John Ekmans dagbok

Här kan du läsa eller lyssna på texterna ur dagboken med förklaringar av en del förkortningar.
Visa tillhörande artikel
Visa tillhörande Lärarmaterial

20-21 september 1918

“Fredag den 20:de September.

Steg upp kl. 610 fm [på förmiddagen]: b.a. [förmodligen: började arbeta] 7 fm; sluta 5 em [på eftermiddagen]

På kvällen köpte jag kängor & mössa åt Hjalmar,

Mid: [middag] Köttkorv o pot. [potatis] Mjölk,

Blåst o regn hela dagen +9½ +11 +10o

Kl: 945 em

Lördag den 21:sta September.

Med anledning av min födelsedag idag (30 år) fick jag mjölk och skorpor på säng av Anna. Därefter börja jag arbeta kl. 7 fm; sluta 2 em. Anna var hemma idag för att jöra [sic] iordning vi skall ha kaffebjudning imorgon. Jag fick ½ duss. [dussin] vinglas jämte karafin av Anna samt ½ duss dricksglas av Mor, samt fick jag blommor av barnen samt av Larssons en riktig “Chrysantemum” i kruka. Jag fick även en tårta av Anna samt fick jag kort från Svea & Anton och från Mamma och Calle. Anna fick samtidigt kort från Svea & Anton fast det ej är hennes födelsedag förrän nästa lördag.

Mor hade bakat en massa extra åt mig.

Karl Jansson fick ut pengar av sin andel i sparkassan.

På kvällen var Anna och jag på T. H:s Bio samt därifrån på “J.H.” och drack 2 kaffe på man, bara för att få 2 st bakelser var. När vi kom hem tog vi oss var sin ägg-Toddy,

Mid: Falukorv o pot. Mjölk.

Stark blåst hela dagen, på kvällen kärligt månsken. +6 +11 +9o

Kl: 1130 Em:”

Ett uppslag ur gammal handskriven dagbok.

En sida ur John Ekmans dagbok 20-21 september 1918.

30 april-1 maj 1916

“APRIL 

Lördag 30 

Steg upp kl. 6 gav Anna choklad på säng. Sedan tog jag en promenad kl 6.40 hem till Kåge, jag gick dit på 1 tim 50 min. Sedan gick Kåge, Jocke och jag utåt Karlberg o plocka näslor [sic], samt spela schack. Jag for hem o åt mid: [middag]: på kvällen var Anna o Hjalmar o jag till stan o såg på “Student kortegen”. det tyckte Hjalmar om.

Ink: [Inkomst]Saldo 3,25. Utg. [Utgifter] Kåge 50 åre för Grimbergs Sv. Hist. [Grimbergs svenska historia var en lärobok i historia för elever i folkskolan, årskurs 1-6] spårv. [spårvagnsbiljett] 50 öre, div. [diverse, lite allt möjligt] 55 öre. Beh. [Behållning, det som blev över]: 1,70

Mid: Fläsk-Kottlett [sic] o pot. [potatis]. Sv. [svart] vinbärskräm o mjölk.

MAJ

måndag 1

Steg upp kl 7. Jag rakade mig och spisade frukost, sedan gick Hjalmar o jag till Gärdet o såg på demonstration, det var stiligt men mindre tillslutning än vanligt. Cedergren var här med pengar för skötseln av belysningen. Vi fick av Mormor även. Ink. Saldo 1,70, Cedergren 6 kr, Mormor 25 kr. Utg: Mormor 12 kr (som hon lagt ut åt mamma), Anna 17,50, röka 30 öre, 1sta Maj märke 40 öre, Tidn [tidning] 40. Summa 30,60. Beh: 2,10 kr.

Mid: Köttbullar o pot. Sv. vinbärssoppa

En sida ur en gammal handskriven dagbok med snirklig handstil.

En sida ur John Ekmans dagbok 30 april och 1 maj 1916.

Företagskällan

På skolsajten Företagskällan (www.foretagskallan.se) har vi på företagsarkivet Centrum för Näringslivshistoria samlat ett omfattande ekonomisk-historiskt skolmaterial i form av färdiga lektionsförslag och lektionsplaner, strukturerat för att användas i undervisning. Materialet är gratis och består av fördjupande artiklar, fotografier, filmer och poddar.

Materialet är kopplat till Gy11 och passar utmärkt för samarbetsprojekt över ämnesgränserna, till exempel företagsekonomi, svenska, engelska, historia, samhällskunskap och de estetiska och naturvetenskapliga ämnena. Ämnesintegrering och entreprenörskap är något som Gy11 särskilt framhåller i de nya kursplanerna.

Vi välkomnar alla att besöka Företagskällan eller boka fysiskt eller digitalt studiebesök i våra arkivlokaler i Stockholm eller Uppsala. På plats kan eleverna se hur ett arkiv fungerar eller få lektioner i källkritik, källmaterialsökningar samt föreläsningar och vägledning i allmän företagshistoria och entreprenörskap.

