Länskällan och läroplanen

Länskällan i historieundervisningen

Länskällans ambition är att bistå skolan med källmaterial och bidra till att uppfylla läroplanens syfte. Det ska vara lätt att hitta källmaterial och att få det förklarat utan att, som lärare, behöva söka i arkiven och efterforska omständigheterna. Vi tror att möjlighet att leva sig in i det förflutna blir större när källmaterialet handlar om den plats där de befinner sig.

Artiklarna i Länskällan gör de historiska källorna begripliga och sätter in dem i ett sammanhang. Våra två stora teman har valts för att spegla det centrala innehållet i kursplanen i historia. Nedan redovisas vilket innehåll som kan kopplas till vilket tema.

Kontinuitet och förändring

Texterna och källmaterialet i Länskällan kan också bidra med att måla bilden av de ”långa historiska linjer” som ingår i historieämnet.

”Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring lev­nads­villkor, migration och makt.” (Lgr 22 kursplan historia)

Nästan var enda källmaterial kan tas som utgångspunkt för en jämförelse med idag. Vad har förändrats? Finns något som är sig likt? Samtalet om dess utvecklingslinjer kan handla om innehållet, om samhället men också om tekniken, hur fotografier tas och dokument upprättas och hanteras.

Lgr22
Kursplanen för historia årkurs 7-9

”Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial. Eleverna ska också ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historiska kunskaper. Arbetet med källor ska även ge eleverna förutsättningar att leva sig in i det förflutna.”

Länskällans teman och koppling till kursplanen

Industrialisering
Temats koppling till kursplanens centrala innehållrn

Samhällsomvandlingar: framväxten av civilisationer och industrisamhällen

rnrn
    rn t
  • Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika orsaker till indu­stria­lise­ringen och konsekvenser av denna för människor och miljö.
  • rn t
  • Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod och granskning utifrån käll­kritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
  • rn

Aktivism
Temats koppling till kursplanens centrala innehåll

Samhällsomvandlingar: framväxten av civilisationer och industrisamhällen

rnrn
    rn t
  • Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideo­logier.
  • rn t
  • Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod och granskning utifrån käll­kritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
  • rn
rn

Demokratisering och ökad globalisering, cirka 1900 till nutid

rnrn
    rn t
  • Demokratiseringen i Sverige och framväxten av välfärdssamhället. Bild­andet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.
  • rn t
  • Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod och granskning utifrån käll­kritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
  • rn

Lärarmaterial

Ämne: Hem- och konsumentkurnskap, Historia
Årskurs: 7-9
Koppling till läroplan: Historiska begrepp, Historiska källor och källkritik, Industrialisering
En man i skärmmössa och snickarbyxor står lutat mot en lastbil. På lastbilens flag är ett trettiotal stora mjölkkannor fastspända med remmar. Under bilden står: MYCKET SÄLLSYND, Scania Frambygge årsmodell 1935. John Rask utanför Mjölkcentralen, Torsgatan. År 1935.

Snabbare transporter gav fräschare mjölk

Tema: Industrialisering Ekerö
Visa tillhörande artikel
Låt eleverna träna på att bedöma de historiska källornas trovärdighet och användbarhet. Påståendena kan användas efter att ha läst artikeln eller före.

Vad säger källorna?

Fotot på mjölkbilen och rapporten om hygieniska transporter av mjölk är två historiska källor. Båda två berättar om mjölkproduktionen på Ekerö. I den här övningen bedömer du om källorna är trovärdiga och går att använda för att undersöka historien. Vilka av följande meningar stämmer stämmer in på källorna?

  1. Källorna är oberoende av varandra.
  2. Källorna ger samma bild av hur mjölk hanterades.
  3. Källorna handlar om samma sak.
  4. Källorna handlar om samma plats.
  5. Källorna handlar om samma tid.
  6. Källorna är från samma tid.
  7. Källorna är förstahandskällor.
  8. Källorna är andrahandskällor.
  9. Källorna är fulla av åsikter.
  10. Källorna kan kombineras.
  11. Källorna stödjer varandra.

