Publicerad: 14 december 2022

Lärarbostaden och skolan i Skebo under 1940-talet.

Bo och arbeta på bruket

Skolhuset där eleverna hade sina klassrum låg granne med lärarbostaden där Knut Sandberg bodde. Han var lärare i Skebo i över 30 år och undervisade alla barn som bodde i där. Bostaden ingick i jobbet när han blev anställd 1913. Det var likadant för barnens föräldrar. De vuxna både jobbade och bodde på Skebo bruk.

Skolan i Skebo bruk när den var nybyggd på 1920-talet.

Skolfotot visar eleverna på Skebo skola 1914. De flesta eleverna är uppklädda och har hatt eller keps på huvudet. Det var viktigt, för vid den här tiden var huvudbonaden lika viktig som skorna för att se ordentligt klädd ut. Normen att ha hatt, keps eller sjal på huvudet var så stark att kändes lika naket att vara barhuvad som att gå på stan utan skor.

Två skolklasser från Skebo bruks skola 1914.

På bruket satt jobbet och samhället ihop

På bruket fanns det personalbostäder som de anställda fick hyra, eller som ingick i anställningen. Det fanns också en skola för arbetarnas barn och bruket kunde till exempel ha en egen läkare, en egen affär och till och med en egen valuta. Arbetsgivaren betalade dessutom begravningen för sina anställda när de dog.

Arbetsgivaren ansvarar inte för samhällsservice längre

Idag har kommunen och regionen ansvar för att det finns skolor, fritids, förskolor, sjukvård och kollektivtrafik. Staten betalar pension till dig när du blivit för gammal för att jobba. Men så har det inte alltid varit. De som jobbade med järntillverkning vid Skebo bruk fick mycket av det som idag kallas ”samhällsservice” av sin arbetsgivare istället.

Fler historiska källor från Norrtälje

Norrtälje

Norrtälje

Norrtälje

Norrtälje 1920 – 1940

Visa alla bidrag

Publicerad: 13 december 2022

Från idé till handling

För att människor enkelt skulle kunna ta sig mellan Stockholm och Saltsjöbaden startade Wallenberg företaget “Järnvägs-Aktiebolaget Stockholm – Saltsjön”. Bolaget skulle bygga Saltsjöbanan, järnvägen mellan staden och den förmögna förstaden. Det behövdes mycket pengar för att köpa vagnar och lok. Ett sätt att få in pengar var att låna från privatpersoner genom att sälja obligationer till dem. 

Lotteri med lånade pengar

Obligationen är ett slags bevis på att företaget har lånat pengar av dig. Dokumentet som du ser här är ett prospekt som beskriver hur obligationerna fungerar och vilka villkor som gäller för den som lånar ut sina pengar till Järnvägs-Aktiebolaget Stockholm – Saltsjön. Till exempel ska den som äger obligationer låna ut pengarna i 30 år, men om affärerna går bra kan företaget betala tillbaka redan efter 10 år. Den som äger obligationer har också chans på en sorts ränta som lottades ut. På så sätt kunde den som hade lite pengar över få en bra ränta samtidigt som järnvägsbolaget fick in pengar att investera. Som tur var blev just den här järnvägen en lönsam investering för alla inblandade.

Prospekt öfver Järnvägs-Aktiebolaget Stockholm Saltsjöns obligationslån 1894 (Nacka).

Dynamit satte fart på bygget

Saltsjöbanan byggdes på bara 16 månader, vilket var rekordsnabbt, delvis tack vare flitig användning av en ganska ny uppfinning – dynamiten. Men hjälp av dynamit sprängde man sig fram genom det bergiga landskapet. Saltsjöbanan blev tidigt väldigt lönsam för bolaget som ägde järnvägen. Inte minst eftersom familjen Wallenberg också ägde flera fabriker i Nacka, som nu kunde använda den nya järnvägen till att frakta gods på. Från 1894 till 1913 drogs drogs tågen av ånglok, men därefter elektrifierades banan och vagnarna drevs med elektricitet istället. 

Saltsjöbanan – en produkt av sin tid

I Saltsjöbanan kan vi se flera exempel på saker som industrialiseringen behövde för att bli verklighet, till exempel kapital och investeringsvilja (Wallenberg och privata långivare) och uppfinningar (dynamiten och elektriciteten). Saltsjöbanan är också ett exempel på flera av industrialiseringens konsekvenser. Nya förbindelser banade väg för nya förstäder kring Stockholm. När restiden minskade så uppstod nya samhällen. Landskapet och samhället förändrades. Att järnvägen dessutom möjliggjorde för snabba frakter av fabrikernas varor bidrog också till ökad lönsamhet för de som ägde fabrikerna, vilket i sin tur resulterade i fler investeringar i transporter och produktion av nya varor. 

Järnvägar

Mer källmaterial med anknytning till länets järnvägar.

Nacka 1921

Nacka 1903

Upplands-Bro 1930

Nynäshamn 1910

Täby

Täby 1910

Visa alla bidrag

Publicerad: 13 december 2022

Interiör från Telegrafverkets hopsättningsavdelning. Året är 1920.

Bilden med tjejerna här ovan är från hopsättningsavdelningen på Telegrafverkets fabrik i Nynäshamn. De flesta vet vi inte namnet på men den tredje flickan från höger och som har ett kryss på det randiga förklädet hette Elsie Maria Svennberg. Hon föddes 1905 och började jobba på fabriken 1919.

Interiör från Telegrafverkets verkstad från 1930. Kvinnliga och manliga arbetare sitter vid långa arbetsbord.

Televerkstaden i Nynäshamn

Telegrafverkets verkstad flyttade till Nynäshamn 1913 och byggde bland annat telefoner och utrustning för telefonnätet. Fotografierna är från några olika avdelningar på fabriken på 1910- och 1920-talet.

Interiör från förnicklingsavdelningen vid Telegrafverkets verkstad från 1914. Kvinnor och män arbetar i en verkstad.

Arbetande kvinnor

Nacka 1962

Nynäshamn 1890

Nynäshamn 1910

Täby 1900 – 1940

Täby

Visa alla bidrag