Content Source: lanskallan
Lärarmaterial
Vågar du lita på en 200 år gammal karta?
Två olika förslag till aktiva arbetssätt där eleverna får träna på att använda kartan som historisk källa.
Lektionsförslag 1
Låt eleverna studera kartan, som finns i artikeln Vågar du lita på en 200 år gammal karta? och även som lektionsmaterial, innan de läser texten för att själva sätta sig in i de frågeställningar som texten besvarar.
Spara ned bilden och dela den digitalt eller skriv ut några exemplar av lektionsmaterialet “Karta Nyfors”. Frågorna nedan hjälper eleverna att titta närmare på kartan.
- Vem har ritat kartan?
- Varför har kartan ritats?
- Vad betyder strecket längst ner och figuren en bit ner i högra kanten?
- Vad står det på kartan?
- Vad är noggrant ritat på kartan?
- Vad är slarvigt ritat på kartan?
- Vad har kartritaren för intresse?
Lektionsförslag 2
Skriv ut lektionsmaterialet “Påståenden och oavslutade meningar”. Klipp isär meningarna och dela ut till eleverna efter att de har läst texten. Låt dem sedan reflektera över om påståendet är sant eller formulera en avslutning på meningen.
Övningen kan användas för att befästa kunskaperna genom att formulera centrala resonemang om trovärdighet och tendens. De som har missat något eller inte förstått helt får höra hur klasskamraterna resonerar.
Påståenden och oavslutade meningar:
- Kartan är ritat med hjälp av flygfotografering.
- Kartan talar inte om hur stora byggnaderna är.
- Vi känner inte till kartans syfte.
- Kartans tendens är att…
- Kartan har med pengar att göra.
- Kartan ritades antagligen av ägaren själv.
- Naturen beskrivs noga på kartan.
- Husens storlek och läge beskrivs noga på kartan.
- Det kan ha funnits intresse av att överdriva husens storlek.
- Källan är i stort sett pålitlig.
- Den som ritat kartan har antagligen haft en kompass.
- Källan skulle vara mindre pålitlig om vi inte visste syftet bakom.
- En annan källa som skulle kunna stärka kartans bild av bruket skulle kunna vara…
- Kartan har en tydlig tendens att fokusera på husen.
- Jag tror att en historiker kan använda kartan till att…
- Så här bedömer jag kartans trovärdighet…
- Anledningen till att kartan ritades är viktigt för att…
- Kartan kan säga något om Tyresös historia.
- Kartan är en trovärdig källa till kunskap om 1800-talet eftersom den ritades då.
- Källan skulle kunna användas för forskning om hur kartor gjordes på 1800-talet.
- Kartan har en tydlig tendens att fokusera på naturen.
- Källan skulle kunna användas för forskning om hur skrivstil såg ut på 1800-talet.
- Kartan visar tydligt var norr ligger.
- Jag är helt säker på att kartan visar Nyfors i Tyresö eftersom…
- Kartan är skapad för att locka fler arbetare till Nyfors bruk.
- Kartan visar tydligt höjden över havet.
- Om det fanns flera kartor över samma område från samma tid så skulle det bli lättare att få en bild av platsen.
- Kartan visar hur människor levde och arbetade på platsen.
- Kartan är slarvigt ritad.
Tips
För att tona ner tävlingsmomentet och rädslan hos eleven att svar fel kan läraren:
Låta eleverna resonera i mindre grupper innan de svarar högt. Grupperna får gemensamt ansvar för alla svarens kvalitet.
Låta eleverna byta lappar med varandra.
Betona att felaktiga svar är de bäst eftersom de hjälper alla att hitta vanliga tankefel och reda ut missförstånd.
Lärarmaterial
Utan kraft ingen tillverkning
Jämför kartan från 1748 med en nutida Tyresökarta.
Lektionsförslag
Tyresös kommunvapen föreställer en oxpanna och tre kvarnhjul. Kvarnhjulen symboliserar de tre strömmarna, Follbrinksströmmen, Uddbyfallen och Nyfors, som var centrala för den förindustriella industrin i kommunen.
- Låt eleverna använda kartan från 1748 för att hitta Nyfors men också de andra strömmarna.