En man i skärmmössa och snickarbyxor står lutat mot en lastbil. På lastbilens flag är ett trettiotal stora mjölkkannor fastspända med remmar. Under bilden står: MYCKET SÄLLSYND, Scania Frambygge årsmodell 1935. John Rask utanför Mjölkcentralen, Torsgatan. År 1935.

Tillgänglighetsredogörelse för lanskallan.se

Stockholms Läns Museum står bakom den här webbplatsen. Vi vill att så många som möjligt ska kunna använda den. Det här dokumentet beskriver hur www.stockholmslansmuseum.se uppfyller lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, eventuella kända tillgänglighetsproblem och hur du kan rapportera brister till oss så att vi kan åtgärda dem.

Hur tillgänglig är webbplatsen?

Vi är medvetna om att delar av webbplatsen inte är helt tillgängliga. Se avsnittet om innehåll som inte är tillgängligt nedan för mer information.

Vad kan du göra om du inte kan använda delar av webbplatsen?

Om du behöver innehåll från www.stockholmslansmuseum.se som inte är tillgängligt för dig, men som är undantaget från lagens tillämpningsområde enligt beskrivning nedan, kan du kontakta oss. Kontaktvägar hittar du på vår sida med kontaktuppgifter.

Svarstiden är normal.

Rapportera brister i webbplatsens tillgänglighet

Vi strävar hela tiden efter att förbättra webbplatsens tillgänglighet. Om du upptäcker problem som inte är beskrivna på den här sidan, eller om du anser att vi inte uppfyller lagens krav (meddela oss), så att vi får veta att problemet finns.

Tillsyn

Myndigheten för digital förvaltning har ansvaret för tillsyn över lagen om tillgänglighet till digital offentlig service. Om du inte är nöjd med hur vi hanterar ditt påpekande om bristande webbtillgänglighet eller din begäran om tillgängliggörande av innehåll kan du anmäla till Myndigheten för digital förvaltning.

Teknisk information om webbplatsens tillgänglighet

Den här webbplatsen är delvis förenlig med lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, på grund av de brister som beskrivs nedan.

Innehåll som inte är tillgängligt

Det innehåll som beskrivs nedan är på ett eller annat sätt inte helt tillgängligt.

Bristande förenlighet med lagkraven

Problem vid användning utan synförmåga

  • Filmer saknar syntolkning.
  • Rubriknivån på vissa undersidor har inte korrekt hierarkisk ordning.
  • Det förekommer länkar utan länktexter på sidan (där enbart URL-adressen är utskriven).
  • Det förekommer arkivbilder med text som saknar en alternativ text och som har för låg upplösning för att vara fullt läsbara.

Vår ambition är att ha åtgärdat alla kända tillgänglighetsproblem senast den 1 juli 2023.

Oskäligt betungande anpassning

Länskällan åberopar undantag för oskäligt betungande anpassning enligt 12 § lagen om tillgänglighet till digital offentlig service för nedanstående innehåll.

PDF-dokument Det förekommer PDF-dokument som inte är fullt tillgängliga. Innehållet är dock alltid tillgängligt i annan form till exempel i en artikel eller i form av en Word-fil. PDF-dokumenten finns enbart för att underlätta utskrift i undervisningssammanhang.

Innehåll som inte omfattas av lagen.

Det innehåll som beskrivs här är inte fullt tillgängligt, men undantas enligt 9 § lagen om tillgänglighet till digital offentlig service.

Dokument som är publicerade innan 2018-09-23.
Videofilmer publicerade innan 2020-09-23.

Hur vi testat webbplatsen

HiQ har gjort en oberoende granskning av www.lanskallan.se.

Senaste bedömningen gjordes den 1 januari 2023.

Webbplatsen publicerades den 11 januari 2023.

Redogörelsen uppdaterades senast den 23 februari 2023.

Lärarmaterial

Välkommen lärare! Här kan du söka efter material som passar just din undervisning.

De flesta lärarmaterial hör till en specifik artikel men en del lärarmaterial innehåller uppgifter som passar ihop med flera olika artiklar. Det finns alltid en länk till en eller flera artiklar i lärarmaterialet.