Företagskällan är ett samarbete mellan företagsarkivet Centrum för Näringslivshistoria och Förening Företagens historia i Uppsala län. Skolmaterialet har tagits fram utifrån de företagsarkiv som vi hanterar i Uppsala respektive Stockholm.

Kontakt

Är du intresserad? Kontakta arkivpedagog Anahi Davila anahi.davila@naringslivshistoria.se

Företagskällan. Berättar näringslivets historia

Lärarmaterial

Ämne: Geografi, Historia
Årskurs: 7-9
Koppling till läroplan: Historiska källor och källkritik, Industrialisering
Vy från hög höjd över vatten till vänster och land till höger där några hus syns i mitten, bland dem långa lador och ett vitt hus på en höjd. I bakgrunden skymtar en vit byggnad längst in i viken.

Tegelbruket som försvann

Tema: Industrialisering Tyresö
Visa tillhörande artikel
Lärarmaterialet grundar sig till artikeln "Tegelbruket som försvann". Nedan finns ett lektionsförslag med uppgifter och lärarhandledning.

Lektionsförslag

Låt eleverna arbeta med uppgifterna nedan innan de läser artikeln. Till varje uppgift finns en lärarhandledning.

Uppgift 1: Studera området runt Kalvfjärden på de två historiska kartorna från 1906 och 1748-1752. Gör en lista på de saker, till exempel ortsnamn och industrier, som finns med på båda kartorna.

Lärarhandledning: Flera ortsnamn är sig lika på båda kartorna, exempelvis Kalf-fjärden, Trintorp/Tryntorp, Nytorp och Finnborg. Tegelbruk är också utmarkerat på kartan.

Uppgift 2: Jämför med en nutida karta, till exempel Google maps. Vad på listan finns med på kartan idag?

Lärarhandledning: Kalvfjärden, Nytorp och Trinntorp är namn som finns kvar, liksom Tegelbruket och Tegelbruksvägen som numera är geografiska namn och inte rör någon industriverksamhet.

Uppgift 3: Studera fotografiet på tegelbruket från början av 1900-talet. Hitta samma plats på kartan från 1906.

Lärarhandledning: I bildens nederkant syns ganska tydligt en långsmal byggnad byggt i trubbig vinkel. Den byggnadsformen går också att se i kartan från 1906. Den stora vita byggnaden på fotot kallades Stenvillan och var personalbostad. Den är markerad som en rödaktig kvadrat på kartan.

Uppgift 4: Nämn minst en sak som de tre källorna tillsammans bevisar.

Lärarhandledning: Kustlinjens sträckning, liksom namn och lägen på Nytorp, Trinntorp och tegelbruket, samt förändrad stavning är några exempel på sådant som jämförelsen bevisar.

Tips på hjälp
Om eleverna behöver mer stöd för att dra slutsatser om vad kartorna kan bevisa, kan de resonera om påståendena nedan är sant eller falskt.

Flera ställen i Tyresö har namn som är mer än 100 år gamla.

Stavningen av ord vara annorlunda förr.

Strandlinjen gick på ungefär samma ställe när kartorna gjordes som idag.

De historiska kartorna byggde mest på gissningar.

Tegelbruket som försvann

Tegelbruket som försvann

På Brevikshalvön i Tyresö kommun ligger Tegelbruksvägen. Namnet på vägen är det enda som påminner om nästan 300 år av den här platsens historia. Det finns inga spår kvar av fabriken, ugnarna, tjänstebostäderna eller några andra byggnader. Så hur kan vi veta något om historien när ingenting finns kvar? Vi går till arkiven och letar efter bevis!
Tema: Industrialisering Tyresö
Visa tillhörande Lärarmaterial
Vy från hög höjd över vatten till vänster och land till höger där några hus syns i mitten, bland dem långa lador och ett vitt hus på en höjd. I bakgrunden skymtar en vit byggnad längst in i viken.

Teglebruket vid Kalvfjärden. Tyresö slott skymtar längst in i viken. Fotograf och datum okänt.

Tegelbruksvägen

Vi kan följa Tegelbruksvägen ner mot Kalvfjärden på en nutida karta. Försök sedan hitta samma plats på de äldre kartorna från 1906 och 1748. Tegelbrukets långsmala byggnader finns med på båda de historiska kartorna. På kartan från 1906 har husen på platsen blivit fler och större. Ett av dem är byggt så att det bildar en vinkel.

Den långa byggnaden i vinkel syns tydligt på ett fotografi från början av 1900-talet också. Flera av byggnaderna finns med på kartan från 1906. Längst bort i bilden ser du Tyresö slott med sina ljusa fasader och torn som sticker upp ur skogen.

Kartorna och fotografiet stödjer alltså historien att det funnits ett Finnborgs tegelbruk i Tyresö. Tegelstenarna som tillverkades finns också kvar. De byggde bland annat Tyresö slott och Tyresö kyrka.

