades teknik och transporter som gjorde det möjligt att bevara maten färsk under längre tid och transportera den längre sträckor än tidigare. Men samtidigt som den nya tekniken förändrade människors sätt att hantera och frakta mat, levde det gamla sättet kvar som tidigare hade varit det vanligaste. Långt in på 1900-talet var det vanligt att ha egna djur för delar av sin egen matproduktion om man bodde på landsbygden.

Nynäshamn

Fler bilder från Nynäshamns kommuns historiska bildarkiv

Nynäshamn 1920

Nynäshamn 1917

Nynäshamn 1910 – 1934

Nynäshamn 1920

Visa alla bidrag

Publicerad: 30 november 2022

Arbetare vid bygget av Saltsjöbanan, Nacka, år 1893. Loket kommer från Nya AB Atlas i Stockholm.

Roslagsbanan gick från gods- till persontransport

Roslagsbanan byggdes mellan 1885 och 1926. Till en början handlade järnvägen om bättre transporter för jordbruksprodukter, tegel och järn från Roslagen in till Stockholm. Men snart insåg bland annat Carl Robert Lamm att järnvägen också var en fördel för att kunna bygga ett helt nytt samhälle där människor kunde bo. Det blev Roslags Näsby – lugnt och skönt ute på landet men bara en kort tågresa ifrån storstaden Stockholm. Här hade det tidigare varit jordbruksmark, ängar och hagar intill järnvägsspåren, men nu blev det ett nytt stationssamhälle. Fotot på Roslagsbanans ångdrivna tåg är taget precis före Roslags Näsby 1910. Den ena av kvinnorna i ljusa klänningar är Dora Lamm, gift med Carl Robert Lamm.

Dora Lamm och en okänd kvinna intill Roslagsbanan strax utanför Roslags Näsby, Täby, år 1910.

Samhällen växer när avstånden blir mindre

Utan ånglokomotivet hade många av de samhällen som nu finns kring Stockholm inte funnits, eller i varje fall inte sett ut som de gör idag. Samhällen som Viggbyholm, Åkersberga, Saltsjöbaden och Nynäshamn utvecklades allt eftersom avstånden krympte till andra orter i länet. En resa som tidigare tog en hel dag med häst och vagn, kunde med ånglokets hjälp genomföras på mindre än en timme. 

Ny järnväg lades över ängar, genom skogar och mellan bondgårdar. Stationer placerades med jämna mellanrum och runt dem byggdes nya samhällen – centralorter och villastäder. Allt färre personer i Stockholms län kom att livnära sig på jordbruk och djurhållning. Men allt fler kunde bo en bit utanför närmaste stad och ändå jobba som tjänstemän och ta tåget till och från jobbet. På så vis bidrog ångloket till urbaniseringen där människor lämnade landsbygden för tätorterna.

Staten ansvarade för att bygga de stora järnvägarna genom Sverige under 1800- och 1900-talet. Men lokala järnvägslinjer byggdes av privata företag, som till exempel Saltsjöbanan och Roslagsbanan. Under första halvan av 1900-talet elektrifierades järnvägarna i hela landet, och fick nya lok som drevs av el från ledningar i luften istället för ånglok som eldades med kol.

Källmaterial

Fler historiska källor som berör de privata järnvägarna Roslagsbanan och Saltsjöbanan.

Nacka 1921

Nacka 1903

Täby 1922

Nacka 1894

Visa alla bidrag