Ibland krävs det att eleverna läser artikeln innan de arbetar med uppgifterna men ofta är det bättre att starta med någon aktivitet ur lärarmaterialet för att väcka nyfikenhet och ställa frågor om det källmaterial som artikeln tar upp. På så sätt skapas en förförståelse inför läsningen av artikeln.

Ikonen för lärarmaterial finns längst ner i varje artikel som har ett lärarmaterial kopplat. Där är den klickbar och tar dig direkt till lärarmaterialet.

Läs mer om pedagogiken på Länskällan och Länskällans relation till läroplanen.

Ikon
Ikonen för lärarmaterial

Se hur rösträtten förändras

Visa tillhörande artikel
Visa tillhörande Lärarmaterial

Lärarfacit

Jämför röstlängder från  Sånga kommun 1911 och 1924 (Ekerö)

1921 införde Sverige allmän och lika rösträtt. I stort sett alla vuxna medborgare fick rösträtt på samma villkor, enligt principen: En person, en röst.

De här båda röstlängderna visar samma del av Sånga kommun. Den översta är från 1911 och de två  nedersta från 1924.

  1. Hur många kvinnor hittar du på sidan i röstlängden från 1911 respektive 1924?
    Rätt svar: 1911, 1 st; 1924, 9 st
  2. Hur många olika yrken kan du hitta i röstlängderna 1911 respektive 1924?
    Rätt svar: 1911, 6 st: stenhuggare, handlare, bokhållare, lärarinna, körselentreprenör (ägde ett transportföretag), arbetare; 1924: 5 st, stenhuggare, hembiträde, arbeterska, änka, pensionär
  3. Ge två tänkbara förklaringar till att det är olika yrken i röstlängden 1924 än i den från 1911. Vilket förklaring ser du som mest trolig? Motivera!
    Rätt svar: Två tänkbara svar skulle kunna vara att 1) röstlängden innehåller många människor och att det är lite av en slump vilka yrken som står med på vilken sida, 2) att människorna som bodde där 1911 har flyttat från platsen och att nya personer med andra yrken har flyttat in. Av dessa två är alternativ 1) mer troligt, och vi skulle behöva titta på fler sidor i röstlängden för att kunna bilda oss en bättre och säkrare uppfattning.

Källmaterial

Röstlängder från Sånga kommun 1911 och 1924.

Ekerö 1911
Ekerö 1924

Röstlängden visar hur rösträtten fungerade 1911

Visa tillhörande artikel
Visa tillhörande Lärarmaterial

Lärarfacit

  1. Hur många kvinnor hade rösträtt på de här sidorna i röstlängden?
    Rätt svar: 1, Lärarinnan Hilma Maria Pettersson, 5 röster (nr 370).
  2. Hur många röster hade den som hade flest röster?
    Rätt svar: Körselentreprenör Natanael Svensson, 15 röster (nr 369). Körselentreprenör betyder antagligen att han ägde ett transportföretag.
  3. Hitta minst en i röstlängden som inte är en person! Rätt svar: Ett dödsbo, Joh.[an] Rol.[and] Landbergs sterbhus, 3 röster (nr 379)
  4. Ett dödsbo är all egendom, avtal och juridiska förbindelser som en död person ägt, som sedan ärvs av släktingar.
  5. Hitta bevis i röstlängden för de här reglerna:
    • företag och organisationer fick rösta
    • den som var rik fick fler röster
    • myndiga kvinnor fick rösta Rätt svar i exemplen 1-3

Röstlängd från Sånga 1911.

Norrtälje kommun

Norrtälje kommun utgör norra delen av Stockholms län och är till ytan den största kommunen i länet. Kommunen gränsar till Ålands hav, Österåker och Vallentuna i söder, och i sydväst till Sigtuna. På ön Märket i Ålands hav har kommunen landgräns till Hammarlands kommun i Landskapet Åland i Finland.

Kommunen har 25 riksintresseområden för kulturmiljövården, såsom skärgårdsmiljön Arholma, farleds- och kommunikationsmiljön Väddö kanal samt industrimiljön Hallstavik. Kommunen har ett flertal museer såsom Roslagens Sjöfartsmuseum och Pythagoras industrimuseum som visar den nu nedlagda tändkulemotorfabriken Pythagoras.