- Med hjälp av lantmäteriets moderna karta kan eleverna också undersöka höjdskillnaden mellan sjöarna och på så sätt bekräfta sina kunskaper om forsarnas betydelse för lokaliseringen av förindustriell produktion.
- Om eleverna bor och går i skolan i Tyresö kan de använda de båda kartorna för att undersöka vad som fanns på platsen nästan 300 år sedan. Kan de känna igen några moderna ortnamn? Har stavningen ändrats?
Tips: Högerklicka på kartan för att fästa en nål, samtidigt visas ett informationsruta om koordinaterna.
Karta, från 1748, över godset Tyresös ägor.
Lärarmaterial
Motorer från Norrtälje till Sydamerika
Svar på frågorna
Frågorna under “Fundera och samtala” stimulerar till reflektion. De finns sist i artikeln “Motorer från Norrtälje till Sydamerika” och i rutan här intill.
Tänkbara svar på fråga 1
- Transporterna av olja och diesel över världen blev enklare och billigare med tiden.
- Tekniken att utvinna fossila bränslen utvecklades så att dieseln blev billigare.
- Dieselmotorerna utvecklades mer än tändkuletekniken och ”kom ikapp”.
- Tändkuletekniken hade också nackdelar, till exempel sotade den väldigt mycket.
Tänkbara svar på fråga 2
- Järnväg och ångbåtar gjorde det lättare att transportera råvaror och produkter mellan platser.
- Teknikutvecklingen och mekaniseringen var en drivkraft under industrialismen.
- Med ny teknik kunde produkter framställas snabbare och billigare, fabriker och städer kunde anläggas på nya ställen.
- Råvaror kunde transporteras till fabriker på andra platser. Från fabrikerna transporterades de färdiga produkterna vidare (eller tillbaka till platsen råvaran kom ifrån).
Fundera och samtala
Frågorna från artikeln.
Tändkulemotorn blev en succé över hela världen för att den kunde drivas av olika sorters bränsle. Varför tror du att den ändå konkurrerades ut av dieselmotorn till sist?
Förklara hur utbyggnaden av kommunikationer och transporter både var en förutsättning och en konsekvens av industrialiseringen på samma gång.
Motorer från Norrtälje till Sydamerika
Motorer från Norrtälje till Sydamerika
Publicerad: 14 december 2022
Motorer från Norrtälje till Sydamerika
Pythagoras tändkulemotorer sålde som smör och kunde faktiskt även tankas med smör.
På bilden syns en mobil tändkulemotor, dragen av en häst. Mannen som håller i tömmarna sitter på en vattentunna. Vattnet användes för att kyla motorn. Kanske skulle hästen dra motorn ut till en åker där motorn kunde kopplas på en skördetröska för att underlätta arbetet i jordbruket? Källa: Pythagoras industrimuseum, 1910-talet.
Motorn går på olja, smör eller sälfett
Tändkulemotorn var en av många tekniska uppfinningar som revolutionerade världen under industrialismens tid på 1800- och 1900-talet. Den var säker och det var enkelt att ställa om så att den gick baklänges istället. Det gjorde det lättare att manövrera fordonen utan att behöva växla. Men det bästa av allt var nästan att det gick att använda olika sorters bränsle för att driva motorn, och bränslet behövde inte vara av toppkvalitet heller. Det gick att köra motorn på fotogen eller råolja, men också på smör eller sälfett. Tändkulemotorn passade därför i alla delar av världen, med den lokala olja som gick att framställa där.
De tidigare ångmaskinerna var stora och tunga krävde en hel del arbete av den som skötte dem. Elden, som fick vattnet att koka och bilda ånga för att driva motorn, behövde vaktas och fyllas på. Tändkulemotorn var mindre och lättare, men kunde vara lika kraftfull som en större ångmaskin. Den lätta motorn var mobil och gick att flytta med sig, till skillnad från ångmotorn.
När motorn blev omodern gick fabriken i konkurs
1960 tillverkade Pythagoras den sista tändkulemotorn. Efter det sålde fabriken bara reservdelar till de motorer som hade sålts tidigare under 1900-talet. 1979 gick företaget i konkurs. Då hade bland annat dieselmotorerna utvecklats så mycket så att de konkurrerade ut tändkulemotorerna.