Nutida karta. Längst ner till höger är Tegelbruksvägen markerad med stora bokstäver.

Karta över Kalvfjärden från år 1906.

Gammal handritad karta.

Karta över Tyresö från år 1748.

Massor av tegel

Det var Gabriel Oxenstierna som grundade bruket. Han var en av Sveriges mäktigaste män och ägde det stora godset Tyresö på 1600-talet. När han bestämde sig för att bygga ett slott och en kyrka så grundade han också Finnborgs tegelbruk. Bruket tillverkade 50 000 tegelstenar varje år men det räckte ändå inte riktigt till bygget så Gabirel Oxenstierna köpte ännu mer tegel från tegelbruket Margeretelund på Värmdö.

Bra att kunna hämta tegel i närheten när det inte fanns lastbilar. Tyresö kyrka. Foto: Elisabeth Boogh CC-BY.

Tegel görs av lera

För att tillverka tegelsten behövs lera, sand, vatten och värme. Det fanns gott om bra lera i jorden på Brevikshalvön och det var lätt att frakta dit sand med båtar. Arbetarna på tegelbruket blandade sand och lera och slog sedan teglet i formar, ungefär som att baka en kaka. Först fick teglet torka i formen och efter det brändes de i varma ugnar så att de blev hårda som sten.

Leran tog slut

1913 tog leran slut och då stängde tegelbruket. Husen revs och på 1930-talet planerade kommunen för ett sommarstugeområde här. Marken gjordes om till tomter att bygga sommarstugor på. Nu har Tegelbruket blivit en del av Tyresö där det går att bo året runt.

Fundera och samtala

  1. Varför heter bostadsområdet på Brevikshalvön i Tyresö kommun fortfarande Tegelbruket?
  2. Vilka andra namn på platser, gator eller torg känner du till som berättar något om historien?

Quiz

Vad vet du om tegelbruket?

Starta quizet

Mer arkivmaterial från Tyresö

Svartvitt fotografi, stort trähus, i bakgrunden vy över vatten.
Tyresö 1940
Svartvitt fotografi, stort trähus i skogsbacke.
Tyresö 1933
Gammal handritad karta.
Tyresö 1806

Regionarkivet i Stockholm

Regionarkivet bevarar och långtidslagrar den information som finns inom Region Stockholm (före detta Stockholms läns landsting). Sök gärna i Nationella arkivdatabasen och filtrera på ”Förvarande institution” Regionarkivet- Region Stockholm, där kan du se vilken information som finns på Regionarkivet. Regionarkivet förvarar mycket patientjournaler (oftast av lite äldre datum), men det finns även information från andra verksamheter som rör regionplanering, trafik, utbildning och kultur. Regionarkivet är en del av Kulturförvaltningen inom Region Stockholm.

Kontakt

Har du frågor kontakta Regionarkivet via funktionsbrevlådan: registrator.arkiv.kultur@regionstockholm.se. Kontaktperson är Catarina Norell. Beställningar av arkivinformation kan göras från webbsidan som du hittar här nedan.

Exteriörbild från Löwenströmska sjukhuset. Personal står uppställda på gräsmattan framför sjukhuset. Fotograf och upphov okänd. Regionarkivet.

Lärarmaterial

Ämne: Historia
Årskurs: 7-9
Koppling till läroplan: Demokratisering, Jämställdhet, Levnadsvillkor
Ett svart-vitt fotografi visar tolv kvinnor som står på flaket till en lastbil. Över dem hänger en fana och på lastbilens sidor sitter affischer.

Kvinnokamp i Täby

Tema: Aktivism Täby
Visa tillhörande artikel
Lektionsförslaget fokuserar på hur kvinnors ställning i samhället har förändrats och hur förändringarna gått till. Lärarmaterialet grundar sig på artikeln "Kvinnokamp i Täby".

Lektionsförslag

Flera av de frågor som Socialdemokraterna kämpade för kom att genomföras under 1900-talet. Till exempel rätt till föräldraledighet, allmänt finansierad barnomsorg, särbeskattning samt rätt till preventivmedel och abort.

Samtalsuppgift

Eleverna arbetar i par eller små grupper med att identifiera kopplingen mellan reformer och mänskliga levnadsvillkor.

Förslag till frågeställningar:

Försök att förklara för varandra vad varje reform har inneburit för kvinnors möjligheter att bestämma över sina liv på samma villkor som män.

Varför drev kvinnoförbundet följande frågor, tror ni? Hur har kvinnors liv förändrats på grund av:

  1. allmän föräldraförsäkring (rätt till föräldraledighet
  2. allmänt finansierad barnomsorg
  3. särbeskattning
  4. rätt till preventivmedel och abort

Vilka politiska frågor tänker ni är viktiga för kvinnor idag?

Vad vill de förändra i samhället? Skiljer de sig åt på något sätt?