Det gamla gevärsfaktoriet i Norrtälje har inhyst Roslagsmuseet sedan 1922 men har varit stängt en period. Våren 2023 öppnar Roslagsmuseet igen med utställningar, föreläsningar och en utblick till hela kommunens kulturarv. Norrtälje är med och bidrar till Länskällan genom källmaterial från Pytagoras industrimuseum och Skebo bruksmuseum.

Kontakt

Vill du veta mer eller har frågor om våra arkiv och lokala historia kontakta oss via mejl på roslagsmuseet@norrtalje.se

Vy över Norrtälje å. Foto: Johan Bjurer, Norrtälje kommun.

Lärarmaterial

Ämne: Historia
Årskurs: 7-9, Gymnasiet
Koppling till läroplan: Demokratisering, Historiska källor och källkritik, Jämställdhet, Kontinuitet och förändring, Levnadsvillkor

När kommunerna röstade i varandras val

Ekerö
Visa tillhörande artikel
Här ges tre förslag på lektionsupplägg med tillhörande material. Det första berör samma källor som artikeln. De andra två ger förslag på jämförelser av röstlängder före och efter införandet av allmän och lika rösträtt.

Kommunerna som blev Ekerö

Sånga kommun som röstlängden kommer ifrån var en av många kommuner som idag ingår i Ekerö kommun. Sammanslagningarnas historia ges en överblick i tabellen.

Källa: Wikipedia, artikeln Ekerö Kommun 22-12-20

Lektionsförslag 1

Röstlängden visar hur rösträtten fungerade 1911

Studera material ur röstlängden för Sånga kommun 1911.

  1. Hur många kvinnor hade rösträtt på de här sidorna i röstlängden?
  2. Hur många röster hade den som hade flest röster?
  3. Hitta minst en i röstlängden som inte är en person!
  4. Hitta bevis i röstlängden för de här reglerna:
    • företag och organisationer fick rösta
    • den som var rik fick fler röster
    • myndiga kvinnor fick rösta

Lektionsförslag 2

Se hur rösträtten förändras

Jämför röstlängder från  Sånga kommun 1911 och 1924, före och efter att Sverige införde allmän och lika rösträtt. (Ekerö)

Sverige införde  allmän och lika rösträtt 1921. I stort sett alla vuxna medborgare fick rösträtt på samma villkor, enligt principen: En person, en röst.

De här båda röstlängderna visar samma del av Sånga kommun. Den översta är från 1911 och de två  nedersta från 1924.

  1. Hur många kvinnor hittar du på sidan i röstlängden från 1911 respektive 1924?
  2. Hur många olika yrken kan du hitta i röstlängderna 1911 respektive 1924?
  3. Ge två tänkbara förklaringar till att det är olika yrken i röstlängden 1924 än i den från 1911. Vilken förklaring ser du som mest trolig? Motivera!

Lektionsförslag 3

Vad säger källorna?

Eleverna jämför röstlängder från Sånga kommun 1911 och 1924, alltså före och efter införandet av allmän och lika rösträtt som beslutades 1919 och praktiserades första gången 1921.

Vilka av påståendena kan du hitta bevis för i källorna? Påståendena finns även i ett formulär som kan skrivas ut och i form av ett quiz.

  1. Fler kvinnor fick rösträtt efter 1921.
  2. Alla lärarinnor fick rösta före 1921.
  3. Ett dödsbo (allt som en död person ägde och som släktingar sedan ärver) kunde ha fler röster än levande personer före 1921.
  4. Rika personer hade fler röster än fattiga före 1921.
  5. Företag fick rösta både före och efter 1921.
  6. Gifta kvinnor fick inte rösta före 1921.
  7. Färre män fick rösta efter 1921.
  8. Stenhuggare var ett dåligt betalt jobb.

Röstlängd Sånga kommun 1924

Ur röstlängd, Sånga kommun, bland annat Stenhamra, 1924.