Mer export med bra kommunikationer
Ångmaskiner och bensinmotorer drev tåg, båtar och lastbilar och gjorde det lättare att transportera människor och varor över stora avstånd mycket snabbare än tidigare. Nu kunde varor från hela landet enkelt fraktas till städerna, och det blev både snabbare och billigare att skeppa varor till och från andra delar av världen. Utbyggnaden av kommunikationer var både en följd av industrialiseringen och en förutsättning för att den skulle äga rum.
”Nuevos modelos”, ”Lo ultimo!” – Nya modeller, den senaste! Affischerna gör reklam för en sorts motorer som Pythagoras fabrik i Norrtälje byggde. De kallas för tändkulemotorer och drev fiskebåtar och jordbruksmaskiner över hela världen. Reklamaffischerna på spanska skulle öka försäljningen i Sydamerika.
Drott heter motorn. Pythagoras satsade på att nå köpare i Sydamerika med reklam på spanska.
Spansk reklam för svenska motorer.
Fundera och samtala
- Tändkulemotorn blev en succé över hela världen för att den kunde drivas av olika sorters bränsle. Varför tror du att den ändå konkurrerades ut av dieselmotorn till sist?
- Förklara hur utbyggnaden av kommunikationer och transporter både var en förutsättning och en konsekvens av industrialiseringen på samma gång.
Mer från Pythagoras
Lärarmaterial
Du kan få sparken om du pratar
Den här lärarguiden ger förslag på två olika lektionsupplägg och fler frågor att samtala om kring artikeln Du kan få sparken om du pratar.
Frågor att samtala om
Utgå från verkstadsreglerna som finns att läsa i bilden.
- På vilket sätt märks det att det är arbetsgivare som skrivit listan?
- Kan regeltavlan säga något om vilka problem som cheferna tyckte fanns på arbetsplatsen?
- Vilka problem tror du de anställda tyckte fanns på arbetsplatsen?
- Vilka av reglerna passar på en nutida arbetsplats, tycker du?
Lektionsförslag 1
Påbud och förbud
Dela in klassen i grupper om 2-3 elever och låt grupperna läsa igenom verkstadsreglerna.
- Hälften av grupperna markerar eller skriver ned alla påbud, uppmaningar som de anställda ska följa.
- Andra hälften gör samma sak men för förbuden i reglerna.
Vilka grupper får längst lista?
Se över reglerna
Det är dags att se över verkstadsreglerna, och den här gången ska både fabrikens ägare och de anställda vara med och bestämma!
Förbudsgrupperna från föregående uppgift ska inta ett arbetsgivarperspektiv. Påbudsgrupperna intar ett arbetarperspektiv.
- Vilka förändringar vill grupperna se, utifrån sina respektive intressen?
Grupperna skriver ned förslag och avslutar med att presentera inför klassen. - Sortera de olika förslagen i fyra kategorier. Detta kan grupperna göra var för sig, eller gemensamt i klassen under lärarens ledning:
- Förslag som blev verklighet under 1900-talet.
- Förslag som gäller på vissa arbetsplatser.
- Förslag som vi tror kommer att gälla i framtiden.
- Förslag som vi tror aldrig kommer att bli verklighet.
Kan grupperna genom diskussion enas om en uppsättning regler ur sina förslag, som både anställda och arbetsgivare skulle kunna gå med på?
Verkstadsregler. Pythagoras industrimuseum, Norrtälje.
Lektionsförslag 2
Rollspel: Blir det strejk eller hinner parterna enas?
- Fördela rollerna i klassen och låt de olika grupperna förbereda sig tillsammans med hjälp av rollbeskrivningarna i lektionsmaterialet.
- Ett tips är att varje elever skapar en persona och bestämmer namn, ålder, familjesituation, grad av missnöje med situationen, kamplusta för att kräva förändring och så vidare.
- Genomför rollspelet som samtal i helklass. Alla sitter med sina respektive grupper.
- Starta genom att låta fabrikören, direktören och kamrererna beskriva situationen ur sitt perspektiv och sedan presentera sitt förslag. Gå sedan vidare med fabriksarbetarna, kontoristerna, och verkmästarna.
- Släpp sedan ordet fritt. Vem som helst kan begära ordet och tala en i taget.
- Medlarna har till uppgift att leverera förslag på kompromisser som kan leda till en lösning alla kan acceptera.
Tips till spelledaren
Du som lärare kan förändra spelplanen genom att då och då frångå talarlistan och ge ordet till medlarna eller någon av de olika grupperna, eller kasta in nya utmaningar, till exempel:
Flera kunder har dragit tillbaka sina ordrar för att de är oroliga för att det blir leveransförseningar om det blir strejk. Om fler kunder hoppar av hotar konkurs!
Det kommer uppgifter om att arbetarna i hamnen, på telefabriken och på åkeriet också kommer att lägga ner arbetet om det blir strejk på den här fabriken.
Om så många strejkar kommer inte strejkkassan att räcka och i så fall blir det knapert i plånboken den här månaden.
Nya siffror visar att arbetslösheten stiger bland både fabriksarbetare och kontorister! Är det en ny lågkonjunktur på väg?
Du kan få sparken om du pratar
Du kan få sparken om du pratar
Publicerad: 14 december 2022
Du kan få sparken om du pratar
I början av industrialismen var det ägaren till fabriken som bestämde hur lång arbetsdagen skulle vara, hur mycket rast var och en hade rätt till och att det skulle vara tyst.
Inget onödigt prat här. Pythagoras fabrik i Norrtälje.
Reglerna satt på väggen i verkstaden
Verkstadsreglerna berättar vilka regler som gäller på Pythagoras fabrik för tändkulemotorer i Norrtälje. Till exempel står det: “Arbetstiden skall utnyttjas i avsikt att uppnå högsta möjliga produktivitet med samtidigt iakttagande av, att arbetets kvalitet blir fullgod. Under arbetstiden tillåtes icke tidnings- eller annan läsning, onödigt samtal, intagande av måltid eller annan förtäring.”
Reglerna är inramade och sitter vid personalingången till kontoret. Det är Sveriges Verkstadsförbund som skrivit under dem. Det var en förening för arbetsgivare inom verkstadsindustrin i Sverige. Arbetarna på fabriken har inte varit med och gjort reglerna för vad som ska gälla på Pythagoras fabrik.
Läs vid punkt 6 vad som kunde leda till att du blev av med jobbet direkt.
Fylla och prat ger sparken
I reglerna står också att den som är onykter på jobbet eller “uppehåller sig med onödigt prat eller bedriver agitation” kan få sparken med en gång. Agitation är ungefär att föreläsa eller övertyga andra genom att prata – oftast om politik. Det skulle till exempel räknas som att bryta mot reglerna om en anställd försökte övertala sina kollegor att gå med i fackföreningen.
Fackföreningar
Sveriges första fackförening bildades 1848 men det var på 1880-talet som fackföreningsrörelsen växte ordentligt.
Lagarna har stärkt anställdas rättigheter
På 1900-talet införde riksdagen många lagar som reglerade arbetsvillkoren och gav anställda större rättigheter gentemot sina arbetsgivare. Under 1800-talet hade det inte funnits så mycket lagstiftning i Sverige om vilka rättigheter en anställd i fabriken hade. I början av industrialismen var det istället ägaren till fabriken som bestämde det mesta, till exempel hur lång arbetsdagen skulle vara och hur mycket rast var och en hade rätt till. Om någon anställd protesterade mot arbetsvillkoren kunde chefen helt enkelt ge hen sparken och anställa någon annan istället, som accepterade villkoren.
När arbetarna gick samman och bildade fackföreningar blev det lättare för dem att ställa krav på sina arbetsgivare. Tänk dig om alla anställda på en fabrik hotade med att strejka om de inte fick bättre arbetsmiljö till exempel. Det är skillnad mot om en ensam anställd skulle protestera.
Fundera och samtala
- Jämfört med för hundra år sedan har anställda på fabriker mer makt idag. Hur tror du att det kommer att bli i framtiden?
- Jämför reglerna på Pythagoras verkstad med reglerna på din skola. Vilka likheter och skillnader ser du?
- Tror du att det finns fler eller färre regler för arbetsplatser idag än för hundra år sedan?
Norrtälje
Fler historiska källor från Norrtälje kommun:
